Alle artikler

IMF och ILO samarbetar om att minska arbetslösheten

(29. September 2010) Norge har ett speciellt öga till den Internationella arbetsorganisationen, ILO. För två år sedan parades ILO och Världshandelsorganisationen ihop på en konferens i Oslo. I år var det den internationella valutafondens tur att delta på speed-dating med ILO i den norska huvudstaden.

Anni Sinnemäki vil skape et mer individtilpasset velferdssystem

(26. August 2010) Finlands arbeidsminister presser på for at enkeltmenneskene skal bli sett av velferdssystemet. Ungdom er ingen ensartet gruppe, sier hun, de er ulike individer med ulike behov. Nå er det brukt mye tid på å analysere den enkeltes situasjon. Det mener hun har ført til at tiltakene er blitt rasjonelle og tilpasset de ulike behovene.

Rød statsråd - utålmodig på lang sikt

(28. Juni 2010) Audun Lysbakken sverger på at det er hans og ikke medias dagsorden som skal styre departementets arbeid. For ham betyr det å satse på det langsiktige, forebyggende arbeidet mot utenforskapet, der resultatene ikke vises på statistikken før om 10 - 15 år.

Trygghet ger människor mod att satsa

(26. Mai 2010) Adriana Lender är generaldirektör för Försäkringskassan, en av Sveriges största statliga myndigheter. Den ansvarar för det mesta av det svenska trygghetssystemet, bortsett från pensioner. Det senaste året har nya sjukskrivningsregler gjort att det blåst storm runt myndigheten. Hon önskar att fler kunde skilja på det politiska regelverket och hur verksamheten utövas.

Bakom krisens siffror

(26. Mai 2010) Vad har konkursen på Lehman Brothers i USA med en liten småländsk flickas veckopeng att göra? En hel del visar det sig.

Hanne Bjurstrøm vil bort fra det todelte arbeidslivet

(27. April 2010) Norges nye arbeidsminister, Hanne Bjurstrøm, vil ha orden på NAV, hun vil ha effektive systemer mot sosial dumping og hjelpe flere med redusert arbeidsevne i jobb. Visjonen hennes er at ingen med arbeidsevne i behold skal behøve å være passive stønadsmottakere. Da må hun ha drahjelp fra bedriftene.

Nationell stolthet gjorde islänningarna fartblinda

(27. April 2010) Islänningar hjälps åt när det kniper. Men just då det gäller en av människan orsakad kris vet man inte riktigt hur man skall förhålla sig och hantera den.

Lavalfallet har gett Sverige en ny lagstiftning

(25. Mars 2010) Efter många om och men antog Sveriges riksdag den 24 mars de lagändringar som den svenska regeringen ansåg nödvändiga efter EU-domstolens dom i det uppmärksammade Laval-målet.

Inger Støjberg: fra dristige utspill til brede forlik

(24. Februar 2010) Da finanskrisen slo inn over Danmark for alvor, blek Inger Støjberg utnevnt til minister med ansvar for arbeid og likestilling. Som tidligere ordfører for det liberale partiet Venstre, var hun kjent for sine dristige verbale utspill. Nå er hun blitt talskvinne for brede forlik med opposisjonen.

”Sjukfrånvarodebatten fastnar lätt i mytbildning”

(24. Februar 2010) Det är en myt att svenskarna har en så mycket högre sjukfrånvaro än i andra europeiska länder, hävdar Björn Johnson som är forskare vid Malmö Högskola. I den nyutkomna boken ”Kampen om sjukfrånvaron” har han granskat när sjukfrånvaron började definieras som ett samhällsproblem och vilka synsätt som ligger bakom.

Mobiliteten i Danmark och Norge högst i Norden

(26. Januar 2010) Är det danska begreppet flexicurity bara ett annat namn på den nordiska modellen? Nej, visar en studie som Tomas Berglund, forskare på Göteborgs Universitet, gjort. Även i jämförelse med de andra nordiska länderna framstår den danska modellen som speciell.

Lavalmålet akt III – höga skadestånd för facket i svenska arbetsdomstolen

(21. Desember 2009) Domslutet i Arbetsdomstolen är principiellt viktigt och mycket kontroversiellt. Det är första gången man inom EU ålagt facket att betala skadestånd för en olaglig stridsåtgärd.

Den fleksible danske model under pres

(11. Desember 2009) Både hjemlige og internationale forhold presser den såkaldte flexicurity-model i Danmark. Flere af udfordringerne er fælles for de nordiske lande.

Fattigdomen breder ut sig i Norden

(26. November 2009) Fattigdomen som en gång ansågs vara ett avslutat kapitel är tillbaka i Norden. Trots att de nordiska länderna hör till de rikaste i världen hamnade allt fler invånare på efterkälken redan innan finanskrisen slog till. Åtgärderna för att hålla folk kvar på arbetsmarknaden måste nu prioriteras, säger enhälliga forskare.

Árni Páll Árnason - vil ha et arbeidsliv der alle kan bidra

(25. November 2009) Hvilket arbeidsmarked vil vi ha? Hva forventer vi at virksomhetene gjør? Hva forventer vi skal skje på arbeidsstedet? Dette er spørsmål vi må gå dypere inn i, sier Árni Páll Árnason. Han har en fanesak: Han vil ikke lenger akseptere at folk presses ut av arbeidslivet på samfunnets bekostning.

Hård kritik af kommunal aktivering

(22. Oktober 2009) Danmark har givet kommunerne det fulde ansvar for at aktivere arbejdsløse. Reformen møder modstand fra mange sider.

Svensk arbeidslivsforskning er svekket

(16. Oktober 2009) Svensk arbeidslivsforskning er svekket. Det er en av hovedkonklusjonene i en posisjonsbestemming av svensk arbeidslivsforskning som Forskningsrådet för arbetsliv og socialvetenskap (FAS) nylig har foretatt. Hvorfor er det slik? spør Robert Salomon i sin kommentar.

Island i krise

(22. September 2009) Verdier forduftet som dugg for solen. I 2008 kollapset aksjemarkedet samt 90 prosent av bankvesenet i Island. Nå er hele det islandske samfunn forgjeldet, og alle må være med å betale: lønnstakere, arbeidsløse selv de som ikke lot seg lokke av eventyret må trå til nå.

Lønnedgang en kortsigtet løsning

(19. August 2009) Krisen har gjort ledighed til en overhængende trussel for nordiske lønmodtagere, og mange er derfor parate til at strække sig langt for at bevare jobbet. Men lavere løn løser ikke nødvendigvis de problemer, virksomhederne står overfor, og det kan vise sig at være skruen uden ende.

De nordiske arbejdsmarkeder; set fra Bruxelles

(19. August 2009) De nordiske arbejdsmarkeder betragtes i dag med misundelse og respekt, men også med skepsis, når det drejer sig om mulighederne for at lære af de nordiske erfaringer, skriver Jørgen Rønnest.

Skriv ut seneste nyhetsbrev