Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Artikler i Leder i Leder 2023 i Dags att räkna med kvinnorna igen
Leder

Dags att räkna med kvinnorna igen

| Av Björn Lindahl, chefredaktör

Det har blivit färre kvinnliga statsledare. Kort efter varandra meddelade både statsminister Jacinda Ardern i Nya Zeeland och försteminister Nicola Sturgeon i Skottland att de avgår.

Även om den senare inte kunde kalla sig ledare för ett självständigt land, var de två tydliga röster på den internationella scenen, som inte har någon motsvarighet till Angela Merkel längre.

EU-kommissionens president, Ursula von der Leyen, toppade Forbes lista över världens mäktigaste kvinnor 2022. Italiens statsminister Giorgia Meloni kom på sjunde plats.

Av 192 FN-länder styrs bara 13 av kvinnor. Danska Mette Frederiksen kommer först på 74 plats och finska Sanna Marin på 83 plats på Forbes lista. Katrín Jakobsdóttir finns inte ens med på listan, som präglas av en amerikansk syn av vad som är viktiga maktpositioner.

Arbeidsliv i Nordens jämställdhetsbarometer, som ser på 24 maktpositioner i vardera nordiskt land, är ett blygsamt projekt, där målet var att ge en samlad bild av hur många kvinnor det finns i de nordiska regeringarna, arbetslivets organisationer och sex symboliskt viktiga positioner.

I år pekar kurvan kraftigt ned. Resultatet ser ut att bli att kvinnorna bara får 75 poäng, mot 92 i fjol. Måtpunkten är den 8 mars. Beror det på tillfälligheter, som vilka departement i Sveriges nya regering som styrs av kvinnor och att det just i år råkade bli mest manliga på de vi mäter?

Lägger vi för stor vikt på vem som styr LO i de olika länderna? Alla mätningar har sina svagheter men genom att konsekvent ställa samma fråga varje år går det också att få syn på sådant som annars inte skulle uppmärksammas. Som att Danmark fick sin första kvinnliga rikspolischef 2022 - i alla fall under några månader.

En annan barometer vi skriver om är den norska medbestämmandebarometern. Där får mer än 4600 arbetstagare varje år svara på frågor som om de tycker att de fått mer eller mindre medbestämmande det senaste året. Årets barometer visar att var fjärde arbetstagare anser att de fått mindre att säga till om – och det gäller framför allt i statliga verksamheter.

En sak är att kartlägga hur makten fördelas. En annan sak är att göra något åt det. Om man vill ha ett jämställt samhälle är en god utgångspunkt att se till att både män och kvinnor utbildas till olika yrken och i olika discipliner.

- Om du vill vara med om att rädda världen, så är vetenskapen en väg att gå, säger Sunniva Johanne Rose.

Hon är  både bloggare och kärnfysiker och en av talarna i ett av många arrangemang över hela Norge i projektet "Jenter og teknologi" som försöker locka kvinnor till vetenskapliga studier.

Sunniva Johanne Rose budskap är att det måste vara möjligt att både intressera sig för rosa läppstift och vetenskap.

Utbildning är emellertid inte allt som behövs. För varför finns det så få kvinnliga entreprenörer? Vi möter danskan Hanne Jarmer, som likt Rose är en rollmodell på sitt område. Hon har uppfunnit ett sätt att träna hundar som ligger och har tråkigt när de är ensamma hemma.

Är det något som maktutredarna lärt oss är att få inflytande kräver att man organiserar sig. Anette Steenberg är vd för Medicon Valley Alliances, som arbetar för att underlätta för företag inom life science att samarbeta i Öresundsregionen. Det räcker inte bara med en bro – även andra åtgärder behövs.

Projektet Tur och Retur har den motsatta utgångspunkten. I Finland, och speciellt i svensktalande befolkningen i Österbotten finns det en stark flyttningstradition. Tröskeln har alltid varit låg att flytta till Sverige, som uppfattas som en hemmamarknad.

Projektledaren Linda Granback vill emellertid inte nöja sig med att bara försöka underlätta returen av finländska utvandrare till Finland. Varför inte locka svenskar dit också?

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment