Arbeidsmiljø
I kappløp med naturen
To måneder i året jobber John Johansen (45) syv dager i uka og 14 timer om dagen. I den tiden kjører han 2600 kilometer og teller cirka 120.000 ufødte lamme-fostre. ”Jeg begynner i Rogaland 12. januar, kjører så til Øst-Norge og oppover. Jeg slutter i Vardø 14.mars. Da har jeg tatt ultralyd på omtrent 50.000 sau.”
De yrker som blir mest forstyrret på fritiden
Bryter man ned statistikken på yrker er det ledere i små bedrifter som sier at de kontaktes oftest utenom arbeidstiden. For 14,2 prosent skjer det hver dag.
Omsetning og drift av eiendom er den næring hvor ansatte oftest kontaktes
Det skiller seg mye mellom ulike næringer hvor ofte de blir kontaktet av jobbet i fritiden. "Omsetning og drift av fast eiendom" har den høyeste prosenten. Der kontaktes 12,8 prosent hver dag.
Arbeidstid, hett tema på tilsynsdirektørens bord
Ingrid Finboe Svendsen drømmer om å skape et masseengasjement for arbeidsmiljøet. Tiltak mot sosial dumping har gitt Arbeidstilsynet mye oppmerksomhet, men bredden i tilsynets arbeid må bli tydeligere synes direktøren for Arbeidstilsynet i Norge. Det mener hun Facebook kan bidra til.
En tredjedel av nordmennene forstyrres av jobben hver uke
For første gang har Statistisk sentralbyrå i Norge tatt med et spørsmål om hvor ofte ansatte blir kontaktet på fritiden vedrørende arbeidet.
Se människan i arbetslivet
I ett arbetsliv som ändrar sig snabbt ser arbetsgivarna mer efter förmågan att kunna anpassa sig än de akademiska betygen. Det är en utmaning för både de offentliga och privata arbetsförmedlarna att se individen och den kompetens som finns inom alla etniska grupper. Speciellt i början av en karriär är det viktigt att inte hamna på fel spår. I Sverige har ett system med coacher införts för att hjälpa ungdomen att hitta rätt jobb.
Indsats mod social dumping i Norden
Viden skal forbedre kritisable arbejdsvilkår for østeuropæiske arbejdere i de nordiske lande.
IT-förändringar handlar både om system och sociala konsekvenser
Att förändra verksamheten genom att införa ett nytt IT-system är något som många företag och organisationer försöker sig på. Men i 70 procent av fallen misslyckas förändringen med hänsyn till tid, budget och funktion. Många har granskat vad som gick fel. Einar Iveroth studerade istället vad som gjordes rätt i de lyckade projekten.
Arbetsmiljön ska stärka den svenska konkurrenskraften
Ofta är arbetsmiljö förknippat med risker, men nu vill den svenska regeringen vända på begreppet och betona fördelarna. En god arbetsmiljö kan utveckla medarbetarnas hälsa, främja verksamheten och förbättra konkurrensförmågan. Det konstaterar regeringen i den nationella handlingsplan för arbetsmiljö som presenterades i slutet av september.
Utlysning av midler til forskning om et mer konkurransedyktig Norden
Med søknadsfrist 1. desember lyser Nordisk Ministerråd ut nærmere 10 millioner DKK for perioden 2010-2012 til tverrsektoriell velferdsforskning. Hensikten er å styrke Norden i møte med globaliseringens utfordringer.
Norden kan vinde på social kapital
De nordiske lande er uformelle verdensmestre i social kapital, og det er en markant konkurrencefordel. Men det kræver, at virksomhedslederne bliver bedre til at udnytte potentialet, fastslår ny dansk bog.
Arbetslivet – en ickefråga i svenska valet
Jobben och trygghetssystemen har varit viktiga teman i det svenska valet den 19 september. Däremot har frågor som handlar om hur vi har det på jobbet inte uppmärksammats. ”Det har varit en exceptionell frånvaro av arbetslivsfrågor i debatten”, konstaterar Roger Mörtvik, samhällspolitisk chef på TCO, tjänstemännen centralorganisation.
Regeringen tillbakavisar EU-kritik mot svenska regler
Det finns ingen anledning att böja sig för EU-kommissionens kritik mot de svenska reglerna om tidsbegränsade anställningar eller mot de bestämmelser som gör att krav från Arbetsmiljöverket upphör att gälla om företaget som kraven riktas mot byter identitet, enligt Sveriges regering.
Tema: Nanomaterial och arbetsmiljön
Nanotekniken ställer de nordiska myndigheterna som arbetar med arbetsmiljö inför stora utmaningar. Antalet produkter som lanseras med nanomaterial har ökat från 50 till 1 500 på fem år. Vissa nanomaterial kan innebära arbetsmiljörisker vid produktionen, när de används av konsumenterna eller för miljön. De som ska sätta gränsvärden står emellertid fortfarande kvar på ruta ett. Det finns ingen internationell enighet om hur nanomaterial ska definieras eller vilka metoder som ska användas för att mäta koncentrationen av nanopartiklar.
Arbetsmiljön påverkas av nanotekniken - men systematiska mätningar saknas
När Håkan Wallin, professor på det danska forskningscentret för arbetsmiljö, talar om nanomaterial låter det som science-fiction. När han fick sin första sändning med nanomaterialet byggdes ett speciellt tält upp i källaren, där forskarna arbetar med skyddsdräkter och luftmasker.
Dansk fagbevægelse kræver målrettet forskning i nanoteknologi
Brugen af nanoteknologi rummer store muligheder men indebærer også risiko for alvorlige arbejdsmiljø- og sundhedsproblemer. Det vurderer den danske LO-fagbevægelse, der derfor efterlyser et nationalt videncenter om risici ved nanoteknologi.
Nanomaterialen väger för lite för att lagstiftningen ska gälla
För att kunna göra något åt riskerna med nanomaterial behöver vi veta hur farliga de är och hur vi exponeras för dem. Men än så länge finns det inte ens en internationell definition av vad nanomaterial är.
Island kvoterar in kvinnor i företagens styrelser
Island följer Norge och inför en lagstiftning som gör att det ska finnas minst 40 procent kvinnor i företagens styrelser. Men innan den kommer på plats 2013, har jämställdheten tagit ett litet steg tillbaka.
Protest mot nytt isländskt arbetsmarknadsinstitut
Den isländska regeringen vill slå ihop Arbetsdirektoratet och Arbetsinspektionen till en ny organisation kallad Arbetsmarknadsinstitutet. Det protesterar Eyjólfur Sæmundsson, vd för Arbetsinspektionen, kraftigt emot.
Kan frivillige standarder bidra til en robust utvikling av nanoteknologi?
Nanoteknologi er forbundet med løfter om teknologigjennombrudd på mange fronter, men også med store kunnskapshull hva angår mulige konsekvenser for helse og miljø. Fordi det er så stor vitenskapelig usikkerhet omkring nanoteknologi finnes det per i dag ikke nasjonal eller internasjonal regulering som er tilpasset denne teknologiens spesielle egenskaper.
Side-alternativer
Følg oss på Facebook
