Du er her: Forside i I fokus i 100-årsbølgen treffer Nordens arbeidsliv i Nyanlända är en av lösningarna på behovet av arbetskraft
tema

Nyanlända är en av lösningarna på behovet av arbetskraft

| Text och foto: Gunhild Wallin

Nyanlända kan vara ett viktigt bidrag till arbetsmarknaderna i de åldrande nordiska länderna om de lär sig språket och ges möjlighet till etablering på arbetsmarknaden, särskilt i utkantsområdena som under decennier förlorat många av sina yrkesaktiva unga till storstäderna.

– Migration är bara en av lösningarna på det kommande arbetskraftsbehovet. Det hjälper, men löser inte problemet, säger Timothy Heleniak, seniorforskare på Nordregio.

Nordregio, som har sin hemvist i centrala Stockholm, är ett nordiskt forskningscenter med inriktning på regional utveckling och planering. Det är grundat på initiativ av Nordiska Ministerrådet och forskar bland annat på demografi, landsbygdsutveckling, stadsplanering och hållbar utveckling, regionala innovationer, grön tillväxt och demografi.

Samma dag som intervjun görs, har Sveriges befolkning just passerat tio miljoner. Huvuddelen av ökningen de senaste decennierna beror på immigration.

– Tio miljoner är en bra siffra, men det är viktigt med ett fortsatt långsamt växande, inte minst att det blir fler yngre, eftersom Sverige liksom de andra nordiska länderna har en åldrande befolkning. Visserligen går inte utvecklingen lika fort som i många andra länder, men det sker absolut ett åldrande av befolkningen. Det kommer att bli ett tema i framtiden, både vad gäller arbetskraften, men också vem som ska ta hand om den åldrande befolkningen, säger Timothy Heleniak, amerikan med bred internationell forskningserfarenhet.

Foto: Gunhild Wallin

Timothy Heleniak, seniorforskare på Nordregio.

Nordregio huserar i ett vackert gammalt hus, på Skeppsholmen mitt i Stockholm. Vårvintersolen skimrar i det omgivande vattnet och tvärs över viken skymtar slottet. Men när Timothy Heleniak presenterar olika scenarier kring befolkningsutvecklingen glöms utsikten snart bort. Skulle till exempel Sverige 2080 vilja bevara dagens försörjningskvot med hjälp av immigration, skulle det behövas ungefär 40 miljoner invånare. Likartade scenarier finns för de andra nordiska länderna.

– Det är ett kontroversiellt scenario och i verkligheten går det inte att ta emot så många, säger Timothy Heleniak.

Han har tillsammans med sina kolleger nyligen avslutat ett projekt på uppdrag av Nordiska Ministerrådets arbetsgrupp ”Demografi och välfärd”.  De har tittat på den demografiska utvecklingen och kopplat den till integration av flyktingar. Hur ser möjligheterna ut för att integrera de nyanlända i jobb och hur ser hindren ut, särskilt i utkantsområden?  Genom olika scenarier skildrar de befolkningsutvecklingen framåt. Om till exempel Sverige hade stoppat invandringen 1970, så skulle befolkningen idag uppgå till åtta miljoner.

I de nordiska länderna föder de flesta kvinnor i genomsnitt två barn, vilket innebär att man håller uppe befolkningsantalet, men problemet med ett sådant scenario är att befolkningen blir allt äldre, vilket gör att försörjningsbördan ökar samtidigt som arbetskraften minskar. I andra europeiska länder, inte minst i Öst- och Sydeuropa är problemen med åldrande befolkning än större än i Norden, eftersom kvinnorna föder färre barn och att vissa av länderna i princip stoppat migrationen av flyktingar.

Svår balansakt

– Att förklara behovet av immigration, samtidigt som det finns en rädsla hos befolkningen för det främmande, är en svår balansakt för politikerna och det verkar som om det i många länder är lättare att sälja idén om murar än behovet av fler invånare, säger Timothy Heleniak.

Under senare år har framförallt Sverige och Norge tagit emot ett stort antal flyktingar jämfört med tidigare. Sett ur ett demografiskt- och arbetsmarknadsperspektiv är det både en möjlighet och en stor utmaning, säger Timothy Heleniak. De som kommer är ofta yngre och i fertil ålder, vilket gör att de föryngrar befolkningen.

– Det här är något nytt för de nordiska länderna och kan innebära både nya idéer och ett tillskott till arbetskraften, säger han.

Många glesbygdskommuner tar också tacksamt emot de nyanlända och ser dem som ett sätt att möta befolkningsutvecklingen och bristen på arbetskraft. I Finland, som 2016 hade det lägsta födelsetalet sedan 1917, finns enligt Nordregio, en samstämmighet att landet behöver utländsk arbetskraft för att i framtiden klara den avfolkning som sker på landsbygden och dess åldrande befolkning.

Samtidigt är det avgörande att de nyanlända så snabbt som möjligt lär sig språket och integreras både på arbetsmarknaden och i samhället. Viktigt är också att hela familjen integreras, eftersom det i de nordiska länderna finns en stark tradition att både män och kvinnor arbetar. Hittills har det inte fungerat särskilt bra att integrera de nyanlända på den svenska arbetsmarknaden. I NordregioNews 3/16 refereras till en nyligen presenterad rapport från OECD visar att bara 22 procent av männen har arbete eller annan sysselsättning efter två år och motsvarande för kvinnor är 8 procent, trots att det politiska målet är att nyanlända ska ha jobb eller vara i studier efter två år.

– Integration handlar inte bara om att förstärka arbetsmarknaden, utan också att få de som kommer delaktiga i samhället. Då kan vi lära av varandra, säger han.

Glesbygden har störst behov

Fram till hösten 2015 har de flesta nyanlända slagit sig ner i storstadsområdena, men det är framför allt i glesbygden som behovet av arbetskraft är som störst – en utveckling som kommer att förstärkas. Nordregio har arbetat med en rad projekt i hela Norden för att se hur flyktingar kan integreras och bli en förstärkning för arbetsmarknaden. En av de kommuner de besökt är Krokom i Jämtlands län, som är en av de kommuner i landet som är bäst på att skapa arbete till sina nyanlända kommuninvånare.

– Det är ett bra exempel på hur integrationskoordinatörer kan arbeta med stöd av politiska beslut och ett aktivt civilt samhälle. De behöver nya människor, har integrerat dem och har fått många av de nyanlända att stanna, säger Timothy Heleniak.

 Avgörande för integrationen är också att man utvecklar metoder för validering, hävdar han. Vad kan den som kommer och hur kan kunskapen matchas mot arbetskraftsbehovet? Hur kan till exempel en doktor från Afghanistan använda sina kunskaper, utan att behöva börja med en helt ny grundutbildning?

 Samtidigt poängterar han att insatserna för att klara arbetskraftsbehovet i glesbygden måste bedrivas inom många områden. Det räcker inte med att fylla behoven med nyanlända. Man måste också få ungdomarna att vilja stanna kvar. Men att stänga gränserna, bygga murar och återgå till livet innan arbetskrafts- och flyktinginvandring är ingen lösning med tanke på demografin och det växande arbetskraftsbehovet.

 – Min personliga uppfattning är att samhällena tjänar på att bli mer multikulturella. Många människor är i rörelse, den boxen är öppen och går inte längre att stänga, säger Timothy Heleniak. 

arkivert under:
Norden växer

Sedan 1990 har befolkningen i de nordiska länderna vuxit med femton procent till sammanlagt 26,5 miljoner invånare, huvudsakligen genom invandring.

Den största delen utlandsfödda finns i Sverige, 17,1 procent , medan Norge har 13,8 procent och Finland 5,4 procent. De flesta utlandsfödda har sökt sig till storstadsregionerna, medan många orter och glesbygdsområden sliter med en minskande och åldrande befolkning. Det förklaras också av att många unga lämnar landsbygden för de större städerna. 

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment