Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2013 i Praksis gir en ny sjanse i arbeidslivet i Allt fler företag tar ansvar i kampen mot ungdomsarbetslösheten
Allt fler företag tar ansvar i kampen mot ungdomsarbetslösheten
tema

Allt fler företag tar ansvar i kampen mot ungdomsarbetslösheten

| Text Björn Lindahl, Foto: Øens Murerfirma

Vad kännetecknar ett vällyckat projekt att bekämpa ungdomsarbetslösheten? Den danska konsultbyrån Damvad har på uppdrag av de nordiska arbetsministrarna gjort en kartläggning av ungdomsprojekt i Norden där det offentliga samarbetar med olika verksamheter.

Det handlar om sommarjobb, praktik och lärlingsplatser. Modellerna är många och anpassade till allt från danska murarfirmor till svenska bankkontor. Råden som ges är ibland motstridande, men det finns också succéfaktorer som nämns av nästan alla av de 24 verksamheterna.

Damvad har samlat råden i tre grupper, de som handlar om vad verksamheten kan göra, vad det offentliga bör tänka på och vad som gör att samarbetet fungerar mellan verksamheten och det offentliga – se faktarutorna.

Mycket är självklart, som att det bör vara fasta kontaktpersoner på bägge sidor. Om mycket arbete måste läggas ned på att hitta en person som kan ta ansvar varje gång, rinner projekten snabbt ut i sanden.

Att det finns en gemensam uppfattning bland myndighetspersonerna om vad som är målet för projektet och en plan för hur det målet ska uppnås är lika viktigt som att det hos verksamheterna finns en uppbackning från de översta cheferna och att de existerande medarbetarna har en positiv inställning till att de unga ges en chans.

Balansen mellan fast och mjuk

-  Den person som den unge ska ha kontakt med ska ha den rätta balansen mellan en fast och mjuk hand – både för att kunna hantera en del av de problem som kan uppstå och för att kunna visa förståelse och empati, skriver Damvad.

Flera av projekten riktar sig mot ungdomsgrupper med stora problem. Det danska företaget Øens Murerfirma, med 200 anställda, har en lång erfarenhet med att arbeta med ungdomar och tar emot 50 praktikanter per år.

Målgruppen är primärt arbetslösa i åldern 18-25 år. Det är nästan utan undantag unga män, som aldrig haft någon anknytning till arbetsmarknaden. Ungdomarna har vanligtvis vuxit upp i socialt belastade områden, är lågutbildade och en stor del av dem har inte avslutat grundskolan. Ungdomarna saknar erfarenhet hur man uppför sig på en arbetsplats och har ofta missbruksproblem.

De första fyra veckorna av praktikperioden handlar därför om att lära ungdomarna hur de ska uppföra sig.

Gemenskapen viktig

-  Gradvis kryddas det med olika arbetsuppgifter och man börjar också genomföra morgonmöten, där det ställs fler krav till de unga. I den inledande fasen läggs det mycket stor vikt vid att de unga ska bli en del av gemenskapen och att de ska få beröm och få uppleva att de klarar av saker. De unga har sällan fått mycket beröm tidigare, skriver Damvad.

Så följer den egentliga praktikperioden på 13 veckor på en byggarbetsplats. Lyckas ungdomarna väl med det kan de få ett erbjudande om ett jobb eller en lärlingsplats.

Øens Murerfirma samarbetar med fyra olika kommunala jobcenter, som arbetsförmedlingen kallas i Danmark och dessa har fasta kontaktpersoner. På byggfirman finns det en person som koordinerar verksamheten och fem anställda som arbetar som mentorer. De ansvariga på arbetsförmedlingarna besöker byggarbetsplatserna varannan vecka både för att de unga ska känna att någon håller en hand över dem och för att befästa det goda samarbetet med byggföretaget.

Flera verksamheter betonar goodwill-effekten som projekten ger. Bland exemplen finns svenska ICA-handlare som tar emot praktikanter i perioder på upp till sex månader i sina butiker.

- En viktig framgångsfaktor bedöms av handlarna själva vara att man agerar utifrån ett tydligt affärsnyttaperspektiv. Man erbjuder inte praktikplatserna enbart för att visa på ett socialt engagemang, utan för att bedriva en verksamhet som går med vinst, påpekar en av handlarna.

Finland med egen modell för lärlingar

Systemet med lärlingar är mest utbrett i Danmark. Finland har sin egen modell som kallas läroavtalsmodellen, där teoretisk utbildning varvas med praktik, i nära samverkan mellan skola och arbetsliv. Studenterna studerar på 20 procent av tiden, medan resterande del av tiden sker i form av avlönat arbete på en arbetsplats. Företagen får ett stöd som täcker en del av den lön som studenten får i läroavtalsperioden. Stödet betalas ut efter en behovsprövning, men kan vara så högt som 1 000 euro per månad. Företagen står för mentorer och handledare.

I Norge beskriver Damvad bland annat ett projekt i Haugesund där den lokala fotbollsklubben samarbetar med NAV, som arbetsförmedlingen kallas där. Projektet utnyttjar intresset för fotboll och idrott som en ingångsport i arbetslivet. Fotbollsklubben fungerar genom kontakten med sina sponsorer som en länk mellan ungdomarna och arbetslivet.

- De unga har gått från att vara negativa och att inte tro på sig själva, till att bli positiva och ha en känsla av att de klarar av utmaningarna, säger Asle Skjærstad, som leder verksamheten i fotbollsklubben.

Vad bör myndigheterna tänka på?

Detta är några av de förhållanden som enligt Damvadrapporten avgör om ett projekt blir vällyckat eller inte:

  • Det måste finnas en gemensam förståelse på myndighetssidan om vad som är målet för projektet och hur det ska uppnås.
  • Det måste finnas någon som "äger" projektet och som har tillgång till de resurser som behövs.
  • De unga ska vara i centrum - inte systemet. Det är inte de unga som ska koordinera insatsen, det ska göras av de professionella.
Vad bör verksamheterna tänka på?

Innan en verksamhet gör en insats för att ge ungdomar en ny chans i arbetslivet måste de också förbereda sig själva:

  • Projektet måste ha stöd hos både toppledningen och bland de redan existerande medarbetarna.
  • Det bör finnas en strukturerad plan för hur de unga introduceras så att de tas emot med öppenhet och vänlighet, men samtidigt med krav och förväntningar.
  • Ju snabbare en ungdom behandlas som den övriga staben av medarbetare, desto snabbare blir integrationen i arbetslivet.
Hur fungerar samarbetet mellan myndigheterna och verksamheterna bäst?

Utan ett tätt samarbete mellan myndigheterna, i de flesta fall arbetsförmedlingen, och verksamheterna fungerar inte projekten.

  • Stäm av vad som förväntas av de unga och vilka kompetenser  de förutsätts att ha. Var ärlig om alla förhållanden omkring den unge, så att verksamheten kan förbereda sig så bra som möjligt.
  • Det måste vara fasta kontaktpersoner på bägge sidor.
  • Mentorerna måste vara duktiga och inkluderande så att den unge kan få ett förtroende förhållande till den personen. 
Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment