Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2015 i Nordjobb fyller 30 år: Här skapas framtidens nordister i Många olika sorters upplevelser väntar Nordjobbarna
Många olika sorters upplevelser väntar Nordjobbarna
tema

Många olika sorters upplevelser väntar Nordjobbarna

| Text: Björn Lindahl, foto: privat

Spännvidden är stor när de unga Nordjobbarna reser ut i Norden och tar hand om turister, rensar i spenatåkrar och stadsparker eller packar räkor på Grönland. Ingen erfarenhet är helt den andra lik.

Finska nästan ensam bland lunnefåglar

 

Anna Leppännen har fått prova på något helt annorlunda. Hon jobbar på ett värdshus på den västligaste av öarna i Färöarna, Mykines.

- Det tar 45 minuter med båt hit. Ön är tio kvadratkilometer och det bor tio personer här, säger hon.

Skillnaden är stor jämfört med Tammerfors, som hon kommer ifrån och som har 200 000 invånare. Det är lunnefåglar de flesta kommer för att se och det högsta berget, Knúkur som är 560 meter högt. 

- Fåglarna håller till vid fyren och de flesta turisterna som kommer är intresserade av djur och natur.

Foto: PrivatGästhuset är mycket mindre än vad det hade varit i Finland, mer som en sommarstuga, säger hon.

Den första månaden var hon ensam Nordjobbare på ön. Två gånger per dag kommer färjan och de flesta turisterna gör det som en dagstur, men fyra gäster kan också övernatta samtidigt.
- Jag förbereder mat och dryck och serverar. Det är massa att göra. Det kunde vara fler anställda. Turisterna kommer från Danmark och Norge mest, men också Tyskland, USA och Australien. Alla frågar vad en finsk flicka som mig gör här.
Anna kommer från Tammerfors i Finland, är finsktalande och har aldrig fått pröva den svenska hon läst i skolan på riktigt.
- Danskarna förstår inte svenska, men jag är stolt över mig själv när jag talar svenska med de svenska och norska turisterna. Färöiska förstår jag inte alls. Jag bor i familjen där kvinnan har hand om gästhuset. Mannen är jordbrukare. 
- Jag var ensam här i en månads tid, men för en vecka sedan kom Fanny från Sverige, som också är Nordjobbare. Jag har aldrig varit hemifrån så länge ensam tidigare.
- Problemet är inte att jag inte träffar folk, det kommer ju turister varje dag. Men jag är lite ledsen för att jag inte kan träffa andra Nordjobbare som de som bor på större öar. Alla turisterna frågar hur jag kan bo här ensam i tre månader!
Anna Leppänen har mött alla som bor på ön, men eftersom de flesta är pensionärer är partyfaktorn inte särskilt hög på ön.
- Det har varit väldigt kallt. De flesta av dem har livnärt sig på fåravel tidigare.
- Det blir många missförstånd när jag talar finlandssvenska och familjen jag bor talar danska till mig. Jag trodde att det skulle vara lätt att förstå danska när man kan svenska men det är det inte!
Nordjobb har en Facebookgrupp och där planeras olika träffar. Anna och Fanny hoppas kunna vara med på några av dem.
- Men nu har jag jobbat 31 dagar utan att få ledigt. Min första lediga dag blir på söndag.

Anna skriver också en egen blogg om upplevelsen på finska. 

Isländska i danska spenatfält

 

Gerður Gautsdóttir

För Gerður Gautsdóttir har Nordjobb blivit något som engagerar hela familjen. Hon arbetar med att kontrollera spenatplantor för företaget Jensen Seeds i Odense i Danmark. I fjol reste hon ut till samma jobb med sin äldre bror. I år är hon tillbaka med sin lillebror.

- Det finns mer än 300 spenatfält i Danmark och landet har specialiserat sig på att exportera spenatfrön. Spenaten har både manliga och kvinnliga plantor. Det är bara de kvinnliga som skördas, men de manliga behövs för befruktningens skull. Ibland växer det upp fel sorts växter, så kallade "off-types", som vi ska plocka bort ur fälten, förklarar Gerður på en blandning av svenska och engelska.

Trots att hon varit flera gånger i Danmark talar hon fortfarande bättre svenska än danska. Förklaringen är att hon var utbytesstudent i Uppsala i ett halvår.

- Vi är mycket ute och jag får se en stor del av Danmark eftersom vi kör kors och tvärs över landet till olika fält.

I år ska hon arbeta i fem veckor. Hon tycker att lönen är bra, men jordbruk är inte något hon kommer att satsa på när hon är tillbaka i Reykjavík, där hon bor.

- Jag studerade för att bli lärare och nu håller jag på med en master i turism. Jag kommer från Reykjavík, säger hon.

- Skillnaden mellan att vara turist och att jobba i ett land är att som turist går man bara runt och ser på turistsaker. När man jobbar blir man mer som danskarna, man blir en del av "the society", så att säga.

Innan Gerður reste ut på Nordjobb var hon intresserad av nordisk kultur som hennes lands kultur kommer ifrån men nu är hon ännu mer intresserad. Det finns så mycket som är gemensamt.

- Danskarna är inte särskilt olika oss, men de har bättre väder!

- Det är inte pengarna som är det viktigaste med Nordjobb, utan upplevelsen. Att få prova på något nytt och att möta andra ungdomar i samma ålder från olika länder. Vi bor 15 stycken på en lantbrukshögskola. De flesta är från Sverige och Island. Några är från Finland och i fjol var det en norrman också.

Är det något negativt du upplevt?

- Nej, inte som jag kan komma på nu!

Svensk i grönländsk räkfabrik

 

Isac - Det här är andra gången jag åker till Grönland genom Nordjobb. Förra sommaren åkte jag till Ilulissat och jobbade inom fiskeindustrin. Nu är jag i huvudstaden Nuuk och arbetar på en räkfabrik, berättar Isac Albertsson.

Han hade precis tagit studenten förra året och ansökte till Nordjobb för att han ville åka utomlands och prova på någonting nytt. 

- Jag sökte till Färöarna, Island och Grönland och fick snabbt ett erbjudande om jobb i Ilulissat och då tvekade jag inte. Upplevelsen blev så positiv att jag valde att åka även i år för att kunna se mer av Grönland. 

- Förra året var vi 4 stycken från Sverige, Norge och Danmark på vår arbetsplats samt fyra till på andra ställen och då bodde vi i en lägenhet som ägdes av arbetsgivaren, 

- Nu är vi tre från Sverige och Finland som hyr ett hus i Nuuk. 

Mottagandet har varit bra båda gångerna och de grönländska arbetarna verkar enligt Isac positiva till att det kommer arbetskraft från andra delar av Norden.

- Tyvärr har vi inte haft några träffar ännu.

- Känner du dig isolerad?

- Jag har bott i Nuuk och Ilulissat som är Grönlands största och tredje största stad med 15 000 respektive 4000 invånare. Det är betydligt mer än vad som bor i min hemby i Sverige. 

- Däremot är ju byarna isolerade och svårtillgängliga. Det gör att man bara kan åka till andra byar via flyg och båt, eftersom  det inte finns några vägar.

Även språket är en utmaning.

- De flesta grönlänningar kan tala danska men det blir mestadels engelska och kroppsspråk eftersom danska inte alltid är det lättaste att förstå!

Grönland är på många sätt annorlunda jämfört med hemma i Sverige. Vardagen är betydligt lugnare här uppe och livet mer avslappnat, tycker Isac.

- Jag har bara varit här under sommartider, men även då är vädret väldigt oberäkneligt med svala temperaturer, hårda vindar samt snö och regn. Nu i juni möts man fortfarande av snöstormar på väg till jobbet och snön ligger fortfarande kvar på marken.

Vad innebär det för arbete på räkfabriken där du är nu?

- Här på Polar Jaaat i Nuuk packar jag, väger och fryser räkorna. I Ilulissat jobbade jag med att packa, rensa, skära och frysa fisk. Det var mer ansträngande förra året med ganska mycket tunga lyft. Men i år är det betydligt lättare då jag mestadels är på lagret och packar samt väger lådor.

Vad har överraskat dig mest?

- Det är nog naturen, som främst i Ilulissat var häpnadsväckande. Det är en otroligt vacker by och jag rekommenderar alla som funderar på en resa till Grönland att åka dit.

- Vad som är negativt? Priserna är höga här på Grönland. Det är inte bara dyrt att resa hit utan även mat, internet och boende kostar mycket.

Norska skötte parker i Reykjavik

Foto: PrivatFörutom Emelie Sommervold, till vänster är Oda Bjellum och Simon Finnäs.

Emelie Sommervold arbetade i Reykjavik under två månader sommaren 2014. Hon fick jobb med trädgårdsarbete i kommunen och arbetade i en grupp där det fanns två andra Nordjobbare - Oda Bjellum och Simon Finnäs (bilden ovanför).

- Det var en tillfällighet att jag fick höra tals om Nordjobb. Jag hade rest en del i utlandet och kom hem och behövde ett sommarjobb. Jag sökte på nätet efter ”Jobb i Europa” och ”Jobb i Norden”.

 - Det låter kanske lite dumt at en norrman ska jobba på Island, som just kommit igenom en kris. Men jag åkte inte först och främst för att tjäna pengar, utan för upplevelsen. Det var fantastiskt! Det är något helt annat att arbeta i ett land än att åka dit bara för att bo där eller vara turist.

Under de två månaderna var det många nordiska arrangement.
- Vi hade nordiska kvällar på föreningen Norden, där vi alla bidrog med en maträtt och hade många aktiviteter som att gå på fjälltur tillsammans.

Trädgårdsarbete var hon inte så van vid.

- Jag har jobbat på ett företag som hyrde ut snöskotrar. Jag bor i Trondheim nu, men har bott på Svalbard tidigare. Så naturen på Island kändes lite som ”hemma”.

Se alla artiklarna i tema:

Emelie hade inte varit engagerad i nordiskt samarbete innan hon fick resa ut med Nordjobb.
- Det öppnar ögonen för det nordiska, säger hon.
Särskilt mycket isländska lärde hon sig inte.
- Det blev att man lärde sig några fraser, men med de andra nordjobbarna, där flera var finsktalande finländare och med islänningarna blev det mest att vi talade engelska. Islänningarna kan en del danska, men det blir som om jag skulle säga att jag talar franska bara för att jag haft det på skolan.

- Men språken är så lika att om jag verkligen satsat på det hade det nog gått att lära sig isländska ganska fort. När det bara var danskar och norrmän och svenskar tillsammans pratade vi ett slags skandinaviska.

Skulle du ha klarat av att skaffa jobb på Island på egen hand?

- Jag skulle nog ha klarat det, men det hade varit svårt. Man fick så mycket hjälp genom Nordjobb. Det vara bara att säga ja eller nej! Jag har försökt skaffa jobb tidigare när jag varit ute och rest, i New Zealand, men det är något helt annat.
Någon stor ekonomisk vinst av jobbet på Island blev det inte.

- Man betalar resan själv och när man ör ledig vill man inte bara sitta inne, utan vill vara ute och uppleva saker.

Vad överraskade dig mest med islänningarna?

- De är duktiga på det de gör. De är väldigt kreativa och kulturutbudet är mycket större än i Trondheim. De är på sätt och vis väldigt urbana även om de bor på en ö.

Nordjobbare i eget land

Suvi A PehkonenSuvi Pehkonen är Nordjobbare på ett hotell i Mariehamn på Åland. Hon är finsktalande men studerar i vanliga fall nordiska språk på universitetet i Helsingfors.

- Jag studerade italienska tidigare men kom till att det nog inte var min grej. Jag har alltid gillat svenska och därför sökte jag till Sverige och Åland.

Hon sitter i receptionen och är den enda Nordjobbaren på hotellet, men i restaurangdelen finns det ytterligare en till. Suvi bokar in gästerna och tar emot dem.

- Jag trivs jättebra och tycker det är intressant att träffa så mycket folk. Jag växte upp i ganska liten stad i södra Finland, Forssa, men flyttade för ett år sedan till Espoo och reser därifrån till universitetet i Helsingfors.

Forssa är en helt finsktalande stad och kommun, medan Mariehamn och Åland är helt svensktalande.

- Vi är nog ganska lika. Det som överraskade mig på Åland är att folk är så vänliga.

Hittills har inte hunnit träffa mer än två andra Nordjobbare på de sex veckor hon arbetat på ön. Men det finns en Facebookgrupp med 41 personer som alla jobbar på ön just nu.

Suvi har besökt några av sevärdheterna som Kastelholms slott och Sjöfartsmuseet och varit ute med en arbetskompis. 

- Jag hyr en lägenhet där det finns två sovrum. Om några dagar kommer det att flytta in en annan finländsk flicka som också är Nordjobbare där. 

Se alla artiklarna i tema

arkivert under:
Nordjobbare på Island

Oda Bjellum arbetade tillsammans med två andra Nordjobbare med trädgårdsarbete i Reykjavik kommun i två månader 2014 (bilden ovanför).

h
This is themeComment