Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2018 i Tema: Framtidens arbetsliv i Jon Erik Dølvik: Lätt att bländas av tekniken - men vi formar själva framtidens arbetsliv
Jon Erik Dølvik: Lätt att bländas av tekniken - men vi formar själva framtidens arbetsliv
tema

Jon Erik Dølvik: Lätt att bländas av tekniken - men vi formar själva framtidens arbetsliv

| Text och foto: Björn Lindahl

Han använder inte liknelsen själv, men när Jon Erik Dølvik talar om morgondagens arbetsliv låter det som om han talar om Golfströmmen. Med uppdraget att forska på om den nordiska modellen klarar av nya utmaningar som robotisering, globalisering och plattformsekonomi, är det hur kapitalströmmarna påverkar arbetslivet det han är mest intresserad av.

Dølvik leder det största forskningsprojektet som arbetslivsministrarna under Nordiska ministerrådet någonsin finansierat. 30 forskare från den norska forskningsstiftelsen Fafo och sju nordiska universitet, ska skaffa kunskap och ge råd om hur Norden ska klara utmaningarna i framtidens arbetsliv.

- I en första rapport efter sommaren ser vi på vilka drivkrafterna är. Vad är det som verkligen påverkar?

- Efter det analyserar vi olika delaspekter, som robotiseringen, och till sist ska vi sammanfatta förändringarna och diskutera behovet av anpassningar av den nordiska modellen.

Även om det fortfarande är tidigt i processen är Jon Erik Dølvik fast bestämd på vilken sorts rapport det inte ska bli.

- Vi kommer inte skrämma upp politikerna med katastrofscenarier om att hälften av alla jobb försvinner på grund av digitaliseringen. Det gäller att inte bländas av vad den senaste tekniken kan åstadkomma på mikroplanet i en enskild verksamhet. Effekten för sysselsättningen och arbetsförhållandena i stort beror också på annat än teknologi.

Foto: Björn Lindahl

- Hur vi påverkas av av ny teknik kommer alltid att filtreras genom marknader, institutioner och hur människorna agerar. Vi är inte hjälplösa inför tekniska omvandlingar, utan vi kan själv  fatta beslut genom våra ekonomiska, politiska och sociala institutioner, säger han.

Många drivkrafter

När han tecknar upp alla de drivkrafter som kan påverka den nordiska modellen för hur arbetslivet organiseras, är digitaliseringen bara en av många faktorer.

- Morgondagens arbetsliv påverkas sannolikt lika mycket av demografiska ändringar knutna till åldring och migration, som kommer att samverka med globalisering, urbanisering, klimatändringar, EU:s utveckling och ändringar i våra värderingar, normer och idéer, säger han.

- Sådana drivkrafter verkar sällan i samma riktning eller på samma sätt i olika länder. Globaliseringen och EU:s roll kan både öka och minska, till exempel. Men en gemensam trend de senaste decennierna är att olikheterna har ökat - och allra mest i Norden. 

Den sista av drivkrafterna som Dølvik skissat upp är det som kallas ”finansialisering”. 

- Det handlar om hur finanssektorn expanderar och de ökande investeringarna i värdepapper, fastigheter och andra "assets", snarare än i produktion som skapar nya jobb. Detta förstärks av digitaliseringen som har skapat verksamheter dær kostnaden av att producera ytterligare en vara eller tjänst blir försumbar, så kallad sjunkande marginalkostnad. 

När en robot har lärt sig en uppgift kan den kopieras till andra robotar som omedelbart får samma kunskaper. När vi ser filmer, hör på musik eller läser böcker är det nästan gratis för företaget och kräver nästan ingen arbetsinsats att skaffa en annan kund samma vara.

Denna sorts "winner takes all"-verksamhet gör att det hopar sig upp vinster i de största företagen som Amazon, Google och Facebook, som knappt betalar skatt i värdländerna och bara investerar en liten del av vinsten i ny produktion och att anställa ny arbetskraft.

Hur fördelas överskottet?

- Nyckelfrågan om vi vill vidareutveckla våra nordiska välfärdsstater är hur fördelningen av överskottet sker. Lyckas vi behålla överskotten som skapas i våra länder och investera dem i arbetsskapande verksamheter, eller försvinner de till kapitlägare i utlandet? Det är inte någon brist på olösta uppgifter, men om de globala företagsjättarna tar en allt större andel av kakan, kan det bli brist på efterfrågan av arbetskraft.

- Det handlar om att arbetsmarknadens parter och regeringar hittar den rätta balansen, så att vi kan förbättra villkoren för livslångt lärande , yrkesmobilitet och investera tillräckligt i kompetens. Då kan vi utnyttja tekniken till att bli mer produktiva och därmed kunna möta de ökande behoven inom hälsa, omsorg, utbildning och kommunikationer, säger Jon Erik Dølvik.

Det är dessa strömmar i samhället som kan påminna om Golfströmmen, där själva pumpen är kallt vatten som sjunker ned i Arktis och som skapar ett sug som gör att varmt vatten från sydligare breddgrader strömmar upp genom Atlanten. På samma sätt som klimatforskarna oroar sig för att ett varmare klimat kan försvaga Golfströmmen, kan kapitalströmmarna ändras. 

Det finns länder som har stora råvarutillgångar, som många av de oljeproducerande länderna, där detta inte fungerar. De vanliga invånarna får aldrig del av rikedomen och därmed blir det inte heller någon ekonomisk utveckling. Länder som pumpat upp olja för hundratals miljarder dollar, är ändå fattigare än grannländerna, som inte hittat olja och därför tvingats satsa på andra och mer arbetsintensiva verksamheter än olja.

Produktiv rättvisa

Vem säger att inte de nordiska länderna blir de som drar störst nytta av de ändringar som nu sker i arbetslivet?

- Vi har institutionella särdrag som har bidragit till att det finns ett slags ”produktiv rättvisa”. De vinster som skapats har omfördelats och i stor grad slussats tillbaka till invånarna som därmed kan efterfråga nya tjänster och varor.

- Det betyder inte att det inte finns hot mot den nordiska modellen, för dessa särdrag är under press. Nya sätt att organisera arbetet, som plattformsekonomin, där arbetsuppgifter av kort varighet styrs av algoritmer, gör troligen att uppslutningen om fackföreningar blir lägre. En annan är att den tekniska utvecklingen slår hårdare mot rutinartade arbetsuppgifter i mitten av yrkespyramiden, där facket och kollektivavtalen står starkast.

Men framtidens arbetsliv är något vi har möjligheten att forma själva. Ser vi till att satsa tillräckligt mycket på livslångt lärande och ser till att de institutioner vi har i den nordiska modellen är tillräckligt innovativa och anpassningsbara, kan vi också hantera oväntade förändringar, säger Jon Erik Dølvik och påminner om att Norden trots dystra spådomar är en av de regioner som vunnit mest på globaliseringen.

Omfattande forskningsprojekt

Forskningsprojektet om den nordiska modellen har lagts upp så att det finns fyra tematiska pelare:

  • Vilka är drivkrafterna som påverkar arbetslivet?
  • Digitalisering och robotisering
  • Atypiska former av sysselsättning.
  • Nya aktörer som plattformsbaserade verksamheter

Dessutom kommer forskarna se på tre horisontella frågor:

  • Hur arbetsmiljön utvecklas, på tvärs av olika sorters verksamheter
  • Hur arbetsrätten utvecklas
  • Hur den nordiska modellen påverkas

Jon Erik Dølvik säger att målet med forskningen, som ska slutföras innan 2020, inte primärt är att ge specifika politiska råd utan mer hjälpa aktörerna med att beskriva vad som kan påverkas.

- Som alltid är det bästa rådet att lägga till rätta för livslångt lärande. Den stora utmaningen är om vi i Norden lyckas upprätthålla en politisk ekonomi, där överskott och värdeskapande kanaliseras till investeringar i nya tillväxtbranscher, sammanfattar han.

arkivert under:
Jon Erik Dølvik

är forskningschef på den norska forskningsstiftelsen Fafo och den som är projektledare för Nordiska ministerrådets forskningsprogram om Framtidens arbetsliv (bilden ovanför).

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment