Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2017 i Kvinnorna och makten på arbetsmarknaden i Stagnation för jämställdheten i Norden men allt fler kvinnliga ledare inom arbetslivet
tema

Stagnation för jämställdheten i Norden men allt fler kvinnliga ledare inom arbetslivet

| Text och diagram: Björn Lindahl

Det blev ingen ändring samlat sett för de nordiska kvinnorna i fördelningen av makten under det gångna året. Men det har skett en ytterligare polarisering mellan länderna, visar Arbeidsliv i Nordens jämställdhetsbarometer. Den 8 mars varje år ser vi om det är en man eller kvinna på 24 olika maktpositioner i varje land. 200 poäng delas ut och full jämställdhet innebär att kvinnorna får 100 poäng. I år fick de 64.

Jämfört med 8 mars 2016 är det samma summa. Som högst, 8 mars 2015, kom kvinnorna upp i 67 poäng.

Eftersom det gått både upp och ned i de olika länderna har det samtidigt skett en polarisering. Norge stärkte sin ställning som Nordens mest jämställda land om man ser på 13 ministerposter, 5 maktpositioner bland arbetsmarknadens parter och fem symboliskt viktiga positioner (se faktarutan för hur mätningen görs).

Norden

Diagram: Björn Lindahl

I år får Norge ytterligare två poäng eftersom Kari Sollien blev ordförande för akademikernas fackförbund. Landet får därmed 24 poäng. Gränsen för full jämställdhet i varje land går vid 20 poäng.

Finland ligger kvar på jumboplats med bara fyra poäng. I Sverige och Island förlorar kvinnorna ett poäng, medan de vinner ett i Danmark. Därmed blir den nordiska poängfördelningen på följande sätt:

LandÄndringPoäng
Danmark +1 12
Finland - 4
Island +1 9
Norge +2 24
Sverige -1 15
Norden  +1 64

Trots det som kan se ut som en stagnation har det varit några segrar för kvinnorna. För första gången har en kvinna blivit fiskeriminister på Island, ett land där den posten räknas som en av de viktigaste.

Den mest markanta tendensen är emellertid att arbetslivsfrågorna håller på at gå över i kvinnornas händer. Mest tydligt är det i Norge där både LO-ledaren och arbetsgivarorganisationen NHO:s direktör är kvinnor. Även tjänstefacket och de två akademikerförbunden leds av kvinnor. Dessutom leds Spekter, en arbetsgivarorganisation för privata och offentliga verksamheter med 200 000 anställda, av en kvinna.

Slutligen är arbetsministern också en kvinna, Anniken Hauglie.

Utvecklingen tar tid. Det är nu 16 år sedan Wanja-Lundby Wedin blev den första kvinnliga LO-ledaren i Sverige på 102 år. Efter ett halvt år följdes hon av Gerd-Liv Valla i Norge. Sedan dröjde det till 2015 innan Lizette Risgaard valdes till LO-ordförande i Danmark. Som vår medarbetare i Finland rapporterar är en förändring nu på väg att ske även där (Ut ur fackbastun – in med jämställdhet!). 

På Island blev Ólafía B. Rafnsdóttir den första kvinnliga ordföranden på 122 år i handelsförbundet VR 2013. Ett år senare blev hon förste vice ordförande i ASÍ, som motsvarar LO i de skandinaviska länderna.

Även på arbetsgivarsidan finns det nu kvinnliga ledare. Carola Lemne är direktör i Svenskt Näringsliv i Sverige, där arbetsministern heter Ylva Johansson. Kristin Skogen Lund sedan fem år är direktör för NHO i Norge. 

Breddar man urvalet så att man ser på alla de 16 fackförbund från Norden och de tre självstyrande områdena som är medlemmar av Nordisk facklig samorganisation leds åtta av förbunden av kvinnor och åtta av män (se faktaruta) Tillsammans har fackförbunden nio miljoner medlemmar. 

Under det gångna året har det varit en regeringsombildning i Danmark den 28 november 2016, då Lars Løkke Rasmussen bildade sin tredje regering. Det blev också, efter tio veckors långa förhandlingar, en ny isländsk regering den 11 januari i år.

Att jämföra maktpositioner på olika ministerposter är inte lätt. För det första varierar antalet ministrar i de olika regeringarna. Sverige har flest, 24 ministrar, Danmark har 22 och Norge 19. Så är det ett större hopp till Finland, med bara 14 ministrar. Den nya isländska regeringen har 11 ministrar, mot nio i den förra regeringen.

Dessutom kommer den politiska makten också av erfarenhet.

- Lavrov är en politisk räv, mycket erfaren och det är faktiskt jag också, sa Sveriges utrikesminister Margot Wallström nyligen när hon mötte sin ryske kollega, Sergej Lavrov för första gången sedan EU införde sanktioner mot Ryssland.

Hon har också blivit känd för att hon infört en feministisk utrikespolitik.

Under den period som vi har sett på maktfördelningen i Norden, 1970-2017, har 

  • Sverige haft åtta statsministrar som lett 13 regeringar
  • Danmark nio statsministrar som lett 24 regeringar
  • Norge elva statsministrar som lett 16 regeringar
  • Finland 16 statsministrar som lett 24 regeringar
  • Island 15 statsministrar som lett 16 regeringar

När vår barometer visar att Finland bara får 4 poäng, medan Norge har 24 poäng kan det givetvis inte tolkas som att Norge är sex gånger mer jämställt än Finland. Men det gör att man kan reflektera över hur frågor som gäller könen behandlas i en regering där alla de tunga posterna besitts av män, eller om det är det motsatta som är fallet.

Danmark

Diagram: Björn Lindahl

Att den nya danska kulturministern är en kvinna, Mette Bock, gör att ett mer departement styrs av en kvinna än i Lars Løkke Rasmussens förra regering. Nio av de 22 ministrarna är kvinnor och därför klaras det som etablerats som ett minimimål i Norden, att minst 40 procent av ministrarna ska vara kvinnor. Men att de bara får tre poäng i jämställdhetsbarometern visar att de inte har några tunga maktpositioner.

Finland

Diagram: Björn Lindahl

Finland är på jumboplats i år igen. Det är få ministrar i den finska regeringen, 14 stycken. Vi ger Sanni Grahn-Lassonen 2 poäng eftersom hon är både utbildnings- och kulturminister. Fem av de fjorton ministrarna är kvinnor vilket betyder att det inte är mer än 35,7 procent kvinnor i regeringen. Det är fortfarande inga kvinnor på ledarposterna i någon av fackförbunden eller arbetsgivarorganisationen. Efter att Pauliine Koskelo avgick som president i Högsta domstolen finns det inte heller någon kvinna bland se symbolisk viktiga posterna.

Island

Diagram: Björn Lindahl

På Island utökades antalet ministrar till elva, från tio. Av de elva ministrarna är fyra kvinnor, vilket motsvarar 36 procent.

Þorgerður Katrín Gunnarsdóttir blir fiske- och jordbruksminister. Det är första gången i Islands historia som en kvinna får ansvar för fiske- och jordbrukspolitiken.

Thordís Kolbrún R. Gylfadóttir slår också ett rekord.  29-åringen blir den yngsta kvinnliga ministern genom tiderna. Hon får ansvar för turism, innovation och industri. De två senaste åren har hon varit assistent åt Ólöf Nordal. Statsminister Bjarni Benediktsson hade reserverat en plats åt Ólöf Nordal i sin regering, men hon avled den 8 februari i cancer.

Norge

Diagram: Björn Lindahl

Den enda förändringen är att Kari Sollien blev ordförande för Akademikerne den 28 oktober 2016. Även om vi hade haft med den andra stora akademikerförbundet, Unio, hade resultatet blivit detsamma. Den leds sedan 2016 av Ragnhild Lied, som också är ordförande i Nordisk facklig samorganisation i år. 

Sverige

Diagram: Björn Lindahl

Förändringarna i Sverige har varit små. I regeringen har det bara varit en ombildning, som inte påverkar vår barometer.

Marianne Lundius slutade den 1 maj 2016 efter sex år som ordförande i Högsta domstolen och efterföljdes av Stefan Lindskog, så Sverige förlorar en poäng där.

arkivert under:
Så här mäter vi:

Att ha 50 procent kvinnor i en regering kan ge intrycket av att jämställdheten har uppnåtts. Men det handlar också om vilka positioner kvinnorna innehar.

Vi har fördelat 200 poäng, 40 för varje nordiskt land. 100 kvinnliga poäng motsvarar full jämställdhet.

Vi har sett på 13 ministerposter. De ger vardera ett poäng bortsett från statsministern (5) poäng, finansministern (3) och utrikesministern (2).

Vi har också tagit med ledarna för de största fackförbunden och arbetsgivarorganisationerna:

LO-ordförande (4), tjänstemannafackordförande (2), akademikerfackordförande (2), arbetsgivarordförande (2) och arbetsgivar-vd (2).

Samt sex viktiga symbolpositioner:

Statschef, ordförande i högsta domstolen, centralbankschef, ärkebiskop, polischef och överbefälhavare

Statsöverhuvudet, får tre poäng, medan de övriga får ett var. Vi har inte tagit med ledare för stora företag, eftersom de inte utses genom en demokratisk process. 

För Island har det gjorts några anpassningar. Eftersom det bara finns sju departement har några ministrar fått extra poäng i Island, som därmed också har maximalt 40 poäng.

Förbehåll

Jämställdhetsbarometern mäter vem som har makten kl 08.00 den 8 mars varje år. Det kan ske oförutsedda ändringar innan dess. I så fall justeras barometern.

Jämställdheten i NFS

De här styr 16 fackförbund i Norden, kvinnor markerade med fet skrift

Danmark:

LO Lizette Risgaard
FTF Bente Sorgenfrey
Akademikerne Lars Qvistgaard

Finland:

SAK Jarkko Eloranta
STTK Antti Palola
Akava Sture Fjäder

Färöarna:

Samtak Sonja J. Jógvansdóttir

Grönland:

SIK Jess G. Berthelsen

Island:
ASÍ Gylfi Arnbjörnsson
BRSB Elín Björn Jónsdóttir

Sverige:

LO Karl-Petter Thorwaldsson
TCO Eva Nordmark
SACO Göran Arrius

Norge:

LO Gerd Kristiansen
YS Jorunn Berland
UNIO Ragnhild Lied

Nordens fackliga samorganisation, NFS, har sexton medlemsorganisationer
bestående av Landsorganisationerna, Tjänstemannaorganisationerna och Akademikerorganisationerna. Därmed representerar NFS drygt 9 miljoner fackligt anslutna i hela Norden.


h
This is themeComment