Medlare behövs för besked om arbetsvillkoren för utstationerade

Det föreslår Utredningen om nya utstationeringsregler, som lämnade sitt slutbetänkande den 31 mars. Ett annat förslag är att ett entreprenörsansvar för underleverantörers skulder till utstationerade arbetstagare ska införas i byggbranschen.

Utredningen handlar om hur det så kallade tillämpningsdirektivet som EU antog 2014 ska genomföras i Sverige. Syftet med direktivet är att förbättra tillämpningen och efterlevnaden av det gamla utstationeringsdirektivet från 1996.

Bland annat ska arbetsgivare enkelt kunna få information om vilka arbets- och anställningsvillkor som de måste tillämpa när de utstationerar arbetstagare till ett annat land. I Sverige har detta inte alls fungerat hittills, konstaterar utredningen. En orsak är att fackförbund och arbetsgivarorganisationer har helt olika uppfattningar om vad i deras kollektivavtal som är ”minimilön” i utstationeringsdirektivets mening och vad som ingår i ”den hårda kärnan” av skyddsregler som utstationerande företag är skyldiga att följa. Utredningen påpekar att Danmark har ett system där parterna kommer överens om villkoren för utstationerade, och att det kanske behövs något liknande i Sverige för att EU-rättens krav på förutsebarhet, tillgänglighet och öppenhet ska vara uppfyllda. Regeringen bör därför överväga att tillsätta en medlare eller arbetsgrupp i de relevanta branscherna, rekommenderar utredningen.

Ett annat förslag är att ett entreprenörsansvar för underleverantörers skulder till utstationerade arbetstagare ska införas i byggbranschen. På två sätt ska ansvaret vara strängare än vad som är minimum enligt tillämpningsdirektivet:

• Dels ska den arbetstagare som inte fått betalt av sin arbetsgivare kunna vända sig till vilken entreprenör som helst högre upp i kedjan.
• Dels blir ansvaret strikt, dvs. entreprenören ska inte kunna slippa undan ansvar även om den har försökt kontrollera att underentreprenören är seriös. 

På så sätt skulle det svenska entreprenörsansvaret likna det som finns i Norge. Till skillnad från i Norge ska ansvaret dock enbart gälla för utstationerade arbetstagares lönefordringar, inte för inhemska arbetstagare. Det beror delvis på den korta tid som utredningen har haft på sig, men utredaren hänvisar också till det kollektivavtal om huvudentreprenörsansvar som Byggnadsarbetareförbundet och Sveriges Byggindustrier slöt förra året.