Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Artikler i Portrett i Portrett 2019 i Guy Ryder: Det multinationella systemet måste förstå hur viktigt arbetslivet är
Guy Ryder: Det multinationella systemet måste förstå hur viktigt arbetslivet är
Nyhet

Guy Ryder: Det multinationella systemet måste förstå hur viktigt arbetslivet är

| Text: Björn Lindahl, foto: Crozet/Poteau

ILO har firat sitt hundraårsjubileum. I en tweet från Genève sammanfattar Guy Ryder den Internationella arbetskonferensens 108:e möte: ”Vi hade stora ambitioner för det här mötet och det slog rekord på alla sätt. Vi fick en ny konvention, en ny rekommendation och en deklaration som kommer att föra oss framåt när vi möter morgondagens utmaningar.”

När Arbeidsliv i Norden mötte ILO’s generalsekreterare Guy Ryder i Reyjkavik några veckor innan konferensen i Genève, bad vi honom att se tillbaka på den process som lett upp till hundraårsfirandet. ”Vad kommer du att se tillbaka på där du kan tänka ”I made a difference?”

- Jag är inte så mycket för det där med ”I”, sa Guy Ryder och gjorde om frågan till en ordlek:

- För mig handlar det om ”I + LO”.

-  Men ser vi på vad ILO har gjort är det två saker. Först har vi fått till en debatt om framtidens arbetsliv där det har varit många seriösa diskussioner och tankar om i vilken riktning arbetslivet i världen är på väg. Och så, genom arbetet med den nya deklarationen, ger vi svaret på de frågor om social orättvisa som människor över hela världen har.

Fick med sig Norden

Även om han är blygsam har Guy Ryder tagit flera egna initiativ. Det var han som fick med sig Norden i processen upp mot hundraårsfirandet. Redan 2015 skrev han till regeringarna i ILO:s 187 medlemsländer. Han ville få dem att reflektera över och diskutera ett antal frågor som handlade om ekonomin och arbetslivet, som hur jobb skapas, hur ny teknik kommer att påverka och hur förhållandet mellan anställda och arbetsgivare ändras.

I februari 2016 fick han ett svar från de nordiska regeringarna. De lanserade ett projekt tillsammans med det nordiska ministerrådet, ILO och arbetsmarknadens parter. Frågorna Guy Ryder tog upp blev ett stort forskningsprojekt; Framtidens Arbetsliv, och en serie på fyra konferenser, där den sista hölls i Reykjavik. ILO tillsatte också en global kommission, där Sveriges statsminister Stefan Löfven och Sydafrikas president Cyril Ramaphosa delade på ordförandeskapet. Tillsammans med en grupp på 27 kunniga personer skulle de hitta utmaningarna och formulera strategier för framtidens arbetsliv.

Även om det är konventionen om avskaffandet av våld och trakasserier i arbetslivet – även kallad #metoo-konventionen – som fick mest uppmärksamhet på mötet i Genève, misstänker vi att det är den nya deklarationen som ligger närmast hjärtat för Guy Ryder.

Sociala orättvisor

Som många av talarna på konferensen påpekade, skapades ILO som en del av Versaillestraktaten 1919. Många citerade också de inledande orden i traktaten om att en universell och varaktig fred bara kan etableras om den bygger på social rättvisa.

Wikipedia Commons

Versaillestraktaten skrivs under av den tyske representanten Johannes Bell, i spegelhallen i Versailles, med de allierades representanter framför honom.

Versailletraktaten skrevs i en tid då arbetarna redan hade genomfört en revolution i Ryssland och avsatt tsaren. När arbetsförhållandena är orättvisa och svåra skapar det en oro som är så stor att freden sätts i fara; därför måste det ske en förbättring av arbetsvillkoren, argumenterade kommittén som skrev förordet. De drog slutsatsen att om ett land misslyckades i att införa mänskliga arbetsvillkor så var det ett hinder för andra länder att förbättra arbetsvillkoren i sina egna länder.

ILO är den enda delen av Nationernas Förbund som överlevde det andra världskriget. Bägge hade sina säten i Genève och skulle främja samarbetet mellan nationerna.  Men de fick snabbt problem när nazisterna grep makten i Tyskland.

1940 var Schweiz omringat av tyska trupper och riskerade att bli invaderat. ILO:s ledare var oroliga för organisationens framtid. De bad om att få flytta huvudkontoret till USA, men förvägrades det. Istället var det ett kanadensiskt universitet som blev räddningen. Det lät organisationen ta över ett kapell som inte användes. Efter en farofylld resa genom Europa flyttade ILO:s ledning dit.

Deklarationen i Philadelphia

1944 närmade sig kriget slutet. På den 26 arbetskonferensen i Philadelphia i USA antogs en ny deklaration. Den slog fast principerna som ILO skulle arbeta efter:

  • Arbete är inte en råvara
  • Yttrandefrihet och rätten att organisera sig är avgörande rättigheter
  • Fattigdom i ett land är ett hot mot välfärden i ett annat

- Philadelphia-deklarationen är tämligen fantastisk. Den är 75 år gammal. Men folk läser den fortfarande och den citeras fortfarande. Den inspirerar människor. Den får fortfarande folk att reflektera över vad som sker i arbetslivet. Om vår 100-års-deklaratiopn kan uppnå något liknande, så kommer vi att ha gjort något mycket viktigt, säger Guy Ryder.

ILO blev efter kriget FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. Idag är 187 av FN:s 193 medlemsländer också medlemmar i ILO.

Foto: Björn Lindahl

Ylva Johanson har just skrivit under  ILO:s konvention 189 om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare.

Den viktigaste uppgiften är att sätta minimumvillkoren för världens 3,5 miljarder arbetare. Det sker genom att skapa bindande internationella avtal som kallas konventioner, som så antas av medlemsländerna. När de har antagits blir konventionen en del av landets lagstiftning. Dessutom ger organisationen rekommendationer och hjälper medlemsländerna i arbetet med att skapa anständiga arbetsvillkor.

ILO är unikt genom att det leds både av regeringar, arbetsgivare och arbetstagare. Guy Ryder är den förste generalsekreteraren som kommer från facket, alla hans nio föregångare utsågs av regeringarna.

Inte i god form

På konferensen om framtidens arbetsliv i Reykjavik deltog Guy Ryder i också i en av paneldebatterna och talade om svårigheterna han har brottas med:

- De multinationella institutionerna är inte i god form, av flera orsaker. Vi har en svår uppgift på två sätt.

- Det ena är att få det multinationella systemet att förstå hur viktiga arbetslivsfrågorna är. Ett beslut fattades när Världshandelsorganisationen, WTO, bildades att inte tala om arbetsvillkor när handelsavtal gjordes. Det var ett medvetet beslut. En mur byggdes upp mellan våra två organisationer, som ligger på varsin sida av samma gata i Genève.

- Men något märkligt håller på att hända. Ser man på handelsavtal idag, så har WTO svårt att slutföra nya avtal. Internationella handelsavtal rinner ut i sanden. Där handelsavtal görs är det bilaterala eller regionala sådana.

- 75-80 procent av handelsavtalen som sluts har haft klausuler som handlar om arbetsvillkor. Se på NAFTA-2, det senaste handelsavtalet mellan USA, Mexiko och Kanada.: Det finns ett helt kapitel om arbetsvillkor som alla hänvisar till ILO:s konventioner.

- Det verkar som om utvecklingen nu tar oss tillbaka till det logiska sättet att förstå hur den globala ekonomin fungerar. Det är meningslöst att tro att det går att förhandla om handel på en plats och om arbetsvillkor på en annan, miljön här och ekonomin där. Vi måste på något sätt se allt i ett sammanhang.

Ökad press

Samtidigt ökar pressen från vanliga människor.

- Det finns personer som Greta Thunberg som mobiliserar de unga och det finns människor som visar sitt missnöje väldigt starkt, som de gula västarna i Frankrike. Jag är brittisk så Brexit är något som jag tänker mycket på. Se på politiken som förs från USA till Brasilien – folket är inte särskilt nöjda med hur det går.

- En stor del av protesterna och missnöjet kommer från det som sker inom arbetslivet. Jag ror att det är en allmän uppfattning i stora delar av samhället att utvecklingen går i fel riktning. Villkoren är inte rättvisa. Folk får inte en rättvis ersättning för sitt arbete.

- Vår uppgift är att ge svar till deras frågor, i enlighet med det som är principerna och målen för ILO. Det handlar om rättigheter, om socialt skydd, internationellt samarbete och social rättvisa. Det finns en väldigt grundläggande känsla av vad som är rättvis och vad som är orättfärdigt.

En dialog

- Det handlar också om en dialog, det handlar inte om att pressa igenom läsningar, utan om hårt arbete, att sitta ned tillsammans med regeringar, arbetare och arbetsgivare och hitta lösningar, säger Guy Ryder.

Han har fortfarande två år kvar som generalsekreterare, och även om Internationella arbetskonferensens 108:e möte var en succé, så är det mycket som återstår. En viktig fråga är att den globala kommissionen förslog en universell arbetsgaranti, som skulle gälla för alla arbetstagare oavsett vilken sorts anställningsförhållande eller kontraktsförhållande de har. Garantin ska slå fast vilka grundläggande rättigheter de har och rätten till en lön som är tillräcklig att leva av, som det definierades av ILO redan för 100 år sedan, med en begränsning av hur många timmar det kan arbetas, i jobb som är säkra och inte hälsovådliga.   

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment