I fokus
Apparna förändrar arbetslivet
Det går en tredje våg genom världen där vårt förhållande till datorerna förändras. Den första var när stordatorerna introducerades på 60-talet. I den andra vågen kom PC:n, den personliga datamaskinen. Den tredje vågen inleddes då datakraften flyttade in i mobiltelefonerna och pekplattorna. Apparna är de små dataprogrammen som är länken mellan mobilen och de stora datasystemen. De kommer att förändra våra jobb mer och snabbare än vad vi anar. Sedan i fjol har andelen norrmän som har tillgång till en smarttelefon ökat från 33 till 54 procent. I Sverige ökade den mobila nättrafiken med 50 procent 2011. Det finns både vinnare och förlorare. På Nokia, som inte hann utveckla smarta telefoner tillräckligt snabbt, mister tusentals anställda sina jobb. Samtidigt innebär utvecklandet av appar nya möjligheter för många mindre företag när verksamheterna ändras.
När pendling blir ett hinderlopp
Gränshinder kan vara som fällor man fastnar i direkt. Men de kan också dyka upp långt senare, när man ska gå i pension eller blir arbetslös. Så beskriver Nordens Fackliga Samorganisation problemet i ett brev till Sveriges Riksdag. Liknande brev har skrivits till de andra nordiska parlamenten inför den gränshindersdebatt som hålls mer eller mindre samtidigt i hela Norden. Ett omfattande arbete med att först kartlägga gränshindren inom Norden och sedan hitta lösningar på dem har avslutats. Nu är det upp till politikerna att fatta besluten. Det är inte ett problem som bara omfattar en liten grupp människor som bor nära gränsen eller ungdomar på jakt efter jobb. En halv miljon nordbor har antingen flyttat till ett annat nordiskt land eller gränspendlat de senaste tio åren. Arbeidsliv i Norden ser närmare på statistiken och vem pendlarna egentligen är.
Likestilling - i vår generasjon?
Kvinner i Norden ligger langt fremme på de fleste parametre, likevel er maktposisjonene i politikk og arbeidsliv mannsdominert. Arbeidsliv i Nordens barometer viser at kvinnene har mistet politisk makt det siste året. Ikke sånn at det er et trendbrudd, men et varsko. De nordiske regjeringer vil ha en bedre kjønnsbalanse, men hvordan få det til? Sverige satser på kvinner og entreprenørskap, den danske regjeringen har programfestet en snuoperasjon og likestillingsministeren varsler innsats i høyere gir for å få flere kvinner i lederposisjoner. EU-kommisær Viviane Reding venter også utålmodig på resultater og truer med kjønnskvotering for å få flere kvinner i styrerommene. Nå innser selv en dansk hanelefant at likestilling krever handling, og skrider til verket, men frivillig. Ikke som i Norge der lov om kvotering og effektive sanksjoner gir suksess.
Alder ingen hindring
Vi må avlive mytene om eldre i arbeid. Oppfordringen kom på EUs åpningskonferanse for ”Det europeiske året for aktiv aldring og solidaritet mellom generasjonene 2012”. Aldersbalansen i europeiske land er i rask endring. Allerede om fem år blir det færre yngre i arbeidsmarkedet enn personer som står utenfor, påpekte Danmarks arbeidsminister, Mette Frederiksen. Hun understreket at eldre må arbeide litt lenger. De demografiske utfordringene var også toppaktuelt da Sveriges statsminister inviterte ni statsledere til Northern Future Forum. Når vi lever lenger, må vi jobbe lenger, er slagordet i Norge. Islandske menn jobber lengst av alle, hvorfor er det sånn? Hva gjør myndigheter og arbeidsgivere i Norden for å forlenge eldres yrkeskarriere? Arbeidsliv i Norden setter synspunkter og diskusjoner I fokus.
