Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Artikler i Portrett i Portrett 2020 i Susanna Gideonsson varnar för attack mot den svenska modellen
Susanna Gideonsson varnar för attack mot den svenska modellen
Portrett

Susanna Gideonsson varnar för attack mot den svenska modellen

| Text: Gunhild Wallin, foto: Björn Lindahl/Aftonbladet

LO:s nya ordförande Susanna Gideonsson har djupa rötter i fackföreningsrörelsen och redan som 16-åring engagerade hon sig mot orättvisor på jobbet. Idag företräder hon 1,4 miljoner LO–medlemmar i fjorton förbund. Utmaningen just nu är att värna den svenska modellen mot politikernas inblandning i arbetsrätten.

- Anledningen att jag engagerade mig fackligt var att jag blev arg på förhållanden som inte fungerade på jobbet. Jag fortsatte vara aktiv när jag upptäckte att det inte händer något om man sitter tyst och väntar på att andra ska göra något, men är man med och driver på så går faktiskt saker att förändra. Samhället är ju skapat av människor och kan också förändras med människors hjälp. Lite enkelt kan man säga; ”Det är aldrig för sent att börja och alltid för tidigt att ge upp”, säger Susanna Gideonsson.

Det fackliga engagemang som började på en snickerifabrik i Västerbottens inland fortsatte i skogsjobb, på beredskapsjobb och i hemtjänsten. Så småningom växte hennes intresse för facket och socialdemokraterna till ett heltidsengagemang, senast som ordförande för Handels. Nu har hennes livslånga tro på att själv och tillsammans med andra, ta ansvar för förändringar fört henne till Nordens tyngsta fackliga förtroendeuppdrag. Susanna Gideonsson valdes till ordförande av en enhällig kongress i juni i år och blev därmed LO:s femtonde ordförande sedan starten 1898. Hon är den andra kvinnan på posten, men ägnar inte särskilt mycket energi åt det. Inte heller tror hon att det gör hennes ledarskap speciellt.

- Jag vet inte om det spelar någon roll för ledarskapet att jag är kvinna och jag reflekterar inte över det speciellt mycket. Det är mera omgivningen som spekulerar över det. En individ är ju heller inte lik en annan individ och jag tror det är skillnad i ledarskapet mellan alla oavsett kön.

Det viktiga är inte personen utan resultaten

När Susanna Gideonsson får frågan om vilka egenskaper som fört henne till uppdraget som LO:s ordförande suckar hon lite och tänker efter.

 - Allvarligt talat – jag vet inte. Jag såg mig inte som den perfekta kandidaten för uppdraget. Det är andra som ser mig så. De egenskaper jag har med mig är att jag är ganska lösningsorienterad, pragmatisk och ibland säger människor runt mig att jag är helt prestigelös. Jag tycker inte personen är viktig, utan det jag kan åstadkomma. De värden som är viktiga för mig är att vi som fackliga ska tänka på vem som betalar vår lön och att vi är relevanta för våra medlemmar. På en federation som LO är det ju en annan sak, men vi ska ha ett arbetssätt som underlättar för varandra att göra ett bra jobb. Om jag plötsligt skulle försvinna ska andra kunna ta över.

Vi talas vid på telefon och hon tar sig god tid. Svaren är eftertänksamma och koncisa, förstärkta av hennes västerbottniska dialekt. För trots femton års pendlande till Stockholm är hon Västerbotten trogen. Det är Umeå och hemlandskapet som är hemma och så kommer det att förbli. Visserligen har hon pendlat till Stockholm de senaste femton åren på grund av sina fackliga uppdrag och har en övernattningslägenhet där, men någon stockholmare blir hon aldrig. Hemma i Umeå finns maken, de två katterna och hunden. Där finns de fyra veteranbilarna och trädgården. Och släkt och vänner.

 - Det är också ett bra sätt för mig att koppla av. När jag på fredagen sätter mig på flyget och åker hem kopplar jag i stora delar bort jobbet. Och jag är närmast beroende av min trädgård och tycker det är näst in till meditativt att rensa ogräs. Bilintresset har jag också haft sedan jag var mycket ung, berättar hon.

Försvaret av den svenska modellen

Susanna Gideonsson tar över ordförandeskapet efter Karl-Petter Thorwaldsson i en turbulent tid. Att kongressen för första gången skedde digitalt var kanske inte det stora, men är en spegling av en värld som på kort tid tvingats in i stora förändringar genom pandemin. Konkurser, ökad arbetslöshet, en uppskjuten avtalsrörelse och i detta nu – förhandlingar mellan parterna om att innan sista september nå en uppgörelse om arbetsrätten. I det januariavtal som var villkoret för att Centerpartiet och Liberalerna skulle stötta Socialdemokraternas regeringsbildning var ett av de tunga kraven att arbetsrätten skulle reformeras och att lagen om anställningsskydd skulle luckras upp. Om parterna nu inte kommer överens väntar en ny och betydligt liberalare lag om anställningsskydd. Det vill säga det är en förhandling som närmast sker under bilan. Att politikerna blandar sig i, i den här omfattningen ses inte med blida ögon av LO:s nya ordförande.

- Det är en ovanligt stor politisk inblandning av det som normalt sköts av parterna. Det kan liknas vid det som hände på 70-talet. Då stiftade också politikerna en massa lagar som gjorde att relationerna mellan arbetsgivare och arbetstagare blev oerhört frostig ett tag. Nu gör vi ett nytt försök – vill vi ha det som kallas den svenska modellen och stå upp för den? Och hur långt kan vi då nå i försvaret av den? För vi ser det som en attack på den svenska modellen, säger Susanna Gideonsson.

 Att förhandla under tidspress är också komplext, anser Susanna Gideonsson.

 -  Vi tycker inte om att förhandla under tidspress eftersom vi kanske inte hinner att diskutera alla frågor till botten och därför inte kan leverera det bästa. Men nu är det politiska läget som det är och det går inte att oja sig över det. Vi ska göra vårt allra bästa.

LO:s medlemmar har hållit samhället öppet

En annan utmaning är EU:s inblandning i det som i de nordiska länderna är fackens ansvar, till exempel i frågan om minimilöner. Facken i de nordiska länderna anser inte att det är EU:s kompetens och vill gemensamt stoppa den politiska inblandning som skulle sätta avtalslösningar åt sidan. Och även om gränser varit stängda under pandemin och länderna valt olika förhållningssätt har samarbeten mellan de nordiska facken pågått utan gnissel, men digitalt istället för på plats.

 - Det nordiska samarbetet är jätte-, jätteviktigt både mellan LO-förbunden, men också mellan tjänstemän och akademiker. I den här frågan står vi också helt enade, så det känns riktigt bra, säger hon.

 De olika fackförbunden inom LO har drabbats olika av pandemin. Vissa branscher har drabbats hårt med många varsel, korttidspermitteringar och högre arbetslöshet. Andra branscher har slitit som djur, som inom vård och omsorg och handeln när människor hamstrade som värst.

- Vad vi vet är att det är LO:s medlemmar som burit samhället framåt. Hade vi inte haft de som kört bussarna, hämtat sopor, sett till att vården fungerat och gjort det möjligt att handla mat hade samhället helt stannat av, konstaterar Susanna Gideonsson.

I oktober tas lönerörelsen, som skjutits upp på grund av pandemin, upp igen. Susanna Gideonsson hoppas att det kollektiva minnet av vilka som har burit samhället och varje dag mött smittan ”face to face” ska leva kvar också när det kommer till vilja att betala.

Den ständigt viktiga tryggheten

LO:s förbund ser olika ut och det har varit en splittring inför avtalsrörelsen.  Att förbunden prioriterar olika frågor, tycker inte Susanna Gideonsson är konstigt. De ser olika ut och det finns allt från förbund där i stort sett varenda medlem har tillsvidareanställning på heltid och ganska bra betalt till Hotell- och restaurang med många på visstid och inte alls bra betalt.

- Då blir ju prioriteringarna olika. Därför behöver vi diskutera hur vi vill att svensk arbetsmarknad ska se ut och verkligen prata om frågorna i grunden. Det handlar om att utvecklingen på svensk arbetsmarknad under de senaste 20 åren inte blivit bättre, utan för vissa grupper snarare sämre. Hur ska vi som stor facklig centralorganisation förhålla oss till det så att det stora flertalet faktiskt får bättre villkor i framtiden?

I många intervjuer och också i första presskonferensen i sin nya roll, återkommer Susanna Gideonsson till behovet av trygghet.

 - Det är min fullständiga övertygelse att alla människor vill känna ett sammanhang och göra ett bra jobb. Då tycker jag inte det är mer än rätt att människor ska kunna vissla både på väg till och hem från jobbet. Utifrån det är trygghet ett samlingsbegrepp. Att vara trygg att veta att jag har en inkomst för att klara mat och hyra den här månaden och också nästa. Jag ska vara trygg med att kunna ta mig till jobbet med kommunikationer som fungerar. Jag ska också kunna vara trygg på jobbet och veta att mina barn och äldre anhöriga har det bra. Trygghet är ett samhälle som fungerar, så att jag slipper oro och kan göra ett bra jobb. Och om jag blir sjuk eller arbetslös ska jag veta att det finns ett skyddsnät jag kan lita på tills jag är ”up and running” igen. Det är i den kontexten jag talar om trygghet. Det är inte krångligt utan bara ”basic”, säger Susanna Gideonsson.

Kort om Susanna Gideonsson

Aktuell: Sedan 15 juni i år ordförande för Svenska Landsorganisationen, LO, med fjorton fackförbund och 1,4 miljoner medlemmar. Sitter också i Socialdemokraternas verkställande utskott.

Ålder: 57 år.

Familj: Man och två vuxna barn. Två katter och en hund.

Bor: Har övernattningslägenhet i Stockholm, men bor i Umeå som är ”hemma”.

Intressen: Trädgård, veteranbilar, läsa böcker och att umgås med släkt och vänner. Kan själv meka med en motor om det skulle behövas, även om maken som är bilmekaniker oftast tar hand om familjens fyra veteranbilar

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment