Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
När välfärd blir affär
tema

När välfärd blir affär

| Text och foto: Björn Lindahl

På Frälsningsarmén i Norge behöver man uppmärksamhet för att kunna driva socialt arbete. På banken Nordea driver man socialt arbete för att få uppmärksamhet. De frivilliga organisationerna och näringslivet närmar sig varandra från varsitt håll. I de flesta fall uppstår ett möte som alla vinner på. Men det finns också en fara för att själen säljs för pengar eller att lönsamheten blir lidande.

- Om Nordea ska driva med socialt arbete måste banken få någonting i utbyte av det, säger Terje Eriksen, som leder ett lokalt projekt på Nordeas filial i Sandvika, en förstad till Oslo.

Det ingår i ett bredare frivillighetsprojekt som kallas "Tid för andra". Fem av de åtta anställda på avdelningen för företagskunder använder tre avlönade timmar i månaden vardera på kontakt med tidigare infarktpatienter. Det är äldre personer som är så friska att de kan klara sig i sina egna hem, men som bor ensamma och som uppskattar att få besök.

Nordeafilial

Terje Eriksen ser inte ut som någon benhård kapitalist, utan säger bara en självklarhet. Om ett företag ska motivera för sina ägare att det tar ett ökat samhällsansvar måste det kunna visa att social sponsring antingen ger företaget bättre renommé, eller är så positivt för de anställda att det kan motiveras av det skälet.

Träna psyket

- Många får ledigt för att träna kroppen. Vi får ledigt för att träna psyket, säger Jeanette Bertrand, som också är en del av projektet.

Hon beskriver hur kontakten med den 85-årige Finn Gjesdal blivit ett andningshål i en stressig vardag, som ger henne lika mycket som den pensionerade veterinären.

På Frälsningsarmén i Oslo sitter Andrew Hannevik, en ung civilekonom som vuxit upp inom kåren, men som lika gärna kunde ha suttit på ett företag. Även om han spelar tuba i arméorkestern flera kvällar i månaden är han en skrivbordssoldat.

Bössinsamling ger visserligen pengar till verksamheten, men Frälsningsarmén sitter på en guldgruva av ett varumärke. Få organisationer har ett så grundmurat förtroende i opinionen.

- Vi håller på med en "branding" av Frälsningsarmén just nu så att vi uppträder med en gemensam logo och design i hela Europa, säger han.

I fjol gav Frelsesarméen, som den kallas i Norge, ut en CD med religiös musik tolkad av moderna artister.

- På CD:n finns bland annat en rappare, popbandet DDE och Anita Skorgan, känd från schlagerfestivalerna, bland artisterna.

En salig blandning

Perleporten- CD:n kallades "Perleporten" efter en av våra mest kända sånger och den sålde i 100 000 exemplar, säger Andrew Hannevik.

CD:n gav ett överskott på fem miljoner kronor. Men det är inte bara norrmännen inom rörelsen som fått upp ögonen. I Sverige hade en CD med titeln "En salig blandning" en liknande succé ett år tidigare.

- Vi möts över gränserna och får idéer av varandra. En annan del av Frälsningsarméns kärnverksamhet är soppköken. I Sverige blev en bok med sopprecept en stor succé. I Norge fördes idén ett steg vidare. Här ställde tolv mästerkockar upp med sina egna recept på soppor för den goda sakens skull. Det hela blev en mycket läcker produkt, både bildligt och bokstavligt talat.

- Vi fick en kritisk recension av soppboken i den kristna tidningen Vårt Land, men annars var det bara positiva reaktioner. Men vi gör inte vad som helst för att få pengar. De projekt vi sätter igång måste stämma med de värden
Frälsningsarmén står för, säger Andrew Hannevik.

Som organisationer är Nordea och Frälsningsarmén förstås mycket olika. Men socialt arbete är en arbetsintensiv verksamhet. Frelsesarméen i Norge har 200 aktiva officerare och 1000 anställda. Talet för hela Norden är 3 700. Nordea har 4 300 anställda i Norge och 40 000 i Norden. Men Frälsningsarmén är aktiv i 108 länder. Räknas alla dessa med är armén en organisation med 130 000 fast anställda och officerare.

Världens mest effektiva organisation

I USA har det nyligen getts ut en bok om företagsledning med Frälsningarmén som inspiration - världens mest effektiva organisation, enligt författarna.

I ett land där General Electrics styrelseordförande Jack Welch hävdar att de tio procent av de anställda som är minst effektiva bör rensas bort varje år, vore det förstås en dröm att få de anställda att bli lika hängivna som officerarna i Frälsningarmén. De har lovat att viga hela sitt liv till rörelsen.

Andrew Hannevik portrett

- Själv tjänar jag mer än vad officerarna gör, men det är ingen som strejkar för högre lön i Frälsningsarmén, säger Andrew Hannevik.

I sitt jobb på marknadsavdelningen ställer han emellertid lika hårda krav till reklambyråerna som i företagsvärlden.

- Det är många reklambyråer som tar kontakt med oss, men frågan är om de vill profilera sig själva eller oss. Vi har upptäckt att det är bättre att betala för tjänsterna än att få gratisarbete.

Då är det lättare att ställa krav och att få ett förhållande som varar i flera år till en reklambyrå. Då kan man också få ett mer konsekvent budskap.

Terje Eriksen på Nordea håller nu på med en utvärdering av det sociala projektet på hans avdelning. Han är fortfarande en pionjär i Norge. En opinionsmätning som gjorts visar att nio av tio företagsledare är emot att de anställda ska kunna använda en del av sin avlönade tid till samhällsnyttigt arbete.

Många positiva reaktioner

- Vi har fått vansinnigt mycket positiva reaktioner på den lilla insats vi gjort. NRK har gjort ett TV-inslag om oss och Jeanette har intervjuats i den största morgontidningen. Men vi kommer att rekommendera bankens ledning att om projektet ska fortsätta så måste det finnas klara definierade mål för vad som ska uppnås med det.

Terje Eriksen tror att det är de företag som först förstår vilken positiv effekt social sponsring kan ge, som får mest uppmärksamhet.
- I utlandet är det en mycket vanligare företeelse. Där sätter anställda upp socialt arbete som en merit och de som söker jobb frågar vad företaget har för social verksamhet i anställningsintervjun. Framförallt de unga är positiva till tanken, säger Jeanette Bertrand.

Både hon och Terje Eriksen säger att de kommer att behålla kontakten med de äldre de har besökt även om Nordea avbryter projektet.

- Jag kan inte se att någon förlorat på projektet. Även om vi tagit tre timmar i månaden har vi utfört de jobb vi har, säger Terje Eriksen.

Inga sura reaktioner

- Det har heller inte varit några sura reaktioner bland de som är anställda i den sociala omsorgen. Någon risk för att vi övertar deras arbete finns det inte. De gör en jätteinsats, men har ett så stressigt schema att de inte har tid till att prata med de äldre, säger Jeanette Bertrand.

Bägge poängterar att det måste handla om en frivillig insats.

- Men i en tid där banktjänsterna blir allt mer opersonliga, finns det nog många som saknar den sociala aspekten, säger Terje Eriksen och pekar ned mot banklokalen i första våningen, där det finns fler automater än anställda.

I Norge rasar det nu en debatt om de frivilliga organisationernas rätt att använda spelautomater för att finansiera sin verksamhet. Medan det finns 9 000 spelautomater i Sverige, finns det 30 000 i Norge. Omsättningen har exploderat. Norrmännen lägger ned sju miljarder kronor på spelautomater. Röda Korset i Norge får hälften av sina inkomster från spelautomater.

Det var villigt att betala 23 miljoner kronor för att få ensamrätten att sätta upp automater i Steen & Strøms köpcenter.

- Spelautomater är definitivt över gränsen för oss i Frälsningsarmén, säger Andrew Hannevik.

Andrew Hannevik

är både marknadsförare och tubaspelare för Frälsningsarmén i Norge (bilden ovan).

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment