Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Mångfald i Göteborg
tema

Mångfald i Göteborg

| Text: Ragnhild Larsson, Foto: Johan Hedeström

Efter nitton år på skolbänken ville Samir Benoour ha ett jobb. Att hitta något som motsvarade hans långa utbildning visade sig näst intill omöjligt. Men på Intersport trivdes han och hans chefer var också nöjda med hans insats. Ändå höll det på att sluta i en ny period av arbetslöshet. Bara på grund av ett litet, men avgörande missförstånd.

När den tre månader långa praktikperioden på Intersport led mot sitt slut, sa butikschefen Johan Fransson till Samir att han kunde få fortsätta till augusti. Samir gick och väntade på ett ordentligt möte med chefen. Men det kom aldrig.

– Jag tyckte det var oseriöst. De var ju nöjda med mig. Nog var jag väl värd en kvart i alla fall, säger Samir som var van från Tunisien att man sitter och förhandlar i ett par timmar. Samir gick från jobbet på praktikens sista dag. Besviken. Johan Fransson förstod inte varför Samir bara försvann.

Hade han kanske pratat med någon annan chef? Johan ringde sin kollega Robert. Men han hade inte hört något. 

Projekt Mångfald Göteborg

På länsarbetsnämndens kontor på Lindholmen i Göteborg med hisnande utsikt över Göteborgs hamn, träffar jag Marie Nissbrandt och Gabriella Bouizgarne som just dragit igång projekt Mångfald Göteborg 2002. Under tre år ska de tillsammans med ytterligare fyra personer på heltid förmedla 900 jobb till utomnordiska invandrare med yrkeserfarenhet eller yrkesutbildning. Samir Benoour är en av dem. Projektet är ett samarbete mellan länsarbetsnämnden och LO-distriktet i Västra Götaland, Svenskt Näringsliv och Göteborgs kommun.

Genom åren har det funnits otaliga projekt för att få ut invandrare på arbetsmarknaden. De flesta lyckas inget vidare. Men den satsning som initierades av Svenskt Näringsliv i Göteborg för tre år sedan är ett undantag. Under tre år lyckades en enda person hitta jobb åt 150 utomnordiska invandrare genom ett nära samarbete med LO-distriktet i Göteborg och länsarbetsnämnden. 

Hälften ska få jobb

Anders L Johansson, chef för AMS, fick höra talas om de positiva erfarenheterna och beslutade att satsa tre miljoner kronor i projektet Mångfald Göteborg 2002. Målet är att hälften av de 2000 utomnordiska arbetslösa invandrarna i Göteborg ska få jobb under de tre år projektet varar. Syftet är också att förbättra näringslivets attityd till mångfald genom att visa upp positiva exempel.

– De vi rekryterar kommer att fungera som livs levande referenser. Positiva erfarenheter gör att andra vågar prova, säger Marie Nissbrandt. Många invandrare saknar kontakter och referenser från arbetsgivare i Sverige. Samtidigt finns det arbetsgivare som behöver anställa och arbetslösa invandrare med både yrkeserfarenhet och utbildning från sitt hemland, som längtar efter ett jobb. Nu gäller det att hitta rätt invandrare till rätt jobb och tvärtom. 

Dörröppnare

– Vi ska fungera som aktiva marknadsförare och dörröppnare, säger Marie. Det handlar om ren och skär försäljning direkt till olika arbetsgivare och all försäljning bygger på att skapa relationer. Först när arbetsgivaren fattat förtroende för oss kan vi sälja in en arbetssökande.

Och det kan behövas. Många invandrare har sökt mängder av jobb, utan att en enda gång bli kallade till en anställningsintervju. Till slut låter man kanske bli att söka jobb av ren självbevarelsedrift.

– Vår uppgift är att skapa möten, där den arbetssökande får en chans att visa vad han går för, säger Gabriella. Liksom att överbrygga kulturskillnader. Sättet att söka jobb med ett personligt brev och meritförteckning är främmande för många. En del kan inte formulera sig så att de blir sedda. Detta kan de få hjälp med här. Dessutom kan Gabriella och Marie följa med ut på arbetsplats

- Något en vanlig platsförmedlare aldrig hinner. Att ta direktkontakt med arbetsgivare är också ytterst ovanligt. 

Förväntas söka själv

Den som är arbetslös förväntas söka jobb på egen hand. Att snabbt ta reda på vad invandraren har med sig i bagaget är också en viktig del i det nya projektet. Genom det så kallade valideringsprojektet där yrkeserfarenhet och utbildningar översätts till den svenska arbetsmarknaden ser man snabbt vad som eventuellt behöver kompletteras.Marie Nissbrandt och Gabriella Bouizgarne

För Marie och Gabriella är det en viktig del av jobbet att ringa runt till olika företag för att höra vilket anställningsbehov de har. Speciellt på mindre företag är det vanligt att man inte ens har tid att rekrytera. Som på Göteborgs Lim och handtryck, där chefen sa till Gabriella att han behövt anställa någon i två år, men inte haft tid. Marie och Gabriella är ständigt på jakt efter nya arbetstillfällen. Också på middagsbjudningar, i snabbköpet och på konstgalleriet. Jobb kan dyka upp i de mest oväntade sammanhang. Göteborgs Lim och handtryck hittade Gabriella till exempel genom att fråga var de vackra tapeterna i tandläkarens väntrum kom ifrån. 

Positiv överraskning

- Att kunna ringa upp en arbetslös invandrare och säga att vi har ett jobb på gång åt dej, blir en positiv överraskning för den personen, säger Gabriella.

För en gångs skull har vi något att erbjuda. Många av invandrarna kommer att jobba inom LO-kollektivet och där ska Marie och hennes kollegor få hjälp av facket att ta sig in på olika arbetsplatser. Svenskt Näringsliv ska förmedla kontakter med sina medlemsföretag. Genom att gå igenom register av arbetssökande och genom tips från olika arbetsförmedlingskontor ska man vaska fram personer som stämmer överens med arbetsgivarens önskemål. Just nu letar SAAB i Trollhättan och Volvo i Göteborg efter bilmontörer.

Många av de arbetslösa invandrarna har med sig ett hantverkskunnande från sitt hemland, berättar Gabriella. Och visst är bilmontering en form av hantverk. Men den personalansvarige på SAAB berättade att han fått så många ansökningar som är så dåligt ifyllda att han inte ens kan ta ställning till dem. 

Utbildning mot jobblöfte

- Jag lovade honom genast ett antal snyggt paketerade ansökningar, säger Gabriella.

Länsarbetsnämnden kan använda sig av alla tänkbara arbetsmarknadspolitiska åtgärder för att få ut invandrarna på ett jobb. De kan till exempel bekosta en utbildning mot ett jobblöfte. Ett exempel: En arbetsgivare vill anställa en person som ska arbeta på lagret. Arbetet kräver truckkort. Den sökande har erfarenhet av lagerjobb, men inget truckkort. Då kan länsarbetsnämnden bekosta den nödvändiga utbildningen. Utbildning på arbetsplatsen kan vara attraktivt för mindre företagen.

Marie betonar att de kommer att leta arbetssökande uppifrån, inte gräva underifrån bland de som varit arbetslösa längst tid och som har sämst chanser att få ett jobb. Och det får gärna vara nyanlända som fortfarande tror på en framtid här. Det är viktigt att visa bra resultat som kan inspirera andra, menar Marie. Men skulle inte de här mer meriterade personerna kunna få jobb ändå? 

Missförstånd

– Jo, det kan man tycka. Men så ser inte verkligheten ut, säger Gabriella.

På Intersport sitter Samir Benoour på huk för att hjälpa en kund att se om sportsandalerna sitter som de ska. Soft soulmusik strömmar ur högtalarna. När han avslutat sin praktik, ringde Gabriella för att fråga hur det hade gått med jobbet. Samir berättade hur ointresserad chefen verkade av en fortsättning. Gabriella anade oråd. Hon visste ju hur nöjda de varit med Samir. Hon ringde upp Johan Fransson, som bekräftade att de gärna ville ha Samir kvar. Men han hade inte verkat intresserad när han  Efter en förmiddags förhandlande fram och tillbaka var alla missförstånd utredda och Samir blev erbjuden en tillsvidareanställning på Intersport med rekryteringsstöd från arbetsförmedlingen. Det var i början av maj.

– De gick där och surade på var sitt håll. Om inte vi funnits där kunde det slutat illa, säger Gabriella. 

Satsade på marknadsföring

För sju år sedan kom Samir hit från Tunisien för att hälsa påSamir Benoour sina kusiner. Han gifte sig, fick en dotter och blev kvar. Med sig hade han studier i marknadsföring och juridik. Dessutom hade han gått på en idrottshögskola.

Men sina kunskaper fick han ingen användning av. Genom åren har Samir städat, diskat, putsat fönster på tredje våningen utan livlina och jobbat som vakt mästare och lärarvikarie. Och varit arbetslös. Han har läst mängder av olika datakurser och talar fem språk flytande. Men fortfarande fick han inga jobb som motsvarade hans utbildning.

– Det var bara att acceptera och försöka att inte fastna i negativa tankar där man tycker synd om sig själv.

Sommaren 2000 blev Samir hänvisad till Tjänstemannapoolen i sex månader. Där mötte han svenskar som arbetat i 15-20 år, men nu var arbetslösa. Nu skulle de lära sig att marknadsföra sig själva. Det var en tröst att se att arbetslösheten inte var något som bara drabbade en välutbildad man från Tunisien. Men inte heller här lyckades Samir hitta något jobb som marknadsförare.

– Jag befann mig i fritt fall och till slut handlade det om att söka vilka jobb som helst, säger Samir.

Fotbollsklubb

En av konsulterna som arbetade på Tjänstemannapoolen var också ordförande i GAIS supporterklubb, som sponsras av Intersport. Där ordnade konsulten en praktikplats åt Samir. Nu står han där, framför en hel vägg med sportskor. Han trivs bra och hoppas fortfarande på att få mer användning för alla sina kunskaper i framtiden.

– Jag brukar säga att den som älskar dej, kommer till dej, säger Samir och ler stort.

Johan Fransson, butikschef på Intersport, är glad att missförståndet med Samir kunde redas ut.

– Om Gabriella inte ringt hade jag nog försökt få tag på honom ändå. Vi var grymt nöjda med Samir och ville inte missa en sådan kraft.

Fakta om anställningsstöd

Anställningsstödet ska underlätta för den som varit arbetslös länge att få en anställning. Under minst tolv
månader ska man ha varit anmäld som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Stödet får ges både till privata
och offentliga arbetsgivare och anställningen kan vara en tillsvidare-, prov eller visstidsanställning.
Anställningsstödet utgår i sex månader.
Anställningsstödet står för 50 procent av lönekostnaderna, dock högst 350 kronor per dag.
Den anställde ska ha lön och andra anställningsförmåner enligt kollektivavtal.

Kommentarer

Jan-Erik Boström på Svenskt Näringsliv i Göteborg:
- Vi kan inte acceptera att människor går arbetslösa så länge. Det viktiga är inte att kunna de svenska
prepositionerna. Det viktiga är att snabbt få ett jobb. Många invandrare har blivit passiviserade så fort
de kommit till Sverige.
- Det vi gör är inget märkvärdigt. Hela idén bygger på ett personligt engagemang hos den som
förmedlar jobben, där det gäller att inte alltid följa de byråkratiskt uppgjorda vägarna.
Ingrid Hederstedt på LO-distriktet i Göteborg. Sitter i styrgruppen för projektet Mångfald Göteborg 2002.
- Vi kan förmedla kontakter på arbetsplatser med hjälp av våra avdelningar och göra inventeringar av
vilket anställningsbehov som finns.
Rune Hjelm på Göteborgs Kommun:
- Det första projektet gav bra resultat. Därför ville vi vara med den här gången.
- I vanliga fall jobbar alla lite för mycket inom sina egna myndighetsområden och samarbetet är inte så
utvecklat som det borde vara mellan myndigheter och fackföreningar.
Genom regionens näringslivsbolag Business Region Göteborg har kommunen öppnat upp ett nätverk med
småföretagare varav flera förmodligen har intressanta jobb att erbjuda rätt person. Kommunen kan
också komma att hjälpa till i de fall som en långtidsarbetslös behöver stöd från socialförvaltningen

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment