Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2010 i Tema: Europas ungdom på jakt etter jobb i Lönesubvention ska locka arbetsgivare anställa unga i Finland
Lönesubvention ska locka arbetsgivare anställa unga i Finland
tema

Lönesubvention ska locka arbetsgivare anställa unga i Finland

| Text: Carl-Gustav Lindén Foto: Mikael Nybacka

Arbetslösheten bland ungdomar i Finland exploderade under vintern och ligger nästan lika högt som i Spanien. Regeringen vaknade under slutet av våren och har nu kompletterat det tidigare systemet med lönesubventioner med riktat stöd till unga som nyss lämnat skolbänken och inte hittar ett jobb.

Vid arbetskraftsbyrån i Malm, ett av de områden i Helsingfors som drabbats hårdast av ungdomsarbetslöshet, är det lugnt denna onsdag i juni. Skolorna har slutat, men i år finns knappt några sommarjobb att få. Den ekonomiska depressionen håller Finland i ett Sanssi-korthårt grepp. På väggarna finns affischer som berättar om det nya Sanssi-kortet, ett intyg som ger arbetsgivare rätt att få en del av lönen utbetald av staten. Tanken är att ribban för att anställa ungdomar ska bli lägre. Stödet gäller både för regelrätt arbete och läroavtal.

Avsikten är att stöda sysselsättningen av nyutexaminerade unga under 30 år. De som lämnat skolan och är yngre än 25 år kan få ett Sanssi-kort genast (”Sanssi” står för ”chans”). Den som är lite äldre måste först ha varit arbetslös i ett halvår. Stödet är maximalt 550 euro per månad i upp till 10 månader och kan inte vara större än hälften av arbetsgivarens lönekostnader. Kortet kompletterar de lönesubventionssedlar som hittills funnits men knappt används för att hjälpa ”vanliga” ungdomar utan istället riktats in på personer med särskilda svårigheter.

Vårdjobb

Vi talar med ett par ryskspråkiga ungdomar som söker jobb, men ingen av dem har hört talas om lönesubventionerat arbete. Abshir Abdullahi surfar bland arbetsplatsannonserna efter något i vårdbranschen och han har däremot tidigare haft ett jobb där staten betalade en del av lönen. Abshir, som ursprungligen kommer från Somalia, har mer än tre års sjukskötarstudier bakom sig och tänker fortsätta ännu ett par år tills han blir magister i vårdvetenskaper. Nu behöver han ett sommarjobb. Trots att vården sägs skrika efter arbetstagare har han inte hittat något än.

- I fredags var jag på arbetsintervju vid Helsingfors stad, vi får se om det lyckas. Jag har knackat på många dörrar.

Invandrarungdomarna situation är allra svårast men också infödda unga finländare tvingas inse att det inte finns några jobb. Var fjärde ung person är arbetslös. För två år sen var ungdomsarbetslösheten knappt 15 procent efter att ha sjunkit under många år, men sen började kurvan stiga rakt uppåt. Regeringen vaknade i början av året och i den första tilläggsbudgeten reserverades 77 miljoner euro för nya åtgärder. Arbets- och näringsministeriet fick närmare hälften av pengarna för att skapa 15 000 nya arbetsplatser för unga. I paketet ingår, förutom en satsning på lönesubventionerat arbete, även startpeng för unga som vill starta företag och företagarutbildning.

Klarnar i höst

Ministeriet lät trycka upp 40 000 Sanssi-kort och under de första veckorna har flera tusen redan gått åt. Vid arbetskraftsbyrån i Malm säger arbetskraftshandledare Anneli Taavitsainen att intresset är stort, men hon räknar med att färre än tio kort hittills aktiverats. Problemet är att reformen kommer väl sent. De flesta arbetsgivare har redan rekryterat personal för sommaren. Först mot hösten klarnar det hur väl försöket slagit ut.Anneli Taavitsainen

- Det är mest Helsingfors stad som sysselsatt ungdomar ända sedan förra hösten. Det finns knappast några andra jobb för ungdomar varken i industrin eller i handeln där man nu märker av depressionen. Men vi hoppas förstås att företagen ska bli intresserade av att sysselsätta ungdomar.

Anneli Taavitsainen antar att lönesubventionen ska sänka tröskeln, men å andra sidan kan företag som sagt upp eller permitterat personal inte dra nytta av stödet. Inte heller kan det ges till arbetsgivare med skatteskulder. Själv har hon upplevt konjunktursvängningarna på första parkett ända sedan den förra ekonomiska krisen 1992, då hon började jobba inom arbetskraftsförvaltningen.

- Nittitalets depression var annorlunda för då kunde folk inte förvänta sig någonting alls. Den krisen var mer skoningslös. Det finns också en annan förståelse gentemot företagen nu, att de inte säger upp folk av ren elakhet.

Anneli Taavitsainen har sett många exempel på små och medelstora företag där personalen behandlas som en del av familjen och uppsägningar upplevs som lika hårda av både personal och ägare. Å andra sidan finns det också börsnoterade företag med ansiktslöst ägande som inte drar sig för att kasta ut anställda trots att man fortfarande gör vinst. Hon hoppas ändå att alla ska ta sitt ansvar och försöka se till att vägen till arbetslivet hålls öppen för de unga som är på väg in.

 

 

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment