Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2010 i Tema: Se människan i arbetslivet i Mjuk kompetens behövs för de nya vita och gröna jobben
Mjuk kompetens behövs för de nya vita och gröna jobben
tema

Mjuk kompetens behövs för de nya vita och gröna jobben

| Text och foto: Björn Lindahl

EU-kommissionen har presenterat ett nytt flagskeppsinitiativ: En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen. Under den ekonomiska krisen finns det fortfarande två sorters jobb som det är stor efterfrågan på – de "vita" och de gröna.

Ett åldrande Europa behöver fler kvalificerade arbetare inom sjukvården och vårt sätt att leva måste bli grönare.

Kommissionen har avancerat från ”Ny kompetens för nya arbetstillfällen” till ” Ny kompetens och nya arbetstillfällen”. Skillnaden kan verka liten, men en ekonomisk kris har kommit emellan, förklara Giamapaulo D’Angelo, som presenterade kommissionens initiativ på Employment Week-konferensen i Bryssel den 24 november.

När den första agendan för ny kompetens presenterades i december 2008 var den fortfarande färgad av de mer optimistiska framtidsutsikterna som präglat de föregående åren.

Idag handlar det inte bara om ny kompetens för nya arbetstillfällen. Det handlar lika mycket om att skaffa sig ny kompetens för att behålla dagens jobb. 

Kompetens och jobb passar inte ihop

 - Bara 20 procent av den europeiska arbetskraften har yrken som passar med deras kompetens. Frågan om kompetens är inte ny, men krisen har gjort att den snabbt blivit allt viktigare. Även om de europeiska länderna miljontals jobb har försvunnit i Europa, så finns det samtidigt miljoner med lediga jobb, sa Giampaulo D’ Angelo.

En expertgrupp som har studerat varför kompetensen och jobben inte passar ihop skriver i sin rapport att det är en vinn-vinn-lösning att förbättra arbetskraftens kompetens – för ekonomin, för samhället, arbetsgivarna och givetvis även för individerna själva.

I de olika EU-länderna så varierar andelen arbetslösa med utbildningen och kvalifikationerna.

De som har hög kompetens har i genomsnitt en sysselsättningsgrad inom EU som är ungefär 85 procent, för de som har relativ hög kompetens ligger den på 75 procent, medan de som har låg kompetens har en sysselsättningsgrad på 50 procent.

EU-kommissionen har som mål att öka andelen av befolkningen som har hög utbildning från 30-35 procent till 40 procent. Men det finns enorma utmaningar. Inom EU lämnar i genomsnitt 15 procent av eleverna skolan innan de slutfört en utbildning. Målet är att minska den andelen till 10 procent innan år 2020.

I den nya agendan finns det fem sätt att få ett bättre samband mellan kompetensen och vad arbetsgivarna efterfrågar.

  1. Utveckla bättre metoder för att kunna förutspå vilken kompetens som kommer att efterfrågas i framtiden.
  2. Se till att arbetskraften har rätt kombination av kompetenser. I framtiden kommer kompetens efterfrågas mer än akademiska kvalifikationer. Förmågan att kunna arbeta i grupper, kommunikation, språk och IT-kännedom blir viktigare.
  3. Koppla ihop kompetensen med rätt jobb. Speciellt i början av en karriär är det viktigt att inte hamna på fel spår. Det är mycket svårt att backa till något som passar bättre med utbildningen och kompetensen. Här måste både de statliga och de privata arbetsförmedlingarna bli bättre att hänvisa folk till rätt jobb.
  4. Minska de återstående hindren för mobilitet, som godkännande av kvalifikationer och förflyttning av pensionsrättigheter.
  5. Att förbättra transparensen på arbetsmarknaden. För att de europeiska länderna ska kunna ha ett gemensamt gränssnitt mellan arbetsförmedlingar, utbildning och yrkesutbildning, så behövs det en gemensam klassifikation av kompetenser och utbildningar.

En undersökning av 7 000 ungdomar som gjorts av Generation Europe Foundation målar en mörk bild av hur de unga uppfattar den kompetens de har i förhållande till vad arbetsgivarna efterfrågar. Bara 30 procent anser att det har den rätta kompetensen.

Inställningen har förändrats

- Inställningen bland de unga idag har förändrats markant jämfört med för några år sedan. Då ville de unga har ett jobb i ett företag som hade goda framtidsutsikter och en god etik. I dag är det en anständig lön som är den högsta prioriteten, säger Richard Savage, direktör i Future Work Forum.

Enligt honom får ungdomen nästan ingen yrkesvägledning.

Göran Hultin är styrelseordförande och vd i Caden Corporation samt medlem i EU:s expertgrupp om Ny kompetens för nya arbetstillfällen. Han påpekar att även om en tredjedel av studenterna arbetar samtidigt med att de tar sin utbildning, så finns det inget samband mellan det deltidsjobb studenterna har och vad de studerar.

Det är en stor nackdel på en arbetsmarknad där erfarenhet är viktigare än någonsin och där arbetsgivarna vill ha anställda som kan vara produktiva från första dag.

Mjuk kompetens efterfrågas

Det finns ett anmärkningsvärt resultat av studien: unga kvinnor är mindre pessimistiska än unga män:

- Ett skäl till det är antagligen att de har mer av den mjuka kompetens som efterfrågas än männen. Förr i tiden ritade arbetsgivaren ett organisationsdiagram med små fyrkanter som skulle fylla och vilken utbildning som krävdes för det, säger Göran Hultin.

- Men i ett arbetsliv som ändrar sig så snabbt som det gör idag, så ser arbetsgivarna mer efter förmågan att kunna anpassa sig. Intervjun blir viktigare än CV:t. Hur presenterar personen sig? Hur kommunicerar han eller hon? Vilken sorts attityd till att arbeta presenteras?

Giampaulo D'Angelo

presenterade den nya agendan på Employment Week i Bryssel (bilden ovan).

Vita jobb

Inom EU har uttrycket ”vita jobb” börjat användas för arbetstillfällen inom sjukvård och den sociala sektorn. Uttrycket har med andra ord inget med om det betalas svart eller vitt för jobbet.

Ungefär 20 miljoner människor arbetar i den sektorn inom EU. Antalet kommer at öka ytterligare i takt med att samhället måste hantera en åldrande befolkning samtidigt som nya behandlingsmetoder gör att efterfrågan på sjukvård ökar.

2020 beräknas det vara en brist på en miljon jobb inom sjukvårdssektorn – och två miljoner om undersköterskor och annan personal med kortare utbildning tas med.

Gröna jobb

Det finns en allvarlig brist både inom management och vissa tekniska områden på yrken som är viktiga för att nå målen inom EU för en hållbar tillväxt.

Det finns också allvarliga brister på den sorts kvalificerad personal som är viktig för innovationskraften, speciellt inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Inom bilindustrin och varvsindustrin efterfrågas redan andra kompetenser än vad den befintliga arbetskraften har, för att kunna tillverka hybridbilar och vindkraftverk till havs.

För att nå målet om tre miljoner nya gröna jobb år 2020 måste stora investeringar i utbildningen göras, enligt EU-kommssionen.

h
This is themeComment