Det likestilte Norden - visjon eller virkelighet?
De nordiske landene er i tet på internasjonale målinger om likestilling. Er virkeligheten like gloriøs som visjonen om det likestilte Norden? Hvorfor er kvinner i omsorgsyrkene henvist til deltid, lav lønn og dårlig pensjon, selv når de vil jobbe heltid? Hvorfor vil Danmarks likestillingsminister legge ned kvinnedagen 8. mars? Er det fordi hun mener kvinnene har inntatt maktposisjonene? Arbeidsliv i Norden gått igjennom de seneste 40 årenes kvinneandel i regjeringene, fagforbund, arbeidsgiverorganisasjoner og andre viktige symbolposisjoner. Inntar kvinnene makten? Da Mari Kiviniemi nylig besøkte Tysklands forbundskansler Angela Merkel, pågikk debatten for fullt om kvinnor skal kunne kvoteres inn i de store bedriftenes styrer. Der har Norge gått forran.
Norden närmar sig jämställdheten steg för steg
De nordiska kvinnorna har varit en inspiration för kampen för jämställdhet i andra länder. Tillsammans har de intagit alla politiskt tillsatta maktpositioner utom två: Det har aldrig utsetts en kvinnlig ärkebiskop eller en kvinnlig överbefälhavare i något nordiskt land. Samtidigt är både presidenten och statsministern nu kvinnor i Finland. När Mari Kiviniemi nyligen besökte Tysklands förbundskansler Angela Merkel, så pågick debatten för fullt om kvinnor ska kvoteras in i företagens styrelser. Norge var det första landet att genomföra det 2008, men kvinnorna har samtidig förlorat fler maktpositioner än i något annat land de senaste åren. Arbeidsliv i Norden har undersökt hur framgångsrik kampen för jämställdhet i det offentliga livet har varit i Norden.
Danmark väntar fortfarande på en kvinnlig statsminister
Få länder har förberett sig så väl mentalt på att få en kvinnlig statsminister som Danmark. TV-serien Borgen har gjort stor succé även i grannländerna. Den skildrar en fiktiv kvinnlig statsminister och maktkampen på Christiansborg, slottsbyggnaden i Köpenhamn där såväl Folketinget, Statsministerns kontor och Högsta domstolen håller till.
De finska kvinnorna har erövrat de viktigaste maktpositionerna
De finska kvinnorna kommer längst upp i Arbeidsliv i Nordens maktbarometer, med 15 av 40 poäng. Det sker framförall tack vare att både presidenten och statsminister är kvinnor.
Kvinnorna har förlorat mest makt i Norge
Norge har varit det hetaste landet i jämställdhetsdebatten ända sedan kvoteringslagen trädde i kraft 2008. De allmänna aktiebolagen, oftast större börsbolag, måste ha minst 40 procent av varje kön i sina styrelser. Men samtidigt har kvinnorna tappat fler maktpositioner i Norge än något annat nordiskt land.
Den isländska krisen blev ett genombrott för kvinnorna
Finanskrisen, som drabbade Island hårdare än något annat nordiskt land, ledde också till en politisk jordbävning. Den omfattande korruptionen och svågerpolitiken har gjort att väljarna letar efter nya politiker. Det har gynnat kvinnorna.
Vem ersätter de mäktiga kvinnor som slutar i Sverige?
Sverige är det enda landet i Norden som varken haft en kvinnlig statsminister eller en kvinna som statsöverhuvud i modern tid. Socialdemokraternas Mona Sahlin kunde ha blivit statsminister vid valet i september 2010, men den nya rödgröna koalitionen förlorade valet.
Deltid har allt att göra med bristande jämställdhet
De många ofrivilliga deltiderna är sprungna ur vårt sätt att värdera kvinnors arbete. Det hävdar Annelie Nordström, fackförbundet Kommunals ordförande. Förbundet har krävt rätt till heltid i 30 år. Det har gått trögt och efter den ekonomiska krisen 2009 har det blivit svårare.
Sporskifte efterlyses i ligestillingsdebatten i Danmark
Er det brug for kvoter eller et mandepanel som i Norge for at speede ligestillingen op? Det er der meget delte meninger om i Danmark, men de fleste er enige om, at der er brug for en ligestillingsdebat, der favner begge køn.
