Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2013 i Ungas arbetsmiljö - en komplex historia i Au pairer balanserar mellan kulturutväxling och arbete
Au pairer  balanserar mellan kulturutväxling och arbete
tema

Au pairer balanserar mellan kulturutväxling och arbete

| Text och foto: Björn Lindahl

Hur långt sträcker sig vår omsorg för ungas arbetsmiljö? Gäller den även för de tusentals filippinska au pairer som kommit till Norge och Danmark? Denna vecka inleddes en rättegång i Oslo där två au pairer tvingats arbeta 96 timmar i veckan.

I Danmark har det skrivits forskningsrapporter som ställer frågan om au pairer i vissa fall har utsatts för trafficking. De betalar dyrt till byråer som förmedlar värdfamiljer och hamnar i en skuldfälla som de har svårt att ta sig ur och det blir en form av tvångsarbete. 1998 införde Filippinerna ett förbud för sina invånare att resa ut som au pairer efter flera fall där dessa grovt utnyttjats. 2010 lyftes förbudet för Danmark, Norge och Schweiz. I februari 2012 lyftes förbudet även för andra länder.

Klart är att den form av kulturutväxling som au pairerna ursprungligen var tänkt att vara inte längre beskriver situationen för en stor majoritet av dem. Ordet betyder ”jämlik med” och meningen var att au pairerna skulle behandlas närmast som familjemedlemmar. Enligt nu gällande regler i Norge ska de inte arbeta mer än 30 timmar i veckan med barnpass eller lätt hushållsarbete, ha ledigt på söndagar och förutom kost och logi även få resan till och från värdlandet betald av värdfamiljen. Dessutom ska de få möjlighet att lära sig språket.

Nya regler den 1 juli

Den 1 juli infördes en ny regel som innebär att en värdfamilj kan mista rätten att ha en au pair i ett, två eller fem  år, om de inte följer dessa regler. Begås det en straffbar handling med tre månaders fängelse eller mer kan karantänen för värdfamiljen vara i tio år.

- I Norge räknar man med att det finns 3 000 au pairer. 80-90 procent av dem är från Filippinerna. Synen på au pairer är olik i Sverige och Norge. I Sverige räknas det som arbete på Migrationsverkets hemsida, i Norge beskrivs det som kulturutväxling, säger Magnhild Otnes, som leder Au pair Center On Equal Terms i Oslo.

Centret har etablerats för att både au pairerna och värdfamiljerna ska kunna få hjälp.

- Vi fokuserar på rättigheterna som au pairerna har. Här på kontoret är det jag samt en jurist som arbetar. Vi kan mäkla när det blir konflikter – oftast handlar det om pengar som inte betalas ut. Vid rättsprocesser kan vi också få hjälp av advokater från Fagforbundet, den största fackföreningen inom LO.

Arbetet viktigast

Som för att understryka närheten till domstolarna ligger Au pair Center inuti ett atrium där ingången till Borgarting lagmansrett också ligger – den norska hovrätten. Bara ett fåtal fall har hamnat i rätten, men det gifta par som nu åtalas för att ha tvingat två au pairer efter varandra att inte bara arbeta i hushållet, men också i sin livsmedelsbutik närmast dygnet runt, riskerar fem års fängelse.

- Det främsta skälet för de som kommer hit från länder utanför EU/EES är inte kulturutväxling, utan arbete. Det kan möjligen finnas några polska au pairer som läst Knut Hamsun och vill se hans hemland, men det är få. Kvinnorna från tredjeland är här för att tjäna pengar, det är det främsta skälet, men det förhindrar inte att det kan bli en form av kulturutväxling ändå, säger Magnhild Otnes.

Au pairerna Beata och Lisa

 

När vi besöker Au pair Center en söndag, då det fungerar som kafé, träffar vi Beata från Polen och Lisa från Tyskland. Bägge är nöjda med sin tid som au pair i Norge. Beata har varit i landet i ett halvt år, medan Lisa bara varit här i fyra veckor. Bägge två behåller den lön de får för sig själva och har ordnade arbetsförhållanden med lediga helger.

 - Jag sökte mig till Norge som au pair för att jag väldigt gärna vill lära mig norska. Jag är utbildad ingenjör med inriktning mot transport och logistik och vill gärna ta en vidareutbildning inom olja och gas, säger Beata, som besökte Norge redan under studietiden och därför har många vänner här.
 
Lisa lockades av naturen och snowboarding. Hon är också intresserad av språk och har redan lärt sig fem stycken. Bägge bor i familjer med små barn.
 
- Det enda jag kan klaga på är maten. Jag tycker inte om fisk, men det är det mycket av i Norge, säger Lisa.

"Filippiner tar risker"

 

Vi har också stämt möte med en filippinsk au pair, som vi här kallar för ”Nena”, eftersom hon inte vill riskera att uppfattas som besvärlig när hon söker andra au pair-jobb i framtiden och också har sitt rykte i hemlandet att tänka på

Hon kommer med buss från en stad ett stycke utanför Oslo. Där arbetar hon i sin tredje värdfamilj sedan de nio månader som gått sedan hon kom till Norge. Hon ger ett skört intryck när hon kommer in på centret i en turkos jacka och med långt svart hår.

- Jag är 24 år, men egentligen är jag 16 år, skämtar hon.

- Det är det alla tror att jag är.

Som många andra filippiner har hon kommit till Norge för att en av hennes kusiner arbetat som au pair där tidigare. Uppdraget förmedlas genom kontakter.

- Jag medger att innan jag kom till landet hade jag gått med på att arbeta som au pair för två familjer. Men vi filippiner är ett folkslag som tar risker. Jag tog den möjlighet som erbjöd sig att arbeta utomlands, säger Nena.

Avtalet var att hon skulle städa hos den andra familjen på tisdagar och torsdagar, men arbetet i värdfamiljen var mycket mer omfattande än hon hade räknat med. 

- Familjen hade en baby på tre månader och ett annat barn som var ett år och åtta månader. Min värdmor behövde hjälp hela tiden och lämnade mig ensam med babyn. Samtidigt skulle jag städa huset. Hon var väldigt kritisk och krävde att allt gjordes perfekt. Var det minsta fläck på fönstret efter att jag tvättat det var jag tvungen att tvätta det en gång till.

Allt värre förhållande

Förhållandet mellan Nena och värdfamiljen blev bara värre, hon fick inte äta tillsammans med dem och blev inte mätt på de matvaror de köpte in till henne. Hon beslöt sig därför för att bryta kontraktet med familjen, som hade en månads uppsägningstid.

- Familjen vägrade att betala ut den lön jag skulle ha eftersom de betalat resan till Norge för mig. Det enda jag fick var 700 kronor efter att jag arbetat extra för dem när de skulle fira en födelsedag. Då arbetade jag i 24 timmar.

För Nena, som aldrig varit i ett främmande land var det en svår konflikt. Inte bara bodde hon hos sin arbetsgivare men när hon inte fick sin lön så kunde hon inte heller skicka pengar till familjen i Filippinerna. Hennes egen mor avled när hon var 17 år, i samband med att hennes lillebror föddes. Fadern försvann under en lång tid. Nena har också en storebror, men det var hon som fick ansvaret att hålla ihop familjen samtidigt som hon studerade företagsekonomi i fyra år. Familjen var tvungen att bo i ett hus de byggde på en tomt hos några släktingar.

- De vill att jag ska köpa min mormors hus. När jag inte kunde skicka pengar skrev mina släktingar elaka saker om mig på Facebook, säger hon och börjar gråta när hon tänker tillbaka på de första månaderna i Norge. 
 
Nena fick rådet av Au pair Center att hitta en ny värdfamilj och det hjälpte henne med att få den betalning hon hade rätt till. Hon trivdes i den nya familjen men värdparet var inne i det som skulle bli en skilsmässa. Värdmodern lättade ofta sitt hjärta för Nena och när värdfadern fick veta det blev han arg. Nena var tvungen att flytta en gång till.

Ser ljusare ut

- Även om vi grälade så blev vi vänner igen, men jag kunde inte fortsätta att bo där. 

Hon berättar hur hon upplevde sin tredje värdmor:

- När jag kom till busstationen kom det en kvinna med mycket kort hår och som gick som en man. Hon kan vara ganska burdus men jag vet att hon är mjuk på insidan, skrattar hon.

Familjen bor i ett hus på landet. Nena har ordnade arbetsförhållande och får 4 000 norska kronor i månaden när skatten har dragits. 2 000 kronor behåller hon själv, medan hon skickar 2 000 till familjen i Filippinerna. 

Därför ser det ljusare ut, men hennes historia är ett exempel på den utsatthet som au pairer kan uppleva.

- Det borde finnas två olika visum. Ett för hembiträden och ett för au pairer. Det skulle vara många norska familjer som fick det svårare om man stoppade alla au pairer från Filippinerna, men om det är ett hembiträde man egentligen är ute efter borde de betala för det, säger Magnhild Otnes.

Reglerna för au pairer

Det gäller olika regler i Norge för om en au pair kommer från Norden, EES-området eller från ett tredje land.

Nordiska au pairer behöver inte ansöka om visum

Au pairer från ett EES-land behöver registreras men slipper att ansöka om uppehållstillstånd.

Au pairer från tredje land måste ansöka om uppehållstillstånd. Det kan beviljas för två år.

  • En au pair ska vara över 18 år, men inte ha fyllt 30 år.
  • De som har barn kan som huvudregel inte bli au pairer i Norge.
  • Värdfamiljen måste kunna prata norska med au pairen.
  • Par med barn, eller ensamstående föräldrar med barn kan ha en au pair, men aldrig mer än en av gången.
  • Värdfamiljen ska behandla au pairen som en familjemedlem.
Les mer:
Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment