Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2013 i Europa letar efter nya sätt att skapa jobb i Partnerskap ses som en lösning för fler jobb i Europa
Partnerskap ses som en lösning för fler jobb i Europa
tema

Partnerskap ses som en lösning för fler jobb i Europa

| Text: Gunhild Wallin, foto: Björn Lindahl

Arbetsmarknadsåtgärder och utbildningar av olika slag räcker inte, hur bra de än är. Det centrala är att skapa jobb och det måste ske i samarbete mellan de offentliga, privata och civila sektorerna. Det var en av slutsatserna när experter inom arbetsmarknadsområdet möttes på det årliga Employment Forum i Bryssel.

I ett grupprum på hotell Crowne Plaza i Bryssel visas en bild av böljande ängar och blå berg. Den är otvetydigt tagen någonstans i Sverige och visar en till synes tidlös idyll. Nästa bild visar upploppen i Stockholmsförorten Husby hösten 2013. Två bilder från samma land men i total kontrast. Idyllen är förbytt till brinnande bilar och arga ungdomar. Skillnaden mellan de två bilderna handlar om ungdomsarbetslöshet.

- Desperata människor gör desperata saker. Vi måste undvika att vi får en förlorad generation, säger Susanne Tillqvist, delägare i EY, som tidigare hette Ernst&Young. 

Hon är moderator av seminariet ”Together private and public sector map a path to tackle youth employment”, en av många programpunkter på Employment Forum som hålls varje november i Bryssel och som samlar aktörer inom arbetsmarknadsområdet från hela Europa. I år är temat behovet av att initiera och driva förändring för att uppnå hållbar tillväxt och under två dagar diskuteras olika aspekter på jobbskapande i Europa.

Dyster utgångspunkt

Men även om syftet är att vara kreativ och blicka framåt är situationen i delar av Europa idag lika dystert som hällregnet utanför hotellet på konferensens första dag.  De fakta som presenteras av ungdomsarbetslösheten i Europa är alarmerande. I oktober 2013 var 65 procent av de grekiska ungdomarna under 25 arbetslösa och 65 procent av de spanska ungdomarna. En av fem under 35 år har aldrig haft ett jobb.  7,7 miljoner ungdomar mellan 15 - 24 år i EU 28 tillhör den så kallade NEET:s gruppen, det vill säga ungdomar som varken jobbar, pluggar eller har praktik. Den höga arbetslösheten är inte bara ett problem för de som saknar jobb. Den hotar också grundläggande värden som förtroende i de samhällen som är värst drabbade, poängterar flera av paneldeltagarna. 

Samtidigt visar statistik att ungdomsarbetslösheten skiljer sig markant mellan olika länder i EU. I Tyskland är den till exempel bara 7,1 procent. Så vad finns att lära av det tycka exemplet? En förklaring som ges är att man där lyckats kombinera yrkespraktik och utbildning – en av flera lösningar som diskuteras under konferensen. 

Det är utifrån dessa fakta om arbetslöshetens allvar, men också utifrån goda exempel, som åtgärder och idéer ska bollas och ge nya idéer. Här krävs att vara både reaktiv – att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten - och proaktiv - för att undvika flaskhalsar och för att kunna möta snabba samhällsförändringar. Blicken framåt vilar på tre ben – skapa nya jobb, inkludera de marginaliserade och effektiv matchning. Genom samarbete vill man finna nya kreativa lösningar för ett framtida Europa. Dagordningen rymmer programpunkter som behandlar hur man kan underlätta övergång mellan utbildning och arbetsliv, hur lediga jobba kan matcha kompetens och hur det går att tänka nytt både kring företagande och samarbeten mellan offentliga, privata och ideella sektorer.

Den enda konstanten är förändring, säger Massimilano Mascherini, forskningsledare på Eurofond och huvudförfattare till boken ”NEET:s young people Not in Employment, Education and Training – Characteristics, Costs and Policy Responses”. Då räcker det inte med utbildningar och åtgärder.

- Vi kan vara hur effektiva i våra åtgärder som helst, men det räcker inte om det inte finns jobb. Det är det viktigaste – att skapa jobb, säger han. 

Socialt ansvarstagande

Så hur kan samarbeten mellan offentligt och privat se ut som öppnar arbetsmarknaden för de som länge varit utan jobb? Ett exempel hämtas från Sverige och det seminarium som Susanne Tillqvist från EY leder. Hon har arbetat med frågor som rör arbetsmarknaden i sex år och på olika sätt kommit i kontakt med program och projekt som rör ämnet. Ett projekt, som också presenterades på seminariet, är ”Nationella kunder”, som drivs av Arbetsförmedlingen i Sverige. 

Genom projektet erbjuds stora företag med verksamhet över hela landet möjligheten att ha en  nationell kontakt på Arbetsförmedlingen istället för med respektive lokalt kontor.  Ett syfte är att underlätta matchningen, det vill säga koppla ihop företagets rekryteringsbehov med kompetens som är ledig i hela landet, och att samtidigt få tillgång till alla Arbetsförmedlingens resurser. 

I dag har Arbetsförmedlingen 47 nationella kunder som både består av stora företag och organisationer. Ungefär hälften av dem, bland andra Swedbank, Clas Ohlson, H&M, ICA, Swedavia och Försäkringskassan, har också anmält sitt intresse att öppna sina verksamheter för ungdomar som står långt från arbetsmarknaden – det kan vara utrikesfödda, personer med funktionsnedsättning eller personer med rätt kompetens men som bor på fel ort. Under praktiken,  som är handledd och som syftar till att lära praktikanten verksamheten, får de i gengäld hjälp av Arbetsförmedlingens olika verktyg och subventioner. Det kan röra sig om validering, praktik, kompletterande utbildning, flytthjälp med mera. För 2013 och 2014 finns överenskommelse om 13 000 arbeten eller praktikplatser. 

- Vi skapar skräddarsydda lösningar för varje ungdom tillsammans med företagen och det är viktigt – ungdomarna behöver individuella åtgärder. Ungdomarna får vara på en arbetsplats och känna sig för, samtidigt som arbetsgivarna inte tar några risker, säger Soledad Grafeuille, ansvarig på Arbetsförmedlingen.

Hon berättar att cirka hälften av praktikplatserna övergått i riktiga jobb och att det har stor betydelse att ungdomar eller andra arbetssökande och arbetsgivare fått mötas och lära känna varandra.

- En utmaning för oss är flytta fokus från offentlig sektor till privat, för det är först i samarbete med de privata företagen som vi verkligen kan använda vår ”verktygslåda”. För företagen betyder det att de kan få hjälp med att nå sina mångfaldsmål och också arbeta med social ansvar. Vårt ansvar är att lära känna företagen och att hålla vad vi lovar, säger hon.

En ”win-win”-situation

Naturligtvis är det upp till varje företag att engagera sig i den här typen av åtagande, att avgöra hur stort ansvar de ska ta eller har möjlighet att ta för att bidra till att unga människor får jobb, konstaterar Susanne Tillqvist från EY, som undersökt hur företagen ser på samarbetet.

- Men det är vår värld, vår jordglob och våra barn. Många har barn själva, vilket ökar viljan till engagemang, säger hon.

Med den hjälp som företagen får genom arbetsförmedlingens verktygslåda möjliggörs en investering som innebär att de kan hjälpa unga människor ut på arbetsmarknaden. Samtidigt får de hjälp att finna rätt kompetens. Det blir lönsamt för företaget och lönsamt för samhället. Generellt märker hon också ett ökat intresse bland företagen för att ta ett socialt ansvar, att vilja bidra till samhället. På hennes eget företag EY har man till exempel gjort ett stort eget arbete för att se hur företaget utifrån sin kompetens kan göra just det. I dag använder EY till exempel sin kunskap i den ofta omtalade Malmöförorten Rosengård med att lära ut konsten att nätverka. I Tensta/Rinkebyakademin hjälper EY´s medarbetare till med att utveckla unga i entreprenörskap och att skriva affärsplaner.

- En viktig parameter är att informera företagen om hur de kan bidra, men till sist handlar det om vilka värderingar man vill ha som företag, säger Susanne Tillqvist.

Farfars pension räddar familjen

Vid sidan av vårt samtal pågår utställningar, människor möts, ett seminarium är slut och ett annat börjar. Luften sjuder av samtal. Globala arbetsförmedlingar? Eller specialiserade arbetsförmedlingar för speciella behov – särskilt för dem som står långt från arbetsmarknaden? Och vad kommer den europeiska ungdomsgarantin att betyda? Den beslutades i december 2012 efter en snabb process – ”ovanligt snabbt för att vara EU” , som någon säger – och har beviljats sex miljarder Euro för att implementeras nationellt. Så trots allt verkar det finnas en del hopp om att jobb kan skapas, att företagen kommer att gå in i fler jobbskapande samarbeten, att sociala företag och innovationer är andra och relativt sätt nya sätt att minska arbetslöshet och skapa tillväxt.

Men långt från alla är optimistiska. Vid ett kafébord utanför konferensen stora mötesrum möter vi Pilar Rodriges. När hon hör att vi är från Norge och Sverige avfärdar hon oss närmast. Vad vet vi om, som några lyckligt gynnade människor som bor i region som klarat sig så mycket bättre än många andra Europeiska länder?

- I Spanien är det idag vanligt att hela familjen lever på farfars pension, säger hon.

Utan tvekan hastar det att få de goda intentionerna att bli verkliga. 

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment