Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2014 i Delingsøkonomien utfordrer fagforeningene i Norden i Delningsekonomin förändrar tjänstemarknaden
Delningsekonomin förändrar tjänstemarknaden
tema

Delningsekonomin förändrar tjänstemarknaden

| Text och foto: Gunhild Wallin

Klippa gräs hos grannen? Eller snabbt få kontakt med en erkänt duktig hantverkare? Allt fler digitala marknadsplatser skapas för att underlätta kontakter mellan utbud och efterfrågan av tjänster. Lösningarna ser olika ut, men två av marknadens egna aktörer spår att den bara är i sin linda.

- Vi är fortfarande små i förhållande till vad marknaden tillåter och vi vill bli som Blocket, fast för tjänster, säger Vishal Nanda, marknadschef på tjänsteförmedlingsbolaget Servicefinder AB i Stockholm.

Servicefinder började för åtta år sedan med att förmedla framför allt bygg- och städtjänster, men antalet kategorier där de förmedlar kontakt mellan kunder och företagare är hela tiden växande. Kunden som behöver hjälp registrerar sitt behov på företagets hemsida och får sedan ett antal förslag med prisuppgifter från lämpliga hantverkare. Kunden får då del av andra kunders omdömen och vet också att alla hantverkare är kontrollerade.

När väl kund och företagare kopplats ihop sköter de själva den ekonomiska delen av affären. Servicefinder tar betalt av de cirka 10 000 företag som är anslutna. Omsättningen har vuxit kraftigt sedan starten och går nu med vinst. De har närmare 60 anställda och kan summera att de under de år företaget funnits har förmedlat mer än 500 000 offerter eller prisförslag till 300 000 medlemmar. I dag är företaget störst på marknaden för tjänsteförmedling och ägs till 70 procent av Schibsted, resten ägs av de tre grundarna Vishal Nanda, Aleksandar Goga och Jeffrey Singh.

Vishal Nanda tar emot i företagets luftiga lokaler på Garnisonen i Stockholm, ett kontorskomplex som sträcker sig över ett kvarter på Östermalm och som rymmer både nya, växande företag men också statliga myndigheter och högskoleutbildningar. Utanför fönstret är decemberdagen grå, men här inne får gråvädret konkurrens av Servicefinders orange varumärkesfärg, en gång inspirerad av byggarbetarnas orangeröda hjälmar. 

Frågan som ledde till ett företag

Det var en till synes enkel fråga som skapade Servicefinder och som ändrade de tre vännerna Vishal Nandas, Aleksandar Gogas och Jeffrey Singhs liv och riktning. Vishal Nandas pappa hade köpt tomt och var i akut behov av både hantverkare och flytthjälp. Men han kände inga och bad sonen att dagen därpå fråga vännerna om de hade några tips. Han och vännerna var då 19 år och gick på KTH och Stockholms universitet. Ingen hade några tips att ge den behövande fader, men frågan stannade kvar hos de tre vänner - varför var det så svårt att hitta hantverkare? 

- Det var en fredag och det normala hade varit om vi ställt frågan ”var är festen?”. Istället blev vi sittande hela helgen och skrev ner idéer på servetter och små papperslappar som handlade om hur vi skulle kunna skapa en tjänst som kopplade ihop kunder med bra hantverkare. Det fanns ingen tradition i Sverige att finna bra hantverkare, trots behovet. Men vi såg affären och nyttan, berättar Vishal Nanda.

Många faktorer stämde

På den tiden var man hänvisad till yrkesdelarna i telefonkatalogen, vilka inte berättade stort mer om hantverkarens duktighet än namn och adress.  Samtidigt fanns i det närmaste en hel befolkning som efterfrågade hantverkshjälp, konstaterade de tre grundarna. En annan viktig faktor var tidpunkten. Sedan 1993 fanns det så kallade ROT- avdraget, som innebar skattelättnader för renovering, ombyggnad och tillbyggnad. På hösten 2006 antog den borgerliga regeringen ett beslut om att också införa ett RUT-avdrag för hushållsnära tjänster, vilket trädde i kraft i januari 2007. Tekniskt var tiden också mogen. 

De tre vännerna satte i gång. De hyrde en källarlokal på Norr Mälarstrand, trång och mörk men med en fin adress, och bestämde sig för att satsa helhjärtat på detta. De skrapade ihop de pengar som behövdes för att bilda aktiebolag och slutade sina utbildningar. Deras föräldrar blev inte glada.

- Det avgörande för att vi bestämde oss var att vi var unga. Vi var orädda och hade inget att förlora när vi satsade på detta oprövade koncept. Efteråt har vi förstått att timingen var viktig, men det visste vi inte då. Däremot var de tre första åren jobbiga privat. Vi kommer från hem med trygga akademiska traditioner och föräldrarna pratade knappt med oss. Vi fick finna energi från annat håll, från mentorer och förebilder, berättar Vishal Nanda. 

Konsumenterna har ändrat beteendet

Första året gick åt till att bygga en utveckla en teknisk plattform och att utveckla affärsidén. Det var ett slit med pengar och några löner gick inte att ta ut under de första åren, men så småningom fick en så kallad affärsängel nys om dem och satsade tid och kapital. Under en tid var Bonnier delägare och 2011 köpte Schibsted 70 procent av bolaget. Schibsted äger, förutom den publicistiska verksamheten, bland annat marknadsplatserna Lendo och Blocket.

- Vi är en marknadsplats och vill nå ut. Därför är ett mediehus en bra ägare och det har hjälpt oss till nästa nivå, säger Vishal Nanda. 

I dag förmedlar företaget allt fler tjänster, också sådana som inte omfattas av ROT och RUT, till exempel tandläkare, bilmekaniker och bokföring. Ledorden är kontroll, kvalitet och omdömen. Varje tjänst som förmedlas ska vara trygg och det ska vara enkelt. Vishal Nanda beskriver företaget som en slags hantverkarnas agenter. 

- Utan ROT och RUT hade nog inte vår tjänsteförmedling funnits, men vi märker också ett ändrat konsumentbeteende. Idag finns en allt större acceptans för att låta andra göra jobbet. Om fem år finns vi i fler länder och förmedlar tjänster inom fler branscher, säger Vishal Nanda. 

En växande bransch

När de började var tjänsteförmedlingsfirmorna få, kanske två eller tre. Idag är det ett 40-tal företag i branschen och huvudkonkurrenterna är de traditionella katalogtjänsterna som Hitta.se och Eniro. Att kartlägga omfattningen av tjänsteförmedlingsbranschen idag visar sig inte vara lätt och på Statistiska centralbyrån, SCB, finns ännu inte kategorin i företagsregistret. Hos tjänsteföretagarnas arbetsgivarorganisation, Almega, verkar företeelsen än så länge hamna mellan stolarna och passar inte in varken inom IT- och telekombranschen eller bemanningsföretagen. Mest verkar det vara affärstidningarna som håller ögonen på den nya, men växande branschen. 

- Det kommer från USA, kallas för delningsekonomi och är absolut ett växande fenomen. Utvecklingen bygger också på ett förändrat beteende hos kunderna. Människor är upptagna, har lite tid och vill göra det som är kul. Det vi hjälper till med är surdegarna, sådant som kan vara svårt att få gjort, berättar Robin Szekely som för drygt två månader sedan öppnade Taskrunner, en förmedling av små tjänster.

Hjälpen finns nära

Robin Szekely är utbildad ekonom och har bland annat arbetat på storföretag och på Exportrådet i Sydafrika. Under hela tiden har det legat en idé och grott. Också där var en fars behov upprinnelsen. På lantstället såg han hur fadern och andra grannar gick till den bilkunnige grannen och fick hjälp när bilarna trasslade. Men det fanns ju inte alltid rätt hjälp att tillgå, inte ens för ganska enkla tjänster som att gå ut med en hund, klippa gräs eller bära upp en tung låda på vinden. Hjälpare och behövande behövde helt enkelt kopplas ihop, insåg Robin Szekely. 

- Jag började se mer på konceptet och bestämde mig för att jobba med det på heltid. Idén är att man ska kunna få hjälp av personer i vardagen och att de ska finnas nära. Därför tar vi hjälp av en positionsteknik som visar både var den som behöver hjälp finns och den som kan ge hjälpen. Tanken är att ingen ska behöva åka över hela stan för att hjälpa någon ta upp en låda på vinden. På det sättet blir det effektiv resursallokering, säger Robin Szekely. 

Efter att ha byggt upp företaget och plattformen under ett och ett halvt år, startade verksamheten för allmänheten i slutet av september. Nyligen gick statliga Almi företagspartner in och han har blivit omnämnd i en rad affärstidningar. 

Matchningen är kärnan

Robin Szekely äger huvuddelen av bolaget, men har också en affärsängel som äger en mindre del. Han har ännu inga anställda, men har hjälp av ett par kolleger på konsultbasis. Han förklarar hur det fungerar. Den som vill ha hjälp med något skriver in uppdraget gratis och på en karta visas var uppdraget finns. Den som vill hjälpa till anmäler sitt intresse och den tänkte kunden kan med hjälp av en beskrivning och andras omdömen se om de verkar passa ihop.

Trycker kunden på knappen ”anlita” ska pengarna sättas in på ett kundmedelskonto. När väl uppdraget är utfört till belåten, godkänns uppdraget och pengarna går till den som hjälpt till. För detta tar Taskrunner en förmedlingsavgift på tio-femton procent. Taskrunner förmedlar information om skatter och regler, men den tjänst företaget tillhandahåller är endast själva matchningen, det vill säga förmedlingen av uppdraget. Inget uppdrag är för litet eller fel. Det kan vara att hyra en födelsedagssångare med lustig dialekt, en fotograf till en tillställning eller borra hål i en vägg. Bara fantasin sätter gränser, säger Robin Szekely.

Framför allt är det ungdomar som jobbar med Taskrunners uppdrag. I dag är det svårt för unga ”gröngölingar” att komma in på arbetsmarknaden, konstaterar Robin Szekely, men här får de chansen. Efter ett antal uppdrag har de både ett CV med det de gjort och bedömningar på hur de fullgjort uppdraget.

-Vi är en perfekt brygga mellan de unga och arbetslivet. De får träffa folk och testa olika uppdrag. Vår verksamhet ger unga meriter och fungerar som instegsjobb, säger Robin Szekely som gärna deltar i debatten om ungdomsarbetslösheten.

h
This is themeComment