Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2014 i Nye grep for bedre integrasjon i Positiva fördomar gynnar isländska invandrare
Positiva fördomar gynnar isländska invandrare
tema

Positiva fördomar gynnar isländska invandrare

| Text: Guðrún Helga Sigurðardóttir

Det kan vara en fördel att var isländsk för de som söker bostad och arbete i Norge. Islänningarna själva anser att det isländska folkets historiska rötter i Norge ofta ger ett positivt bemötande bland norrmännen. Antropologer anser att islänningarna gynnas i förhållande till andra invandrargrupper i Norge.

Antalet islänningar har fördubblats i Norge sedan finanskraschen 2008. Doktoranden Guðbjört Guðjónsdóttir vid Islands universitet undersöker den isländska invandringen till Norge och inställningen till islänningarna jämfört med inställningen till andra invandrare.

I sin antropologiska studie fokuserar Guðbjört Guðjónsdóttir på hur islänningarna anses tillhöra det norska samhället i motsats till andra folkgrupper och hur de själva jämför sig med folkgrupper från övriga Norden, Europa och länder utanför västvärlden. Hon undersöker också hur islänningarna välkomnas i det norska samhället, vilka tankar de har kring sin invandring till Norge och hur de bemöts, bland annat på arbetsmarknaden i Norge.

Guðbjört Guðjónsdóttir har intervjuat 32 islänningar som flyttat till Norge sedan kraschen och åtta islänningar som är invandrare i Norge sedan tidigare. Hon har också undersökt norsk invandringsdebatt på nätet. 

Varmt välkomnande

Studien pågår fortfarande men Guðbjört Guðjónsdóttir har redan presenterat preliminära resultat. Hon säger att islänningarna anser sig bli varmt välkomnade i Norge. Islänningarna säger själva att de har ett bra rykte på arbetsmarknaden och att norrmännen tycker att de jobbar hårt.

- Islänningarna får ett positivt bemötande från de norska arbetsgivarna, säger Guðbjört Guðjónsdóttir.

En del av islänningarna anser att det är deras nationalitet som gynnar dem. 

Islänningarna bemöts med "positiva fördomar" enligt Guðbjört Guðjónsdóttir. En som deltog i hennes forskning jämförde med ett kortspel där korten har delats ut till islänningarnas fördel. Det beror sedan på individerna hur de använder sig av den fördel de fått i given. Nationaliteten kan alltså vara till fördel.

Guðbjört Guðjónsdóttir redovisar islänningarnas beskrivningar av hur de togs emot i undersökningen. Vissa har fått ett kyligt bemötande men det har förändrats när det blivit klart att de är islänningar, förklarar hon.

Islänningarna har ibland använt sin nationalitet för att underlätta vistelsen i Norge. Islänningar som har bott en längre tid i Norge har gett nya inflyttare rådet att säga att det är islänningar vid bostadssökandet eftersom de anser att det hjälper. Några ser det också som en fördel för att hitta arbete.

-  Men många anser också att nationaliteten inte spelar någon roll, speciellt om det är hård konkurrens om jobben, säger Guðbjört Guðjónsdóttir.

Välkommen hem igen!

Steingrímur Ólafsson har bott knappt två år i Stavanger. Under det senaste halvåret har han gått på kurs för att bli materialansvarig på det internationella oljeföretaget Songa Offshores plattformar. Steingrímur Ólafsson har alltid blivit trevligt bemött i Norge.

-  Norrmännen har som regel positiva attityder mot oss islänningar. När jag var nyinflyttad i Norge sade de ibland "välkommen hem igen", förklarar Stavangerbon.

Steingrímur Ólafsson anser att det isländska folkets norska ursprung gör det lättare för dem att bosätta sig i Norge än för invandrare från fjärran länder. Han poängterar att islänningarna talar ett språk som liknar norskan, har samma kultur och ett liknande samhällssystem som Norge.

-  Det är inget större problem för islänningarna att anpassa sig till det norska samhället, betonar han.

Han tror inte själv att det finns någon diskriminering i Norge eller att islänningarna medvetet skulle utnyttja sin nationalitet. Han poängterar att ivriga medarbetare som beter sig på ett förnuftigt och trevligt sätt alltid blir populära på arbetsplatsen. Och då spelar ursprunget ingen roll.

Inte invandrare

Guðbjört Guðjónsdóttir har undersökt invandringsdebatten på nätet. Hon säger att islänningarna ibland framställs som muslimernas motsats. En nätdebattör kan välkomna islänningarna samtidigt som han/hon betonar sina fördomar gentemot muslimer.

- Nätdebattörer betonar ibland det isländska och det norska folkets släktskap genom kommentarer om att islänningarna bara är norrmän som emigrerat till Island och nu återvänder tillbaka till Norge, säger Guðbjört Guðjónsdóttir.

Men sedan finns det förstås också nätdebattörer som försvarar norska muslimer.

Enligt Guðbjört Guðjónsdóttir betraktas islänningarna inte som invandrare i det norska samhället. Och islänningarna själva anser inte att de kan kallas för invandrare trots att de har flyttat till Norge.

-  Det är motsägelsefullt att islänningar som har just anlänt till Norge välkomnas hem igen samtidigt som andra som är födda och uppvuxna i Norge men har invandrarbakgrund ofta inte anses höra hemma i Norge, poängterar hon.

- Det finns alltså en underliggande diskriminering i samhällssystemet, säger Guðbjört Guðjónsdóttir.

Invandrare eller inte?

Antalet islänningar i Norge har ökat från 3849 år 2008 till 7565 år 2012. Antropologen Guðbjört Guðjónsdóttir säger att migrationsforskningen hittills inte har fokuserat på invandringen från ett västligt grannland som Island till ett annat. I den dagliga debatten anses islänningar knappast vara invandrare trots att de egentligen är det, visar den doktorsavhandling som hon arbetar med.

Island var en del av Norge fram till 1814. Norge var samtidigt under 434 år i union med Danmark. Fram till 1536 som en personalunion med gemensam kung. Därefter inlemmades Norge, med Island, Grönland och Färöarna som en provins i Danmark.

Danmark deltog på Frankrikes sida under Napoleonkriget. Den svenske tronföljaren Karl Johan slog de danska trupperna. Danmark tvingades avstå Norge, som gick in i en personalunion med Sverige. Danmark behöll emellertid Island, Grönland och Färöarna. 

1944 blev Island självständigt från Danmark.

Första islänningen

Ingólfr Arnarson räknas som den förste som bosatte sig på Island. Han kom från Norge år 874. Tavlan är målad 1850 av Johan Peter Raadsig.

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment