Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2015 i Flyktingarna - tillväxt eller belastning? i Vad sker efter att flyktingströmmen begränsats?
Vad sker efter att flyktingströmmen begränsats?
tema

Vad sker efter att flyktingströmmen begränsats?

| Text och foto: Björn Lindahl

- Det är som i ett flygplan när syrgasmaskerna har fallit ned. Beskedet du får är att om du sitter vid sidan av någon så måste du först ta på dig din egen mask. Om vi ska hjälpa världen, måste vi ta vara på vårt eget land först, säger Jøran Kallmyr, statssekreterare i det norska justitiedepartementet.

Han har själv bett om att få träffa de utländska journalisterna i Oslo för att föra fram sitt budskap till internationella medier: Norge kommer att skicka tillbaka nästan alla som ansöker om asyl i landet eftersom de enligt honom inte har giltiga asylskäl. Det gäller framförallt dem som kommer över Europas nordligaste gräns, den som går mellan Norge och Ryssland. Där har det de senaste veckorna kommit 4 500 flyktingar.

Jämförelsen med ett flygplan med problem väcker oro. Men är verkligen de nordiska välfärdsstaterna hotade av flyktingströmmen som nu kommer? I det som börjar likna ett paniktillstånd inför det ena efter det andra landet gränskontroller, beslutar om att uppehållstillstånd bara är tillfälliga och försämrar villkoren för flyktingarna.

Vad som är klart är att den ökningstakt som har varit för flyktingströmmen är ohållbar. Det är bara att ta en linjal och rita fortsättningen på den svenska kurvan i diagrammet nedanför för att förstå det. 

Asylsökande till Norden
 
Asylsökande jan-okt 2015. Källa: Migrationsverken i de olika länderna. 
 
 

I Sverige ökade antalet asylsökande från september till oktober i år från 24307 till 39181 personer, en ökning på 38 procent.
Om den ökningstakten skulle fortsätta i tio månader till, skulle det enbart i oktober nästa år komma 1,35 miljoner asylsökande til Sverige . Sammanlagt under de kommande tio månaderna skulle det då ha kommit 3,4 miljoner asylsökande.
Men kurvorna över de senaste tio månadernas asylsökande i Norden visar också en annan utveckling – den som har skett i Finland. Där har antalet asylsökande minskat kraftigt. Det mesta talar för att även de övriga länderna kurvor kommer att brytas och gå nedåt i takt med att nya hinder för flyktingarna införs.
Det innebär att flyktingströmmen förmodligen kommer att ligga på en betydligt lägre nivå framöver.  Men vad ska ske med dem som har hunnit passera gränsen? 
Att flyktingar kostar pengar går inte att komma ifrån. Innan de kan få jobb och själva bidra med att betala skatterna som finansierar välfärden, måste de lära sig språket, komplettera utbildningar och lära sig förstå de nordiska samhällena.

Sju år för att få jobb

- Medianen för en flyktinginvandrare att ta sig ut på den svenska arbetsmarknaden är sju år, påpekar Joakim Ruist, som forskar på invandring på Göteborgs universitet.
Under den tiden ska flyktingarna ha någon stans att bo, mat och kläder samt få den undervisning de behöver. Hur många som får uppehållstillstånd är osäkert, liksom hur många av dem som får det som kommer att be om familjeåterförening. Inte ens i det som räknas som det land som har stramat åt villkoren mest för asylsökande, Danmark, är emellertid procenten som får avslag låg. 87 procent av de asylansökningar som behandlades i Danmark under de första tio månaderna 2015 har fått asyl.
Hur tuffa politikerna kan vara beror också hur flyktingströmmen ser ut. 
- Det är bara en bråkdel av 4 500 som har kommit till Norge från Ryssland, som har en chans att få stanna, säger Jøran Kallmyr.
Uppgiften är också väldigt olika beroende vilket land man ser på. Fördelar man de asylsökande som kommit hittills i år ser det ut så här: 

LandAntal
asylsökande
  Invånare per
asylsökande
Island  291 1119
Danmark  13293 423
Norge 21946 232
Finland  24910 232
Sverige 112264 85
Norden  172704 151


Det betyder att 85 svenskar måste dela på kostnaderna och arbetet som krävs för att ta hand om varje asylsökande som kom under tidsperioden jan- okt 2015. Islänningarna slipper billigast undan - antalet asylsökande som kommit till och med oktober är inte mer än knappt 300 (då har vi uppskattat oktobertalet). Det betyder att 1 119 islänningar delar på att ta hand om en asylsökande. 

Jämfört med tidigare flyktingströmmar är den nuvarande den klart största sedan det andra världskriget. Den är för Sveriges del också i höjd med vad som skedde under kriget, då 70 000 norska och danska flyktingar kom till landet, samt 70 000 barn från Finland. Den är emellertid långt ifrån de 400 000 personer som tvingades lämna det finska Karelen efter vinterkriget mot Sovjetunionen och bosätta sig i andra delar av Finland.

Att mäta hur stor andel av bruttonationalprodukten, bnp, som omfördelas från den ursprungliga befolkningen till de nyanlända flyktingarna är svårt av flera olika skäl. Joakim Ruist, som försökt göra det, kommer att talet för Sveriges del i år kommer bli 1,35 procent av bnp. Han studerade en grupp på mer än 70 000 flyktingar och de inkomster och utgifter de medförde under 2007 och har därefter extrapolerat det för antalet flyktingar som beräknas komma i år.

Den svenska arbetsförmedlingen har också sett på sysselsättningen av de manliga flyktingar som kom åren 1997-1999 till Sverige. Tio år efter att de kom var 65 procent sysselsatta.

Flyktingars yrkesverksamhet

Procentandel sysselsatta flyktingar efter botid i Sverige. Män som kom 1997-99. Tidsaxeln: År sedan de kom. Källa: Arbetsförmedlingen, OECD.

Ju snabbare flyktingarna får jobb, desto snabbare kan de bidra både till sina egna kostnader och till den allmänna välfärden. Därför talar politikerna helst om att de som har utbildningar måste få dem godkända så snabbt som möjligt.

- Politikerna pratat mycket om validering. För den andel av flyktingarna som är högutbildade spelar det förstås en roll. Men det är bara tio procent av flyktingarna som är det och det är den grupp som har minst problem att ta sig ut på arbetsmarknaden, säger Joakim Ruist.

- 40-50 procent av den flyktingström som vi fått nu har inte ens gått på gymnasiet. De måste först skaffa sig gymnasiekompetens, därefter gå ur gymnasiet och gärna skaffa sig lite extra utbildning innan de är klara för den högt specialiserade svenska arbetsmarknaden, säger Joakim Ruist.

Enligt honom finns det bara två alternativ:

- Antingen accepterar man fler låga löner, så att också fler flyktingar har en chans på arbetsmarknaden, eller också accepterar man att de får sin försörjning genom socialbidrag under många år. 

- Någon omedelbar effekt på arbetsmarknaden av den nuvarande flyktingströmmen blir det inte. Det finns gott om tid för den att omställa sig. Den omedelbara effekten blir de ökade utgifterna för de offentliga finanserna, säger Joakim Ruist. 

arkivert under:
Jøran Kallmyr

statssekreterare i det norska justitiedepartementet, möter utländska journalister i Oslo för att tala om flyktingpolitiken (bilden ovanför).

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment