Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2015 i PIAAC Norden: Mange voksne svake på problemløsing med PC i PIAAC-forskare i Finland och Estland: Grundutbildning är A och O
tema

PIAAC-forskare i Finland och Estland: Grundutbildning är A och O

| Text: Carl-Gustav Lindén

Det finns inga genvägar till att skapa förutsättningar för de färdigheter som krävs i arbetslivet. Det är en process som tar tid. Finlands goda resultat i internationella mätningar utgår från grundskolereformer som gjordes på 1970-talet - och riskerar att försämras genom de nedskärningar och omläggningar som görs nu. Estland är däremot på väg att hämta in de nordiska ländernas försprång.

Som Arbeidsliv i Nordens artiklar om den nordiska PIAAC-undersökningen visar klarar sig de nordiska länderna, inklusive Estland, bra i internationella jämförelser av färdigheter. Om alla tre delområden – läsförståelse, matematik och problemlösning med datorer – räknas samman var Finland nästbäst av alla 24 länder inom OECD.

Resultaten korrelerar med andra studier. Finländska femtonåringar fortsätter att prestera fina resultat i Pisa-undersökningarna och är bäst i Europa och fjärde bäst av OECD-länderna när det gäller problemlösning med hjälp av dator. Däremot har kunskaperna i matematik, naturvetenskaper och läsförståelse försämrats. Det är redan flera år sedan finländska elever toppade PISA-testet.

Pisa-resultaten återspeglas alltså i PIAAC kompetenstesten som mäter färdigheter. Finländare i åldrarna 20 till 40 år befinner de sig ”i en annan värld” jämfört med de andra nordiska länderna, enligt Aune Valk som är chef för analysavdelningen vid Estlands departement för utbildning och vetenskap.

- Jag tror det beror på utbildningsreformerna på 1970-talet för ser vi på åldersgruppen femtio plus är Finland som andra länder, säger hon.

Grunden

Grunden för kompetensen läggs alltså tidigt i livet och det är svårt att kompensera för bristerna i vuxen ålder. Grundskolornas kvalitet är utomordentligt viktig som språngbräda till ett alltmer krävande arbetsliv, säger Antero Malin, som är professor vid Jyväskylä universitet och var den nationella ledaren av PIAAC i Finland.

- Därför bör grundskolorna satsa på grundläggande färdigheter och först därefter på praktiska färdigheter. Grundutbildningen är A och O, där får det inte ske neddragningar eller förändringar.

Att uppgiften inte är lätt visar exemplet Tyskland där myndigheterna har satsat massivt på att utveckla undervisningsmodeller och läromedel, vilket gett utdelning i form av förbättrade teoretiska kunskaper, men dessa omsätts inte i kreativitet, uthållighet och problemlösande.

Estland ligger med Danmark under den nordiska nivån när det gäller allmänna färdigheter, men lärarna i den estländska grundskolan gör ett bra jobb precis som i Finland, vilket ger utslag i de yngsta åldersgrupperna.

- Estland håller på att komma ifatt så något bra görs i undervisningen här, men det finns fortfarande en stor skillnad.

Teknikanvändning

Inom problemlösning med datorer får Estland sämre resultat, vilket beror på att enbart 60 procent av estländarna använder en dator i jobbet mot 80 procent i Norden. Å andra sidan är jobbdatorerna i mycket intensivare användning.

- Det finns alltså en stor skillnad i hur teknik används i jobbet och även hemma finns där en skillnad, men den är mindre, säger Aune Valk. 

Färdigheter är en kombination av formell utbildning och hur mycket man använder sina kompetens. Problemlösning med dator är till exempel inte beroende av utbildning, utan hur folk använder datorn på jobbet.

- Skolan är en viktig förklarande variabel. Inom arbetslivet är det mer skiftande, inom vissa yrken behövs dessa färdigheter mer, inom andra mindre. Det spelar också in hur mycket av färdigheterna som används utanför jobbet, hur mycket man läser och så vidare, säger Antero Malin.

Han vill föra fram kopplingen mellan ålder och färdigheter i Finland eftersom skillnaderna mellan olika åldersgrupper är större än i andra länder även om de äldre hamnar på samma nivå som jämförbara årskullar i de andra nordiska länderna.

Beslutsfattare

Antero Malin säger att arbetslivet utvecklas i en mer utmanande riktning och kravet på bättre färdigheter är en internationell trend.

- Men det är svårt att vidareutbilda folk om grundfärdigheterna är svaga.

Detta är något han försökt lyfta upp i diskussionen med myndigheter om vidareutbildning.

Antero Malin säger att frågan har relevans i diskussionen om att höja pensionsåldern och de grundfärdigheter som krävs för att kunna omskola sig för nya arbetsuppgifter. Det handlar rätt mycket om sämre matematiska färdigheter, men också om problemlösning med datorer.

Det finns också andra slutsatser som beslutsfattarna kan dra. Aune Valk anser att de nordiska länderna har mycket att lära av varandra för det finns skillnader som i Finland gäller fokus på högre akademisk utbildning och i Sverige framgångsrik yrkesinriktad utbildning.

- Jag skulle vilja veta vad Sverige gjort inom högre yrkesutbildning och få det förklarat för mig.

Här anser Aune Valk att forskarna borde använda datamaterialet från PISA-undersökningarna mycket mer även om testen inte är designade för forskning om färdigheter.

- Men det skulle göra det möjligt att jämföra olika utbildningsområden och specifik inlärning i olika system.

Ser alla artiklarna i tema

arkivert under:
Antero Malin

Antero Malin

är projektledare för den finska delen av OECD:s kunskapsundersökning för vuxna, PIAAC (Programme for International Assessment of Adult Competencies). Han är  som är professor vid Jyväskylä universitet.

Aune Valk

Aune Valk

är direktör för The Open University Centre på universitetet i Tartu, Estland.

 

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment