Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2017 i Norden: mot større åpenhet for inkludering i arbeidslivet i Polska arbetsinvandrare i Norge - med bara den ena foten på arbetsmarknaden
Polska arbetsinvandrare i Norge - med bara den ena foten på arbetsmarknaden
tema

Polska arbetsinvandrare i Norge - med bara den ena foten på arbetsmarknaden

| Text och foto: Björn Lindahl

Polska arbetsinvandrare reste till Norge istället för Sverige och Danmark som låg närmare, när Polen blev medlem av EU 2004. De flesta hade ingen avsikt att stanna, men när uppehållet blev längre flyttade familjen efter. På grund av korta arbetskontrakt befinner de polska arbetsinvandrarna sig i ett slags limbo - de har jobb, men få möjligheter att avancera.

- Myndigheterna använder miljarder av kronor på att integrera asylsökande för att lära dem norska och på sociala åtgärder av olika slag. Inget av detta är tillgängligt för arbetsinvandrare eller deras familjer, säger Kristian Tronstad som forskat på polska arbetsinvandrare i Norge.

På ett seminarium på Litteraturhuset i Oslo samlades nyligen det mesta av den expertis som finns på hur Norges i särklass största invandrargrupp har det.

Riktigt hur många polacker som finns i Norge är osäkert. Tar man med dem som i statistiken säger att de bara är i landet tillfälligt (men som i praktiken ofta blir längre) handlar det om 120 000 personer. Det finns länder som har tagit emot fler polacker, som Storbritannien, Tyskland och Frankrike i Europa, men där polackerna ändå utgör en liten del av befolkningen. Irland är det enda landet som i Europa som kan konkurrera med Norge om att ha tagit emot fler polska invandrare i förhållande till sin egen folkmängd.

Går man utanför Europa finns det 10 miljoner personer med polsk härkomst i USA, 3 miljoner i Brasilien och 1 miljon i Kanada. Polens egna befolkning är nästan 38 miljoner. Räknas alla med polsk härkomst med handlar det om 60 miljoner människor.

Karta från Wikipedia

Polen är markerat med svart. Länder med mer än en miljon människor med polsk härkomst är markerade i rödbrunt, de med mer än 500 000 i orange och de med mer än 100 000 är sandfärgade. Källa: Wikipedia

Den sista vågen av polsk utvandringen skedde i samband med att landet blev medlem av EU 2004. Kristian Tronstad som arbetar på NIBR, det norska institutet för stads- och regionsforskning, har studerat den polska arbetsmigrationen tillsammans med den svenska forskaren Pernilla Andersson.  De pekar på paradoxen att trots att Sverige ligger närmare Polen och inte hade några restriktioner, så var det ändå fler som reste till Norge.

Foto: Björn Lindahl

-   Det främsta skälet är den starka norska arbetsmarknaden. Från 2004 till 2010 ökade antalet sysselsatta med 280 000, från 2,3 till 2,6 miljoner personer. 56 procent av de nya sysselsatta var invandrare, säger Kristian Tronstad (bilden ovanför).

Jon Horgen Friberg skrev sin doktorsavhandling om polsk arbetsinvandring och har fortsatt att arbeta med ämnet på den norska forskningsstiftelsen Fafo. Han avlivar myten om att polackerna kom till Norge för att de först lärt känna landet som jordgubbsplockare.

-  Jag hade faktiskt det som arbetshypotes, eftersom nätverkseffekter är viktiga vid migration. Norge hade under många år möjligheten för säsongsarbetare att komma till Norge under sommaren för att arbeta i jordbruket. Vi hade det därför som en av frågorna i en studie. Det visade sig att det inte var många som hade den erfarenheten.

Istället är den polska arbetsinvandringen huvudsakligen en fråga om efterfrågan. Norska företag reste till Polen och erbjöd jobb.

-  De flesta som kom till Norge gjorde det för att de fått ett erbjudande om jobb i Polen. Det är de norska arbetsgivarna som varit portvakterna. Det är inte som i Kanada, där myndigheterna sätter vissa kriterier och kvoter hur många i den yrkeskategorin som får komma till landet och börja leta efter ett jobb, säger Jon Horgen Friberg.

Stort sett kroppsarbetare

Reglerna för bemanningsbyråerna liberaliserades i Norge ungefär samtidigt och enligt Jon Horgen Friberg hann inte det norska facket med. Antalet polacker som kom till Norge gjorde att vissa branscher som byggindustrin, renhållning och livsmedelsindustrin fick en mycket stor andel polska arbetare. Medan 19 procent av norrmännen har ett kroppsarbete, har 82 procent av polackerna i Norge det.

-  Det är åtta gånger mer sannolikt att en polsk arbetare är anställd av en bemanningsbyrå än att en norska arbetstagare är det, säger Kristian Tronstad.

Osäkerheten detta medför – att aldrig få kontrakt som är längre än sex månader – är det största problemet polska arbetare har i Norge. Eftersom möjligheterna att lära sig norska är begränsad är också den sociala mobiliteten låg.

-  Bara 36 procent av de norska arbetsgivarna respekterade 2016 kravet om at de ska erbjuda utbildning även för sina polska anställda. Det är samma nivå som 2009, så det har inte hänt någonting där.  De polska arbetarna måste betala sina språkkurser själva, säger Ada Engebrigtsen, på Nova, det norska institutet för välfärdsforskning.

I källaren

Jon Horgen Friberg berättade hur han kom till en arbetsplats för att intervjua polska arbetare men till sin förvåning inte såg några.

-  Polackerna? De är i källaren, blev svaret.

-  Ofta delas arbetarna upp i olika lag, där polackerna arbetar enbart med andra polacker. Jämfört med de norska arbetarna får de bara 70 procent av lönen och norska arbetsgivarna stjäl mycket av deras arbete genom att de måste arbeta obetald övertid, säger han.

-  Man kan säga att polackerna har varit väldigt framgångsrika med att få en fot in i den norska arbetsmarknaden. Men de får inte in den andra foten.

 Grafik Jon Horgen Friberg, FAFO

Diagrammet visar olika årsgrupper av polacker som kommit till Norge. Det gula strecket är de som varit längst i landet. Efter ett år hade 50 procent återvänt till Polen. För de som kom 2011, det lila strecket, är förhållandet motsatt. Där bor nästan 90 procent kvar efter det första året.

För varje ny årsgrupp som kommer till Norge ökar antalet som slår sig med för gott. De första som kom till Norge hade inte någon avsikt att stanna.

Målet för dem var att etablera en familj genom att tjäna pengar i utlandet. Men när de kom hem och upplevde att barnen inte kände igen dem, flyttade familjen till Norge. Senare åldersgrupper kom till ett Norge där det redan fanns många polacker. De integreras först i den polska befolkningsgruppen, innan de börjar integrera sig med den norska befolkningen, säger Jon Horgen Friberg.

arkivert under:
h
This is themeComment