Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2017 i Norden: mot større åpenhet for inkludering i arbeidslivet i Det här kunde alla göra – men Integrify är först i Finland
Det här kunde alla göra – men Integrify är först i Finland
tema

Det här kunde alla göra – men Integrify är först i Finland

| Text och foto: Bengt Östling

Varför ska det ta sju år för invandrare att få ens lågavlönade arbeten, efter dyra statliga arbetsmarknadsinsatser? När de kan få ett välbetalt jobb i det privata näringslivet efter bara ett år!

Den frågan anser sig Daniel Rahman ha ett svar på. I dagarna gallrar hans företag Integrify ut ett femtiotal välmotiverade invandrare i Finland för IT-utbildning. Bristen på arbetskraft inom sektorn är skriande. Starten har gått bra. 

- Integrifys mål är att underlätta integrationen för invandrare genom modern teknologi, förklarar verkställande direktör Daniel Rahman. Det handlar alltså om att utbilda invandrare i eftertraktade software-kunskaper och matcha dem med teknologi-industrin och startupföretagen

Finland har en brist på 10 000 anställda inom den här sektorn. Det är framförallt programmerare som behövs. Det behovet beräknas tredubblas inom några år. Finland är en bra plats att starta testverksamheten, anser Rahman. Men målsättningarna är större.

 ”Alla vinner”

- IT-sektorns företag har ett stort behov av mer arbetskraft. De kan erbjuda välavlönade jobb, säker utkomst på lång sikt, och vi ger dem en god utbildning genast efter ankomsten.

Alla vinner, säger Daniel Rahman: invandrarna får goda jobb direkt, det teknologiska ekosystemet får arbetskraft, staten vinner på att få bort folk från arbetslöshet och dyra åtgärder.

”Varför gör inte alla det här?”

Rahmans företag Integrify har kommit gott i gång efter ett drygt år, men inte mycket längre ännu. Planerna är avancerade och ute i världen sägs intresset vara stort.

Den internationella pressen följer redan Daniel Rahmans projekt som låter så enkelt. Nyligen deltog han i en konferens i Oslo. Reaktionen var där, enligt Rahman: Varför gör inte alla så här?

Från asylmottagning till kodarkurs

Daniel Rahman har själv företagarerfarenhet, men ingen utbildning inom IT-branschen. Under studietiden vid den finska handelshögskolan i Helsingfors grundade han ett rekryteringsföretag, sedan en asylmottagning.

Foto: Bengt Östling

Där fick han upp ögonen för den mångfald av kompetens, entusiasm och brinnande intresse för snabb integrering som kommer med flyktingarna i Finland. 

För ett år sedan startade Integrify en första pilotutbildning av fem kodare, rekryterade från flyktingmottagningar i olika delar av landet. Utbildningen tog några månader. Fyra av de fem kursdeltagarna slutförde utbildningen - och fick jobb inom it-sektorn i Finland.

Som bäst pågår intervjuerna inför nästa kurs. Hundratals intresserade har anmält intresse. Kursen är tänkt att starta i höst med upp till 50 deltagare.

Kan bli lönsamt, men inte ännu

Men det behövs ännu finansiering. Tillsvidare har Integrify gett bara förluster för sina tre grundare och det tiotal partnerföretag som deltar i finansieringen.

Daniel Rahman vill inte berätta om företagets konkreta europeiska utvidgning, men förhandlingar är i gång för att föra ut konceptet vidare.

Idén låter enkel, men Rahman betonar sitt företags specialkunnande gällande utbildning och matching mellan intresserade teknologiföretag och startupbolag, med de rätta invandrarna som har fått den rätta utbildningen.

Vad är alltså det nya som ingen tidigare har upptäckt?

-I allmänhet tar det fem år för en invandrare att få jobb i Finland. Det handlar nästan alltid om lågavlönade jobb.

Bortkastade år

Två år tar det i allmänhet att få flyktingstatus, den tiden tillbringas ofta sysslolöst i flyktingmottagningen, enligt Daniel Rahman. Efter asylbeskedet inleds utbildningen i finska, för det anses viktigt för integreringen i Finland.

Studera får invandraren fortfarande inte under den tiden. I stället blir han eller hon inskriven i arbetslöshetsregistret och Folkpensionsanstalten, förklarar Daniel Rahman. Yrkesutbildningen kommer senare.

De sju första åren i Finland går alltså till spillo. Men Integrify vill ta hand om de nyanlända efter några månader. Och några månader senare, efter genomgången utbildning, kan de få jobb.

-Vi tar bort 6,5 år av onödig tid, hävdar Daniel Rahman. Alla kan räkna hur mycket staten vinner på det.

Den korta pilotkursen hölls med 5 elever, från olika länder och bakgrund. Den hölls på engelska och blev ett stresstest på idén, som visade sig fungera. 

”Engelskan borde bli officiellt språk”

Men det här kräver en ny språkpolitik.

-Det är onödigt att lära sig finska. I Helsingfors klarar man sig på engelska. Det är viktigare att gå i jobb, det ger den riktiga integreringen i samhället, säger Daniel Rahman. Senare kan man lära sig finskan på jobbet.

Arbetsplatserna i Finland blir mer och mer internationella. Det ger möjlighet anställa invandrare utan kunskaper i finska, anser han. I synnerhet huvudstadsregionen är internationell. Det gäller i synnerhet teknologiindustrin, IT-konsulter och startup-företag.

Men i Finland krävs finska språkkunskaper för de allra flesta jobb, ibland också svenska på grund av landets tvåspråkighet. Det tycker Rahman är fel.

- Vi anser att engelskan borde bli Finlands tredje officiella språk så snabbt som möjligt. Det skulle underlätta integreringen av invandrare. Vi ser fler möjligheter än hot.

Arbetskraftsbrist överallt

Redan en tid har man diskuterat behovet av utländsk arbetskraft inom it-sektorn, men mest så att jobben har flyttats utomlands. Många företagare vill flytta verksamheten tillbaka till Finland, men arbetskraftsbristen är ett problem.

I Finland trefaldigas alltså antalet lediga jobb inom it-sektorn före år 2020. Bristen är stor överallt; enligt Rahman behöver den svenska it-sektorn 20-30 000 nyanställda, Tyskland 80 000 och Norge mer än 10 000.

Utländsk arbetskraft behövs för finländsk konkurrenskraft

- Finland behöver sjukt mycket arbetskraft från utlandet. På vår arbetsmarknad försvinner flera gamla än det kommer nya. Man behöver inte kunna lång matematik för att se att det inte fungerar. Våra pensionsfonder blöder då gapet ökar.

Någonstans ifrån måste det komma arbetskraft som gör jobben, betalar skatt och pensioner. Och utländsk arbetskraft med höga utbildningar för att Finland ska klara sig i internationell konkurrens.

Bland asylsökarna 2015 kom en stor mängd ingenjörer, lärare, handelsmän och andra högt utbildade motiverade människor. Det är galet att vi inte tar emot dem, säger Daniel Rahman

”Finländarna har slutat städa”

 Varför ska invandrarna alltid ha lågavlönade jobb, vill finnarna ha det så? En förklaring är förstås att offentliga sektorn behöver mycket personal, inom jobb som delvis inte kräver hög utbildning.

- Men det är också jobb finländarna inte längre vill göra, de klarar sig inte.

Daniel Rahman tar som exempel att finländarna inte längre städar själva,

-Jag vet inte när jag senast har sett en finsk städerska i arbete, säger Daniel Rahman..

Finländarna betraktar invandrare som en grå massa, där individuella skillnader inte beaktas, hävdar Rahman också.

- Det är en tragedi och väldigt synd att våra busschaufförer är ingenjörer och läkare, som inte kan få jobb inom sin egen sektor. Det kan också handla om rasism, eller fördomar i någon mån.

Politiska orsaker hindrar satsning på asylsökare

I framtiden planerar Integrify satsa mer på dem som redan har fått asyl i Finland, trots att man gärna skulle börja genast efter ankomsten. Det sker av helt politiska orsaker, säger Daniel Rahman.

- Finland satsar inte en cent på dem som inte fått asyl och har inget intresse hålla dem i aktivitet eller hjälpa dem, innan får asyl. Därför kan inte heller Integrify ta emot dem.

Rahman återkommer flera gånger till regeringens njugga inställning.

Men han betonar att han inte är kritisk, bara realistisk. Också hans egen flyktingmottagning i Lovisa stängdes nyligen.

- Den finländska regeringen tycks ha en stark press på att släcka ner de system som byggdes upp 2015 för att ta emot den större mängden flyktingar, noterar Rahman.

De flesta av de som kom 2015 börjar nu få negativa asylbesked. De som hinner gå Integrifys kurs och får ett jobb före utvisning kan visserligen ansöka och få arbetstillstånd i stället.

Från konferensen i Oslo berättar Rahman också om många statstjänstemän som tog kontakt efter hans anförande och uttalade sitt intresse. Men samtidigt beklagade de att man på statligt håll är så långsam i svängarna.

Nokiakunnandet föråldrat

Många utländska tidningar noterar motsättningen mellan de många lediga jobben inom IT-industri och det överflöd av personal som borde finnas, efter att t.ex. mobiltelefonjätten Nokia lämnade tusentals ingenjörer arbetslösa.

- Teknologin och kodningsspråket utvecklas mycket snabbt, säger Rahman. Man måste hänga med och det kräver stor motivation och dedikation. De flesta i Nokia kodade Symbian-språket för några år sedan. Det finns tyvärr ingen efterfrågan på det längre i världen, enligt Rahman.

De gamla kodarspråken har ersatts av nya, som man visserligen lär sig snabbare om man kan något av de gamla. Men det finns ett problem i mötet mellan gammalt kunnande och nya behov.

Daniel Rahman tror på sin idé om att utbilda helt nya finländare till lediga jobb.

Samma idé har säkert många yrkesutbildningsanstalter för de finländska ungdomarna, men något omedelbart överintresse tycks inte finnas. Rahman är inte heller rädd för konkurrensen. Som han noterade på konferensen i Oslo:

- Staterna är inte de mest dynamiska och anpassningsbara aktörerna i ett läge som förändras snabbt.

arkivert under:
Invandringsfrågor ledde till regeringskris

Finland inledde sommaren med en ”mini-regeringskris”. Centerns och Samlingspartiets ledare meddelade att de inte kunde samarbeta med Sannfinländarnas nyvalda ordförande, EU-parlamentarikern Jussi Halla-aho, på grund av alltför stora skillnader i värdefrågor. De två partiledarna betonade regeringsprogrammets hållbara principer såsom människovärde och rättsstatsprincipen, i stället för hatretorik eller diskriminering.

Det löste sig följande dag så, att 20 av Sannfinländarnas totalt 35 riksdagsledamöter lämnade sin riksdagsgrupp, bland annat Timo Soini som nu lämnade partiordförandeposten efter 20 år. Också gruppens övriga fyra ministrar i regeringen har lämnat sin riksdagsgrupp och utesluts ur Sannfinländarna. Den nya gruppen kallar sig ”Blå framtid” (”Blue reform”).

Därmed ansåg statsminister Juha Sipilä att regeringen inte behövde avgå, utan den fortsätter som tidigare, med bland annat Jari Lindström som arbetsminister (men justitieministerposten fick han lämna i maj, på grund av överansträngning).

Regeringsprogrammet har inte förändrats. Många finländska debattörer uttrycker sin förvåning över att t.ex. skärpningen av invandringspolitiken, som förhandlades fram av just Jussi Halla-aho, inte förändras.

När Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo föreslog en höjning av det årliga antalet kvotflyktingar med 300, till 1050 (egentligen en återgång till tidigare antal) svarade regeringspartnern Blå Framtid genast att det inte går:

- Så har vi inte avtalat i regeringsprogrammet.

h
This is themeComment