Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2017 i Norden satsar på arbetsmiljön - men på olika sätt i Finland vill ha det bästa arbetslivet i Europa år 2020
Finland vill ha det bästa arbetslivet i Europa år 2020
tema

Finland vill ha det bästa arbetslivet i Europa år 2020

| Text: Bengt Östling, foto Cata Portin

Finlands starka sidor har knappt utnyttjats alls som en konkurrensfaktor. Nu ska det finländska arbetslivet bli bäst i Europa. Arbetsplatserna tävlar om att utveckla innovationer, förtroende, välbefinnande och kompetens. Den ekonomiska krisen gav tillfälligt bakslag, men också nystart för Arbetsliv2020.

Det har hört till finländsk blygsamhet att tona ner egna framgångar och resurser. Men det ska det bli slut på om Margita Klemetti får det som hon vill. Hon är koordinator för den arbetslivsstrategi som stakades ut av den finska regeringen redan 2011, men som har överlevt maktskiften och en djup ekonomisk kris.

Hon betonar att det i Finland finns både kompetens, samarbete och en trygghet i omgivningen, som inte finns i alla länder.

-Vi försöker lyfta fram det positiva , vi är inte riktigt så dåliga som vi kanske har sett ut de senaste åren. Nu är det passligt att lyfta fram positiva sidor, då Finlands självständighet fyller 100 år, säger hon.

Jämn kamp om ledarskapet i Norden


Alla skandinaviska länder är med i topp tre eller fyra i rankingen om arbetslivet. Det beror på vad och hur man räknar, med vilka mätinstrument. Danmark har oftast varit på första plats, enligt Margita Klemetti.

Regeringsprogrammet år 2011 stakade ut en arbetslivsstrategi för Finland. Man ville betona arbetslivets kvalitativa sidor, men också produktiviteten på arbetsplatserna och därmed Finlands internationella konkurrenskraft.

För några somrar sedan startade kampanjen ”Säg ja!”, för att entusiasmera finländarna att på sina arbetsplatser föregå med gott exempel och ta itu med utmaningar i förändringen av arbetslivet. Förnyelse i arbetsgemenskapen förutsätter att personalen blir delaktiga och att resurserna tas till vara.

Kunde ha varit ett svenskt projekt

Det är en mycket positiv och öppen projektledare Margita Klemetti som förklarar projektets bakgrund och idé för Arbetsliv i Norden. Hon är finländsk tjänsteman, men man kunde tro att detta har skapats i Sverige. Det är ju där man betonar delaktighet, grupparbete och konsensus. Och behovet att vara bäst.

För att lyckas måste man säga ja till förnyelse. När vi innoverar tillsammans skapas fler idéer och kulturen stärks av att göra saker tillsammans. Öppenhet och växelverkan skapar grogrund för experiment och omvandlingar. Strukturer som utgör hinder för kreativitet och förnyelse ska avskaffas, var budskapet för två år sedan.

Ekonomisk kris gjorde programmet aktuellare

Ovant är också att Finland tar för sig. Projektets mål är uttalat att Finland ska ha det bästa arbetslivet i Europa år 2020. Det kräver anpassning till den nya omvärlden och utveckling inom ledarskap, innovationer och digitalisering.

Utgångsläget var alltså regeringsskiftet 2011, förklarar Margita Klemetti. Senare har regeringen Katainen bytts ut mot regeringen Sipilä och mycket annat har hänt. Programmet har blivit allt aktuellare, när hela omgivningen och ekonomin har förändrats.
Tyngdpunkterna har uppdaterats i och med den ekonomiska kris som fortfarande berör Finland.

Arbetsplatserna med i hela landet

- Det här är inte ett projekt för centralnivån. Många branscher och arbetsplatser är med, inte bara en sektor av småföretag, eller en bransch. Alla synvinklar är viktiga.

Det handlar om både stora och små projekt. Kommunsektorn förbereder sin övergång i vård- och landskapsreformen. Skidhissverksamheten i Lappland utvecklar tillsammans personalens belöningsprogram inom ramen för projektet. Finanssektorn har kommit långt med implementeringen av sina reformförslag, berättar Margita Klemetti.

Fem personer jobbar på projektet vid arbets- och näringsministeriet fram till 2019, med en budget på en miljon euro per år.

Idén är att utveckla också de kvalitativa sidorna; kompetens och ledarskap, samarbete och kommunikation, förklarar Margita Klemetti.
-Då måste utvecklingen utgå från arbetsplatsernas egna behov. Vi måste väcka intresset för utveckling och samtidigt informera om utbudet av de tjänster och information som finns.

Allt behöver inte vara jättehopp

Olika nätverk har skapats och vägar till arbetsplatserna sökts, framförallt via arbetsmarknadsorganisationerna. Det handlar om kommunikation och utbyte av tjänster. Ett brett regionalt samarbete finns också.

-Vi har väldigt många bra exempel på arbetsplatser som framskrider och gör fina saker inom olika slags utvecklingsprogram, betonar Margita Klemetti.

Det behöver inte vara jättestora hopp, utan kan vara små områden eller delar som man väljer att betona. Meningen är att inspirera genom exempel från andra arbetsplatser på bland annat projektets webbplats.

”Viktigt att värderingarna syns i vardagen”


Ett av de företag som är med i projektet är Bonnier Books Finland, bestående av de stora finska förlagen Tammi och WSOY. Bolaget är störst inom bokutgivning i Finland. 2013 skars några tiotal arbetsplatser bort inom förlagsverksamheten.

För ett drygt år sedan satte sig en arbetsgrupp ner kring bolagsvärderingarna.
Kati Lampela, publikationschef inom faktalitteraturen, är med i gruppen. Hon redovisar en lång process från februari 2016. Det viktigaste verkar vara det regelbundna samtalet och förankringen med ägare och personalen, som nu går genom en studiehelhet kring värderingarna.
Personalen har fått välja värdeagenter, som garanterar att värdedebatten förs i teori och praktik, några steg åt gången.

Kulturkrockarna få

Företagskulturen har också definierats, där passion och kärlek till litteraturen kombineras med marknadsledarskap och lönsamhet. Till värderingarna hör mod, framgångsanda och gemenskap.

Svenska Bonniers driver också andra företag i Finland inom litteratur och media. Bonniers äger det kommersiella TV-bolaget MTV3, och köpte nyligen Akademiska bokhandeln av Stockmann-koncernen. De berörs inte av det här projektet.

Foto: Cata Portin

Margita Klemetti, till vänster, och Kati Lampela, publikationschef inom faktalitteraturen på ett av Bonnier Books Finlands förlag.

Och när det handlar om svenska företag i Finland måste man förstås fråga om kulturkrockarna. Tydligen inte så många i det här fallet, trots att starten kanske var svår.
Den enda klara kulturskillnaden som Kati Lampela kan nämna är empatin. Den är en bärande kraft i Sverige, men först på kommande inom finländsk företagskultur och ledarskap.

Skojigt ha ett jobb

Tiotals arbetsplatser har gjort det samma som Bonniers, med goda resultat enligt Margita Klemetti.

- Vi mäter inte bara om det är skojigt på jobbet, utan också vad man får till stånd på jobbet.
Men det är också skojigt att ha ett jobb, i stället för att vara arbetslös. En av de viktiga mätarna är den s.k. yrkesbarometern.
Enligt den senaste yrkesbarometern från slutet av mars 2017 håller överutbudet av arbetskraft på att minska i Finland. Allt fler yrken har brist på arbetskraft, speciellt inom hälso- och socialsektorn samt i ökande grad i byggbranschen. Också långtidsarbetslösheten ser ut att minska. 

Finland ska bli inspiratör

Det finns flera olika mätinstrument hur man följer upp resultatet av Arbetsliv2020. Viktigast är att sysselsättningen i Finland blir bättre än vad den är nu, betonar Margita Klemetti.

-Där inverkar också andra faktorer än vårt projekt. Det här kan mätas på många sätt, i Norden, EU och internationellt. Men viktigt är också att var och en anställd tycker om sin egen trivsel på jobbet.

Den senaste rapporten från arbetsliv 2020-projektet behandlar arbetslivet som konkurrensfaktor. Finlands ekonomiska tillväxt ska stödas på lång sikt, för att nå framgång i internationellt samarbete, som ett exempel och en inspiratör för andra.

Man vill nå både utländska investerare, företag, ny arbetskraft och konsumentkunder med budskapet om det högklassiga finländska arbetslivet.

Sämre innan det blir bättre?

Oppositionen kritiserar regeringen för försämringar på arbetsmarknaden och i arbetslivet, med konkurrenskraftsavtalet som innebär lönestopp och längre årlig arbetstid.

Margita Klemetti betonar den breda enigheten om Arbetslivsprojektet. Det introducerades av Katainens regering, med socialdemokraten Ihalainen som arbetskraftsminister. Han har numera efterträtts av sannfinländaren Lindström, med en annan regeringsbas.
-På kort sikt kan en enstaka sak motverka genomförandet av projektet, medger Margita Klemetti.
Det som kommer från lagstiftning är ändå något som arbetsplatserna måste ta med i sin vardag och projektet ger redskap och kunskap för att göra det,

-Säkert finns det sånt i regeringens beslut just nu som strider mot kvalitativa frågor i vårt program. Men å andra sidan måste vi komma ihåg att fråga: har vi några alternativ? Det viktiga är att vi har arbetsplatser och ett arbetsliv i slutändan.
Vi är i en sådan situation att hela arbetslivet ändrar sig, med digitalisering och allt det, vi kan inte heller tänka oss att allt förblir som tidigare.
Det som på kort sikt ser ut att försvåra målsättningar ska bli bra i slutändan.

arkivert under:
Särdrag i den finländska arbetskulturen
  • Det första som nyinflyttade i Finland får lära sig är att ärlighet, punktlighet och initiativförmåga uppskattas i finländskt arbetsliv. Det man har kommit överens om blir även genomfört, utan alltför mycket snack.
  • Det sägs råda likabehandling av alla medarbetare. Det är mycket vanligt att man, oavsett ställning, är du med sin chef.
  • Ett finländskt särdrag var länge den auktoritära hierarkin. Men ”management by perkele” är inte längre aktuellt. Arbetsuppgifterna utförs och utvecklas självständigt, utan detaljstyrd chefsövervakning.
  • Tystnaden på arbetsplatser sägs numera vara en myt. Men fortfarande är det brukligt att på möten gå direkt till sakfrågorna efter att man hälsat på varandra
  • Källa: www.infopankki.fi
Läs mer:
Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment