Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2020 i Tema: Framtidens utmaningar för arbetsmiljön i Robothandskar ger händer extra kraft
Robothandskar ger händer extra kraft
Nyhet

Robothandskar ger händer extra kraft

| Text: Gunhild Wallin, foto Denny Lorentzen

Stockholmsbaserade företaget Bioservo, har låtit medicinsk forskning möta ny teknik och utvecklat robothandsken. Den ger extra muskelkraft för dem som lider av nedsatta handfunktioner och för dem som anstränger sina händer i jobbet. I somras vann de amerikanska NASAs innovationspris.

- Vi vann priset för att det är en uppfinning som kommersialiserats och fått betydelse inom industrin, säger Mikael Wester, marknadschef på Bioservo sedan januari i år.

Efter många års utvecklingsarbete får robothandsken allt mer uppmärksamhet, inte minst sedan företaget också lanserat Ironhand, en handske som utvecklats för att förebygga arbetsskador i industrin. Idag har företaget Bioservo två spår – handsken Carbonhand, som vänder sig till dem med en handskada som hindrar vardagens göromål och den starkare Ironhand som kan avlasta handens muskler vid tunga och monotona industriarbetsuppgifter.

Foto: Denny Lorentzen

Robothandsken ger ett starkare grepp, men gör inte att man orkar lyfta tyngre saker än normalt.

- Att vår handske bidrar till en hållbar arbetsplats driver på utvecklingen. Handsken kan bidra till att den äldre arbetskraften orkar arbeta längre. Vår produkt ligger också i tiden eftersom den är uppkopplad och enkelt kan mäta olika moment i produktionen, säger Mikael Wester.

Medicinsk kunskap möter ny teknik

Historien om robothandskarna börjar 2006 vid Karolinska Institutet i Stockholm. Neurokirurg Hans von Holst möter många strokepatienter, vars sjukdom skadat händerna och dess muskulatur. Det innebär stor påfrestning i vardagen, till exempel svårigheter att klä på sig, äta själv eller att kunna ta sig fram med hjälp en käpp eller rullator.

Hans von Holst idé är att ge patienterna så tidigt som möjligt hjälp att jobba upp styrka i händerna genom att tillföra musklerna extra kraft, ett exoskelett. Han kontaktar forskare vid Kungliga Tekniska högskolan, KTH, och ett långsiktigt samarbete mellan medicinsk och teknisk kompetens tar sin början. 2013 finns den första handsken på plats. Den får namnet ”soft extra muscle glove”, förkortat SEM-glove, numera kallad Carbonhand. I dag används den assisterande och kan beviljas av Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller sjukvården.

 - Intresset i Sverige är mindre än vi skulle önska. Däremot ser vi att Norge är mer generösa med hjälpmedel och snabbare att förskriva det. En fördel verkar också vara att NAV upphandlar hjälpmedel centralt, säger Mikael Wester.

Så småningom växte idén att utveckla en starkare robothandske, som också skulle kunna användas i industrin. Ett samarbete startade med General Motors, GM, och amerikanska NASA och 2017 var första prototypen till Ironhand klar. Den kan, utöver att avlasta händernas muskler, också lagra information och en arbetsuppgifts hela cykel. Hur ser greppen ut? Är de rätt? När är belastningen störst? Hur fördelar sig kraften på handens fingrar?

Handförslitning är ett allvarligt arbetsmiljöproblem

Numera finns ett etablerat samarbete med flera stora globala företag, bland annat flygplanstillverkaren Airbus, franska företaget Eiffage och andra företag inom bil- och byggbranschen. Behovet är stort. Enbart inom EU finns 40 miljoner arbetare med arbetsrelaterade muskelskador och inom de bilföretag som Bioservo jobbar tillsammans med har 48 procent av arbetstagarna arbetsskaderelaterade problem med händerna.

- En kvinna på Torslandafabriken provade vår handske och ville inte släppa den ifrån sig. Hon berättade för oss att hon har ont i händerna varje dag hon går från jobbet. En annan bilarbetare vid GM som använde Ironhand sammanfattade sin erfarenhet av handsken med orden; ”Äntligen slipper jag ta smärtstillande vid lunchen”, berättar Mikael Wester. 

Foto: Denny Lorentzen

På bordet i konferensrummet på företagets lokal i Kista ligger ett exemplar av Ironhand. Där finns också den lilla ryggsäck som följer med och som rymmer den kraftenhet som läser av sensorerna i handsken och som också kan samla data. Jag tar på mig handsken, det är enkelt och den är lätt att ha på handen. Jag greppar en borrmaskin. Omedelbart registrerar sensorerna i handsken fingrar mitt grepp. De sänder signaler till kraftpaketet som surrar till och jag känner att de fingrar som används runt handtaget får extra kraft. Musklerna förstärks och så snart jag ändrar mitt grepp korrigeras den kraften som tillförs. Med handsken väl på handen och med systemet igång blir det lättare att förstå hur handsken fungerar. Sensorerna registrerar och anpassar sig efter behov. Handsken kan också ställas in för att vara mer statisk, till exempel för en person som ska hålla i en slipmaskin i många timmar. En app är också utvecklad, där användare kan styra vilka fingrar som ska få extra muskelhjälp och hur stark hjälpen ska vara.

En stor skärm på väggen visar en kraftfull och filmstjärnelik kvinna med robothandske och ryggsäck. Mikael Wester skrattar och säger att Ironhand ibland blandas ihop med filmen Ironman. 

- Men vår robothandske innebär inte att användaren kan lyfta tyngre, utan det är handen som blir starkare.

Ständig utveckling

Ännu finns ingen massproduktion av robothandskarna. Kraftenheterna görs av underleverantörer, men själva handskarna görs på plats på Kistakontoret. Där finns symaskiner, på hyllorna finns trådrullar, ledningsrullar och mycket annat som krävs för den kompletta handsken. Här fortsätter också utvecklingsarbetet för att göra handsken allt mer intuitiv och anpassningsbar. Utvecklingen sker genom ett samarbete mellan olika kompetenser som till exempel industridesign och ny teknik.

 Samarbetet med industrin omgärdas av ett visst hemlighetsmakeri.

 - Min tanke är att de data som kommer fram i användandet av Ironhand, kan visa på problem inom produktionen som företag kan vilja mörka om de inte bestämmer sig för att åtgärda dem. Det är också en integritetsfråga. En arbetsgivare kan analysera data och komma fram till att en arbetstagare borde arbeta snabbare, men vi säger att det finns inga personliga data, utan det som samlas in är anonymt, säger Mikael Wester. 

Långvarig sjukskrivning kostar mer än rehab

Varje handske individanpassas och kostar cirka 65 000 kronor, inklusive sitt system. Det kan jämföras med en tio gånger större kostnad för sjukskrivningar och rehabilitering vid handskador, enligt Mikael Wester som refererar till amerikansk forskning.

Företaget finns sedan 2017 på Nasdaq och intäkterna är en blandning av emissioner, forskningsstöd, bland annat från EU, och försäljning. Evidensen för att handskarna både är rehabiliterande och förebyggande är snart tillräcklig, berättar Mikael Wester. När Corona-pandemin lamslog världen var en rad marknadskanaler redo att köra igång. 

- Allt stoppade och det var flera projekt som inte kunde slutföras eller som fick skjutas upp, inte minst inom bilindustrin i USA. Men nu börjar det röra på sig, säger Mikael Wester.

arkivert under:
Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment