Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2020 i Tema: Nordisk ministerråd i Nordiska ministerrådets arbete med vision 2030
Nordiska ministerrådets arbete med vision 2030
tema

Nordiska ministerrådets arbete med vision 2030

| Text: Björn Lindahl, foto: Tomas Bertelsen

- Det är nu arbetet börjar på allvar, säger Helle Engslund Krarup, som är vicestabschef på generalsekreterarens kontor. Efter en intensiv process har det nordiska samarbetet fått en ny vision. Men hur ska den genomföras och vad måste nedprioriteras om målen ska nås med samma budget? De första svaren kommer i början av februari.

Den vision som de nordiska statsministrarna skrev under på i Reykjavik i augusti i fjol är att Norden ska vara ”världens mest hållbara och integrerade region år 2030”.

För at nå det målet ska det framförallt satsas på tre områden:

• Ett grönt Norden. Länderna ska gemensamt främja en grön omställning av sina samhällen och arbeta för koldioxidneutralitet och en hållbar cirkulär och biobaserad ekonomi.

• Ett konkurrenskraftigt Norden. Den gröna tillväxten i Norden ska vara baserad på kunskap, innovation, mobilitet och digital integration.

• Ett socialt hållbart Norden.  Länderna ska vi främja en inkluderande, jämställd och sammanhängande region med gemensamma värderingar och stärkt kulturutbyte och välfärd.

Tre tvärsektoriella handlingsplaner

Helle Engslund Krarup leder arbetet på det Nordiska ministerrådet att få omvandlat visionen till handlingsplaner.

- Visionen har en tioårig tidshorisont, men handlingsplanerna ska i första omgång gälla för perioden 2021 – 2014.

Slutresultatet blir tre tvärsektoriella handlingsplaner, en för vart och ett av de tre strategiska formuleringarna. Med fem länder, tre självstyrande områden och elva ministerråd där några täcker så många områden att de lämnar in upp till tre inspel, är det väl mycket som ska jämkas ihop?

- Ministerråden har koordinerat det hela så att jag får ett eller flera inspel från varje ministerråd. Dessutom har vi några arbetsgrupper som också kommer med inspel. Men det blir en del pusselbitar, konstaterar Helle Engslund Krarup.

Foto: Tomas Bertelsen

Stora förändringar

Resultatet kan bli en av de största ändringarna i det nordiska samarbetet på många år. Helle Engslund Krarup har jobbat i sex år på Ministerrådet och arbetade med samma frågor även under den förre generalsekreteraren. Hon såg hur verksamheten flyttade sig under den tiden.

- Gradvis har det skapats utrymme för ännu fler förändringar. Några av de saker som vi gör idag kunde vi inte göra för fem år sedan, eftersom systemet inte var moget för det.

Kan du ge något exempel på det?

- Vad vi arbetat med är att få en mer flexibel budget. Det har varit en tendens att budgeten för det nordiska samarbetet varit nästan oförändrad år efter år. Hur budgeten fördelas är delvis historiskt betingad. Vi har använt en stor del av den på kultur och utbildning. Det var där det nordiska samarbetet startade. Men det kan vara förnuftigt att se om det är där pengarna ska användas i dag, i förhållande till de utmaningar som vi står inför.

- Det är naturligtvis länderna som bestämmer hur stora förändringarna blir. Men det har varit en utmaning att det har varit så små ändringar i våra budgetramar tidigare.

- Om allt det som ligger på bordet nu ska genomföras ligger det an till att det blir ganska stora förändringar.

Första signalerna i februari

I början av februari kommer de nordiska samarbetsministrarna visa hur stora ändringarna blir när de beslutar om en budgetram för 2021.

- Om det sker en omfördelning, är det där det kommer att ske. Vi har bara lagt grunden för diskussionen. Jag tror att det skulle vara nyttigt med en fokusering av verksamheten, men jag vet också att det är svårt, eftersom det finns enorm många intressenter.

Är det heligt att budgeten för det nordiska samarbetet inte får överskrida en miljard danska kronor? Årets budget ligger på 960 miljoner danska kronor.

- Den har legat ganska stabilt på den nivån under många år. Jag får inga omedelbara signaler om att det kommer att ske någon ändring där. Men det är ju alltid några som av och till påpekar att om man ser budgeten i jämförelse med bnp-utvecklingen i regionen, så har den reellt sett blivit mindre och mindre i förhållande till ländernas ekonomier.

Får du några signaler om att budgeten kommer att skäras ned väldigt mycket?

- Nej, det får jag inte. Men det vi ska leverera på nu är en effektivisering av verksamheten. Kan vi göra det och kommunicera ut det, tror jag att vi får uppbackning för en budget av ungefär samma storlek som idag.

- När jag talar om effektivisering tror jag det bland annat handlar om att dokumentera det vi uppnår bättre, mer än en ytterligare digitalisering eller liknande åtgärder. För fem-sex år sedan hade vi ju en nedskärning under en treårsperiod.

Hur hänger visionen och den internationella brandingen av Norden ihop? Kommunicerar ni med varandra?

- Visionen är riktad inåt i Norden, och på vad vi vill uppnå här. Det står i den att vi ska vara världens mest integrerade region och då spelar man ju upp emot något, men man har varit mer intresserad av ”exemplets makt”, att visa vad vi gör, än att driva en kampanj för visionen utomlands.

- Du kan säga att visionen är ett slags intra-Norden branding.

Foto: Tomas Bertelsen

Finns det några andra regioner som ni kikar på för att få inspiration – till exempel Beneluxländerna?

- Benelux nämns ju av och till, men Norden är nog ganska unikt. Det är sunt att skåda utåt, men det är väl inga andra regioner som är så tätt integrerade som vi är.

Helle Engslund Krarup tycker att det ibland blir en konstlad uppställning där Norden ställs mot EU. Visserligen är det EU som driver på integrationen även i Norden med sin lagstiftning. Men eftersom Norden är så tätt integrerat kan vi också samarbeta på områden som det hade varit omöjligt att göra för länder som mer nyligen blivit medlemmar av EU.

- Det vi i fokuserar på i den nya visionen är inte markant annorlunda mot det man fokuserar på i Europa. Kanske hade det varit mer konstigt om det hade varit fallet? Problemställningarna i visionen är ju gränslösa.

Mer internationellt samarbete

Utvecklingen har samtidigt varit att det Ministerrådet används mer och mer för att tala om internationella frågor.

- Vi var på plats i COP 25 i Madrid med vår egen paviljong. Men vi är inte inne i själva klimatförhandlingarna som Norden, där är det länderna som agerar på egen hand. Ministerrådet kan vara viktigt i den tidiga fasen av en fråga och i den sena, när saker ska implementeras. Det är inte så att Norden alltid är eniga i EU, det kommer an på vilken fråga som diskuteras.

- Genom åren har det också varit en viss tillbakahållenhet för att man har varit rädd att uppfattas som ett nordiskt block. Men jag tror att bland annat Brexit har visat på behovet av en större nordisk samordning. Det gör också en skillnad om man kommer som Norden istället för att ett land med ett förslag till EU-kommissionen.

Känns det som om det just nu är en tid där stora förändringar sker, ungefär som när Berlinmuren föll?

- Jag kommer just från Berlin och har tänkt mycket på det. Den gången var det stora positiva förändringar. Nu är det tvärtom, stora negativa förändringar som hotar. Det kan få till följd att det nordiska samarbetet blomstrar upp när de är internationella utmaningarna ökar. Men vi kommer att avkrävas resultat.

I de strategiska satsningarna talas det också om en social hållbarhet?

- Det som präglat mycket av de politiska samtalen mellan stats- och samarbetsministrarna är att det gröna skiftet måste genomföras utan att det får en social slagsida. Vi måste se till att det inte skapas stora klyftor i samhället, som de gula västarna i Frankrike är ett exempel på.

- En del av förändringarna gör ont, när man ska gå från fossil till förnybar energi, bär vi ska äta mindre kött osv. Frågan är hur får vi alla med oss i det skiftet? Och hur ska det ske i förhållande till vilka kompetenser som behövs på arbetsmarknaden?

- Det är en stor uppgift att kommunicera att den här förändringen ska vi genomföra tillsammans. Det blir den stora testen om vi som samhällen klarar av att göra det; att det inte blir ett eliternas projekt, säger Helle Engslund Krarup.

arkivert under:
Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment