Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2022 i Tema: Arbetslivsforskning i Norden i Forskningen som vill förstå och möta framtidens utmaningar i arbetslivet
Forskningen som vill förstå och möta framtidens utmaningar i arbetslivet
tema

Forskningen som vill förstå och möta framtidens utmaningar i arbetslivet

| Text Gunhild Wallin, foto Forte

Grön omställning, globalisering och artificiell intelligens är några av de många förändringar som påverkar arbetslivet nu och i framtiden. Sedan 2017 pågår ett tioårigt forskningsprogram i Sverige för att förstå och möta framtidens utmaningar i arbetslivet.

- Arbetslivet är inne i en otrolig omvandling och hur arbetslivet fungerar formar både våra liv och samhället i stort. Programmet innebär en unik möjlighet att arbeta med de frågor som är viktigast på arbetslivsområdet och få fram ny kunskap. Meningen med vår forskning är också att den ska kunna tillämpas, det vill säga nyttiggöras, säger Anna-Karin Florén, ansvarig för forskningsrådet Fortes tioåriga nationella forskningsprogram om arbetsliv

Digitalisering, demografiska förändringar, globalisering, automation och grön omställning är delar i strukturella förändringar som pågår parallellt och samtidigt.

- Många av de utmaningar vi ser i arbetslivet är inte nya, men de befinner sig i en ny kontext, säger Anna-Karin Florén.

Pandemins effekter

Ett aktuellt exempel är digitaliseringen, som genom pandemin fått en oväntad och snabb utveckling. Plötsligt jobbar en stor grupp människor hemma, vilket har betydelse för många delar av arbetslivet, till exempel arbetsmiljö, ledarskap och organisation. Ännu är det för tidigt för forskningen att dra några säkra slutsatser om pandemins effekter på arbetslivet, men Anna-Karin Florén bedömer att den med all säkerhet kommer att väcka många forskningsfrågor framåt.

- Vi har inga hårda resultat på vad pandemin har betytt för arbetslivet ännu, så det är för tidigt att svara på dess effekter. Men vi har sett att forskningen påverkats, bland annat genom att det varit svårare att samla empiri ute i verksamheterna, säger hon.

Ett annat exempel på stora förändringar är AI, artificiell intelligens, som idag tar över allt fler administrativa uppgifter. Vad kommer det att betyda för de äldre kvinnor, vars arbetsuppgifter riskerar att ersättas av AI? Också handeln, som efter vård och omsorg är den näst största arbetsplatsen för kvinnor, är under stark omvandling. Många fysiska butiker har lagts ner under pandemin. Webbhandeln har ökat och i de butiker som finns har det blivit allt vanligare att kunderna gör allt mer själva. Handeln har varit ett sätt för unga människor att komma in i arbetslivet. Vad händer med dem när tekniken innebär att det behövs allt färre butiksanställda? Och vilka alternativa jobb finns för de kvinnor som förlorar sina butiksjobb? Att få tillräckligt med kunskap för att kunna möta sådana förändringar är exempel på det tioåriga programmets uppgift.

 - Strukturomvandlingarna kommer att göra gott för många människor, men också innebära stora utmaningar. Hur samhället svarar upp mot utvecklingen kan underlätta strukturomvandlingen och säkerställa att vi inte lämnar stora grupper av människor utanför. Forskningen är helt avgörande eftersom den förser beslutsfattarna med kunskapsunderlag, säger Anna-Karin Florén.

Tretton framtidsutmaningar

Det nationella forskningsprogrammet om arbetsliv är ett av de sju program som 2017 blev en följd av regeringens tioåriga forskningsprogram med syfte att identifiera och möta de utmaningar samhället står inför. Från 2021 har det tillkommit ytterligare sex programområden. Exempel på områden är migration och integration, tillämpad välfärdsforskning, psykisk hälsa, klimat, demokrati och antibiotikaresistens.

Forte - Forskningsrådet för arbetsliv, välfärd och hälsa delar in arbetslivsområdet i  tre områden – arbetsmarknad, arbetsorganisation och arbetsmiljö. Till arbetslivsprogrammets förfogande har Forte 80 miljoner kronor i år och 100 miljoner kronor per år under de kommande fyra åren.

 - Arbetslivsområdet är så brett och kan handla om allt från hur man sitter på en kontorsstol till globala trender. Därför är det grannlaga hur man prioriterar, säger Anna-Karin Florén.

Uppdatering i vår

Arbetet styrs utifrån en strategisk forskningsagenda, som kommer att uppdateras i vår – halvvägs in i programmet. Det handlar om vilka särskilda utmaningar arbetslivet står inför och har arbetats fram i dialog med aktörer inom arbetslivsområdet som forskare, arbetsmarknadens parter, myndigheter och civilsamhället.

I den strategiska forskningsagendan identifieras tre stora utmaningar: Att skapa ett hållbart och inkluderande arbetsliv, att främja goda arbetsförhållanden samt att åstadkomma ett hälsobefrämjande arbetsliv.

- Vi har samlat relevanta aktörer för att ta reda på vilka utmaningarna inom arbetslivet är, vilka behov som behöver följas upp och för att ta reda på vad som händer i omvärlden. I vårt arbete, liksom i de andra programmen, genomsyras också allt av tvärgående frågor som jämställdhet och Agenda 2030. I den strategiska agendan vi presenterar i vår har vi uppdaterat beskrivningen av omvärldsfaktorer som påverkar arbetslivet, till exempel pandemins tänkbara konsekvenser och grön omställnings betydelse för arbetslivet, berättar Anna-Karin Florén.

I uppdraget ingår också att skapa nätverk, där forskare och andra intressenter kan mötas och diskutera utmaningar, men också hur de resultat som nu börjar komma kan spridas och nyttiggöras. Programmet ser gärna tvärvetenskapliga projekt och också internationella samarbeten.

Anna-Karin Florén ser grön omställnings betydelse för arbetslivet som ett nytt och hittills lite beforskat område som ett viktigt forskningsfält framöver. Nyligen stängde en utlysning inom detta område, liksom en utlysning om arbetslivets utmaningar.

En beredningsgrupp tar hand om och bedömer forskningsansökningar, där akademisk excellens har högsta prioritet men där också nyttan av forskningen bedöms.

Forskningsresultat som ska komma till nytta

Hon beskriver programmet inom arbetslivsforskningen som utmaningsdrivet. Det betyder att de forskningsutlysningar som görs, bygger på utmaningar som identifieras av de aktörer som finns inom arbetslivet och där regeringen genom sin forskningssatsning vill finna lösningar. Det väcker ibland kritik från forskare som vill bedriva grundforskning utan att vara styrda mot redan formulerade forskningsområden. Forte har också en årlig öppen utlysning, där forskarna är fria att själva välja inriktning på sin forskning.  I sin senaste forskningsproposition som kom 2021 betonar också regeringen att det ska finnas möjlighet att bedriva så kallad fri forskning eller grundforskning.

- Forte är ett forskningsråd som finansierar både grundforskning och tillämpad forskning, inom områdena hälsa, arbetsliv och välfärd säger Anna-Karin Florén.

Nordiskt forskningssamarbete

Som programansvarig för det tioåriga arbetslivsprogrammet deltar hon också, som representant för en av flera nordiska forskningsfinansiärer, i NordForsk, bland annat i programkommittén för utlysningen som sker i ett samarbete mellan Forte och NordForsk inom området ”Future working Life”.

- I samtal med nordiska kolleger ser jag att vi har många gemensamma intressen och utmaningar. Till exempel påverkas alla våra länder av digitaliseringen. Vi är lika, men tillräckligt olika för att lära av varandra, säger Anna-Karin Florén.

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment