Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2022 i Tema: Ett socialt hållbart Norden i Snabbspår för flyktingar ledde i motsatt riktning i Sverige och Norge
Snabbspår för flyktingar ledde i motsatt riktning i Sverige och Norge
tema

Snabbspår för flyktingar ledde i motsatt riktning i Sverige och Norge

| Text: Björn Lindahl

- Snabbspåret importerades från Sverige, men kom till Norge för att dö! Det är den provokativa underrubriken på ett kapitel i en ny bok som handlar om hur den norska välfärdstjänsten NAV har arbetat med inkluderande arbetsliv, lärande och innovation.

Redaktörer för boken är Aina A Kane och Øystein Spjelkavik, medan kapitlet om snabbspåret, eller hurtigsporet, som det kallades i Norge, har skrivits av Gunn Elin Fedreheim.

I det nordiska samarbetet framhävs ofta vikten av att länderna lär av varandra. När Sverige 2015 lanserade ett snabbspår för flyktingar för att korta ned tiden att ta sig ut på arbetsmarknaden, var det inte så förvånande att norska politiker plockade upp idén bara ett år senare. De politiska åtgärderna blev emellertid väldigt olika, säger Gunn Elin Fedreheim:

- I Sverige kopplades snabbspåret direkt till olika yrken. Redan hösten 2016 kunde flyktingar i Sverige med bakgrund som kock, slaktare, maskintekniker och 11 andra yrken, följa färdigetablerade spår.

- I Norge tolkades hurtigsporet som en standardiserad och universell lösning, som inte krävde att det togs hänsyn till att olika yrken krävde olika spår.

Foto: Universitetet i Tromsø

Gunn Elin Fedreheim

Gunn Elin Fedreheim och sex andra forskare genomförde 62 intervjuer med anställda och chefer inom NAV, samt med arbetsgivare och flyktingar, i tre olika kommuner i Troms och Finnmark i Nordnorge för att se hur det gick med reformen.

- Hurtigsporet lanserades väldigt snabbt. Regeringen ingick en avsiktsförklaring med arbetsmarknadens parter i maj 2016. När vi började planera den här studien i samarbete med NAV i Troms och Finnmark, så var de väldigt intresserade av att hurtigsporet skulle vara en del av studien. Vi tror det var delvis för att de själva ville veta mer om vad åtgärden egentligen innebar.

Av de 62 personerna som intervjuades vara det bara 28 som kände till hurtigsporet. Bara en flykting och en arbetsgivare hade hört talas om det. 6 av de 28 kände bara till det som ett begrepp, men inte vad det innebar.

Gick emot de anställdas ideal

Men det var inte bara okunskap som var ett problem.

- Den här åtgärden gick tvärt emot det som är väldigt centralt i Norge – att alla ska behandlas lika. Samhällsekonomiskt kan man argumentera för att det är mer lönsamt att satsa på de som har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden, säger Gunn Elin Fedreheim.

En utmaning var också att det arbetet med flyktingar är så decentraliserat i Norge, där det är kommunerna som har ansvaret.

- Hurtigsporet borde ha varit mer systematiserat från början. När lokala kontor ska genomföra åtgärder som de inte förstår går det inte så bra.

När Gunn Elin Fedreheim och hennes team genomförde sina intervjuer var det många som fick en aha-upplevelse när de fick höra att reformen i Sverige hade koncentrerats till vissa yrken.
I ett eget kommentarkapitel skriver enhetsledaren för NAV Harstad, Kari Eltvik Hansen:

- Vi hade flera rundor internt för att diskutera hur vi skulle förstå och tolka hurtigsporet, men vi upplevde det som otydligt, och det var svårt att förstå essensen i vad som önskades av hurtigsporet. Många av åtgärderna som nämndes i avsiktsförklaringen var redan på plats.
Som en av de intervjuade uttryckte det: De som var kandidater till snabbspåret ”snabbspårar sig själva”.

Knöts inte till yrken

- Även om det refereras till det svenska snabbspåret så har jag inte hittat något som tyder på att man i Norge någonsin ville knyta den här åtgärden till specifika yrken. Jag är inte säker på om det hade varit genomförbart.

Som det fungerar idag så bygger mottagningen av flyktingarna att alla först ska till Råde utanför Oslo, förklarar Gunn Elin Fedreheim. Under de första två veckorna ska det kartläggas vilka kompetenser de har.

- Men det finns ingen fördelning så att flyktingarna bosätts i närheten av där de kan få jobb, till exempel om det finns en ukrainsk flykting som har erfarenheter från fiskindustrin, skulle man kunna skicka familjen till Gamvik, där det finns en stor mottagningsanläggning för yrkesfiskare. Det blir för svårt att matcha flyktingar med jobb.

Kunde du se några positiva resultat av hurtigsporet?

- Nej, det blev ”bara ytterligare en kategori som vi ska rapportera om” som en av dem jag intervjuade sa.

Hon påpekar att hurtigsporet inte nämns alls i regeringens senaste integrationutredning. Samtidigt finns det nu debattröster som argumenterar för att ett hurtigspor ska upprättas för ukrainska flyktingar

- Det som överraskade mig positivt var den stora vilja som finns bland arbetsgivarna att anställa flyktingar, men det de kommer tillbaka till är hela tiden språket. I inledningen under trepartssamtalen om hurtigsporet var det sagt att arbetsgivarorganisationerna skulle involveras. Det skedde aldrig, säger Gunn Elin Fedreheim.

Vart går vägen?

Ovanför: En väg i Finnmark. Trafiken är liten, men går vägen at rätt håll? 

Läs hela boken här

Foto: Orkana

Boken är en del av ett forskningssamarbete mellan Norges Arktiske Universitet, UiT och NAV. Forskarna har undersöktr olika sidor av NAV:s arbetsförmedling, däribland de metoder som utvecklas inom arbetsinkludering. Redaktörer är Aina A. Kane, docent i rättsvetenskap, UiT och Øystein Spjelkavik, sociolog och seniorforskare vid Arbeidsforskningsinstituttet och Kompetansesenter for arbeidsinkludering, OsloMet.

Boken är publicerad som Open Access.

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment