Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i I fokus i I fokus 2022 i Tema: Nyindustrialiseringen av Norrbotten i Banbrytande utveckling av grönt stål i Boden
Banbrytande utveckling av grönt stål i Boden
tema

Banbrytande utveckling av grönt stål i Boden

| Text: Fayme Alm, foto: Cata Portin

Storproduktion av fossilfritt stål är spjutspetsen i den gröna omställningen i norra Sverige. Satsningen ska minska klimathotet och möta omvärldens behov av hållbarhet. Med den följer många nya jobb och behov av fler bostäder.

Det är svårt att med blotta ögat uppskatta var det börjar och var det slutar – området där H2 Green Steel vill bygga sitt stålverk med måtten 1 x 2 kilometer exklusive ett grönområde som företaget föreslagit efter dialog med olika myndigheter.

- Grönområdet är för att freda groddjur och värdefulla växter, men kan även bli en tillgång för personalen och närboende, säger Erik Bohman, affärsområdeschef på företaget.

Skog blev till kalhygge efter att kommunen nyligen röjt och banat väg för nybyggnation. Det är här som Arbeidsliv i Nordens utsända står tillsammans med Erik Bohman och ser ut över de norrländska vidderna runt Boden, en kommun som ligger i inlandet, granne med Luleå kommun. Härifrån är det cirka 130 km till finska gränsen.

Redo att börja bygga

Så fort alla tillstånd är klara kommer H2 Green Steel att sätta spaden i jorden för att bygga verket som med vätgas och i stor skala ska producera det som kallas fossilfritt stål.  På sin webbplats förtydligar H2 Green Steel:

 ”Vårt gröna stål reducerar utsläppen av CO2 med cirka 95 procent jämfört med traditionell ståltillverkning, och på sikt är vårt mål en helt fossilfri tillverkningsprocess."

- Vi har skickat in miljötillståndsansökan och vill helst börja bygga så snart vi fått en byggnadsdom som är en del av den större tillståndsprocessen. Det är det som vi planerar för. Skulle det visa sig att det inte blir så, finns en plan för det också, säger Erik Bohman.

Tekniken att framställa fossilfritt stål existerar sedan tidigare på andra håll, men endast i mindre skala.

Hållbarhet i många former


Erik Bohman är född och uppvuxen i Fagersta, 170 kilometer norr om Stockholm, medan båda hans föräldrar kommer från Norrland. Men det var andra faktorer än släktkänsla som gjorde att han valde att arbeta med H2 Green Steels anläggning uppe Norrbotten, Sveriges nordligaste län.

- Jag jobbade med stål tidigare för ett annat företag och där hade vi börjat laborera med vätgas för att få ned koldioxidutsläppen. När jag träffade några av initiativtagarna till detta projekt som är så banbrytande på så många olika sätt kände jag att det skulle vara väldigt spännande att ansluta, säger han.

 Det som Erik Bohman kallar banbrytande är enligt honom själv tekniken, hållbarhetsperspektivet, att skapa produkter som det visat sig finnas en stor efterfrågan på utan att det finns ett egentligt utbud och ambitiösa miljökrav. Dessutom:

- Vi vill vara en del av samhället i stort. Vara med som positiv kraft med hållbarhet i alla dess dimensioner. Inte bara ur klimatperspektivet utan även med social hållbarhet, säger han.

H2 Green Steel bildades 2020. Initiativtagare och största ägare är investeringsbolaget Vargas som även är medgrundare till och en av de största ägarna i Northvolt, företaget som bygger en batterifabrik i Skellefteå i Västerbotten, länet rakt söder om Norrbotten.

Erfarenheter som Vargas gjort i Skellefteå kommer till nytta i Boden, berättar Erik Bohman. Det är hans och stålföretagets svar på hur deras tidsplan kan vara så snäv, företaget räknar med att vara igång med storskalig produktion 2025. Under förutsättning att energin som ska driva anläggningen har fått den infrastruktur den behöver för att bli tillgänglig för stålverket.

Energin finns

- Vi menar att energin finns. I älvar, i vinden, så den är inte vårt bekymmer. Vårt bekymmer är att få fram den till anläggningen så att den blir tillgänglig där vi behöver den. Det är överföringskapaciteten som tar tid att få på plats, säger Erik Bohman.

Av svenska regeringen har myndigheten Svenska kraftnät fått tillåtelse att investera 8,4 miljarder kronor i elnätsinvesteringar och kraftstationer längs kusten i Norrland med anledning av den gröna expansion som sker där.

- Det är bara vår partners som Svenska kraftnät som kan lösa det, de är ansvariga för nätet och det arbetet går bra, säger Erik Bohman.

För att kunna producera stål krävs malm. Malm bryts i gruvor och enligt Erik Bohman har Norrbotten Europas största fyndigheter av järnmalm.

- Bra om vi kan köpa malm nära där vi behöver den, men går inte det får vi importera från andra länder. Kanske från Brasilien säger han, och utesluter både Ukraina och Ryssland som säljare av malm.

Ännu en satsning

H2 Green Steel är inte ensamma i Sverige om att vilja producera fossilfritt stål. Konkurrenten heter Hybrit, en akronym för "Hydrogen Breakthrough Ironmaking Technology”. Bakom företaget står stålkoncernen SSAB, gruvbolaget LKAB och energiföretaget Vattenfall.

Foto: Cata Portin

Hybrits pilotanläggning i Luleå.

Liksom H2 Green Steel baseras Hybrits affärsmodell på att vätgas används i stålproduktionen för att minska den stora mängd koldioxid som de traditionella stålverken med kol och koks släpper ut.

Hybrit har en pilotanläggning i Luleå. Enligt egen uppgift har företaget därifrån redan gjort en första leverans av fossilfritt stål till en kund.

För H2 Green Steels del dröjer leveranser. Däremot har de enligt ett pressmeddelande från 10 maj i år säkrat stålordrar för en summa som motsvarar häften av den årsproduktion anläggningen i Boden ska åstadkomma från år 2025. Det handlar om kontrakt värda över 100 miljarder svenska kronor. Köparna är bland andra BMW, Electrolux och Scania.

Ny personal

Sammanlagt kommer bygget av H2 Green Steels stålverk att i olika insatser behöva 4 000-5 000 personer, spår Erik Bohman. När anläggningen står färdig och producerar det fossilfria stålet kommer bemanningen bestå av mer än 1 500 personer.

Den dominerande yrkesgruppen kommer vara operatörer av olika slag. Det kommer även att finnas många anställda som arbetar med säkerhet och hållbarhet liksom med olika typer av automatisering och digitala lösningar, berättar Erik Bohman och fortsätter:

- Svårast att rekrytera blir kanske de som ska jobba med vätgasen och med reduktionen av järnmalm. Det är en teknik som inte finns i Europa idag, så vi får nog rekrytera från platser där den är vanligare.

Parallellt med den internationella rekryteringen räknar Erik Bohman med att H2 Green Steel även kommer anställa personer från lokalområdet.

Lokal kunskap

- Faktum är att det bor många människor i stålverkets närhet. En timmes radie med bil runt Boden fångar du in Luleå och även andra tätorter. Här finns en lång tradition och mycket kunskap som rör gruv- och stålnäringen, så kanske går det att rekrytera en del av personalstyrkan lokalt, säger han.

Erik Bohman tror också att rekrytering kan komma att ske av personer som exempelvis idag arbetar inom vården och vill provat något nytt.

- Vår anläggning kommer inte präglas av tunga lyft och hårt arbete som traditionellt har förknippats med stålverk. Här är det inte styrka som premieras utan precisionsarbete. Vi kommer göra medvetna val och styra mot diversifierade grupper inklusive jämvikt mellan könen, säger han.

Även om det blir en viss lokal rekrytering till stålverket kommer den stora majoriteten av arbetskraften att komma från andra delar av Sverige, Norden, och andra delar av världen, eftersom det i Norrbotten är ont om personer som går utan arbete.

Låg arbetslöshet i utvecklingslänet

Arbetslösheten i Norrbotten är en av de lägsta bland Sveriges 21 län. Tillsammans med Halland hamnar Norrbotten på fjärde lägsta plats. Det är endast Västerbottens, Jämtlands och Gotlands län som har lägre arbetslöshetstal. Uppgiften kommer från statliga Arbetsförmedlingen, en verksamhet Marita Lundgren ansvarar för i hela i Norrbottens län. 

Foto: Pressbild- Tittar man på Arbetsförmedlingens fördelningsmodell, hur våra resurser fördelas, så är en av parametrarna arbetslöshet. Alltså går inte de största resurserna till Norrbotten. Det är i sig en utmaning när man jobbar i ett utvecklingslän, säger hon.

Arbetsförmedlingen fick i december förra året ett regeringsuppdrag om kompetensförsörjning vid större expansioner och etableringar. I det omnämns Norrbotten och Västerbotten och den stora omställning till fossilfri produktion som sker i regionens basindustri.

- Vi ska i en återrapport den första juni ge besked om hur vi på lokal, regional och nationell nivå tar oss an uppdraget framåt, säger Marita Lundgren.

Digital plattform med internationell räckvidd

Ett lokalt initiativ som arbetar med rekrytering till norra Norrland är T25. Det står för 25 000 nya talanger på fem år till Norrbotten och Västerbotten.

Samarbetsprojektet bildades 2019 mellan Luleå Tekniska Universitet och flera stora bolag som stålkoncernen SSAB, gruvbolaget LKAB, metallföretaget Boliden och mjukvaruföretaget Mobilaris.

Ur T25-samarbetet föddes en kompetensdatabas, kallad Minddig. På nätsidan hittar inte bara användaren jobbannonser utan också en mängd användbar information för dem som har ringa eller inga kunskaper om norra Sverige.

Där finns till exempel information om den gröna revolutionen och några norrländska städer, hur livet i ”Swedish Arctic” är, förslag på olika vildmarksäventyr samt vilka företag som är verksamma här.

Men det finns även andra lokala initiativ som arbetar med kompetensförsörjning.

Ensam är inte stark

Luleå och Boden har börjat samarbeta för att möta den ökande efterfrågan på kompetent personal med utgångspunkt i att ett plus ett kan blir tre. Eller som Viktor Kåreborn, projektledare för kompetensförsörjning Boden Luleå och Björn Markinhuhta, uppdragsledare för Kompetenslotsen, väljer att uttrycka det: ”Ensam är inte stark.” 

Samarbetet utgår från den modell för kompetensförsörjning som arbetsmarknadsförvaltningen i Luleå kommun skapat med namnet Kompetenslotsen. Modellen bygger på fyra ledord: samordna, samverka, lotsa, utveckla.

Foto: Cata Portin

Viktor Kåreborn och Björn Markinhuhta, rekryteringsstrateger i Luleå.

- Vi räknar med att den gröna omställningen kommer att skapa 15 000 nya jobb i vår region. Siffran inkluderar dem som bygger och arbetar i de nya fabrikerna och de nya jobb som de i sin tur alstrar till exempel inom skola, transporter, handel, vård och omsorg, säger Viktor Kåreborn, en av de två rekryteringsstrategerna som Arbeidsliv i Norden träffa på Arbetsmarknadsförvaltningen i Luleå.

Kompetensprojektet försöker knyta hop stad och land och har därför ringat in nya arbetstillfällen på kartan för att kunna mäta pendlingsavstånd.

- Det är ett nytt tänk, som växer fram, säger Björn Markinhuhta, också han rekryteringsstrateg.

För att öka attraktionskraften hos arbetssökande behöver de två kommunerna bli bättre på att visa fram de fördelar som finns med att leva och arbeta i regionen, anser de två rekryteringsstrategerna.

- Här i Luleå och Boden har vi en stor variation av bra och intressanta yrken. Myllan av SME är också god, så det finns en bredd av olika sysselsättningsmöjligheter, säger Viktor Kåreborn.

Matchning i högsätet

Kompetenslotsen jobbar både med utbildningssatsningar och direkt matchningsarbete till företagen i de båda kommunerna, det är arbetsgivarens behov som styr, säger Björn Markinhuhta.

För att fånga upp kompetensbehoven besöker han företag  som är i full produktion runt om i de två kommunerna. Med dem diskuterar han vilka utbildningsupplägg som skulle kunna matcha det som efterfrågas.

Runt Boden och Luleå finns mindre kommuner som på egen hand inte klarar att skapa efterfrågade utbildningar. 

- Vi har ett samarbete inom Vuxenutbildningen som kallas Femkantssamverkan. I det ingår förutom Bodens och Luleås också i Piteås, Kalix och Älvsbyns kommuner, säger Björn Markinhuhta. 

De som antas till utbildningarna har olika bakgrund och får därför individuella utbildningsplaner.

Nytt jobb som rörmokare

Just nu pågår lärlingsutbildningar för fordonsmekaniker, VVS-montörer, fastighetstekniker och fastighetsskötare i en stor utbildningshall i Kallax, alldeles intill Luleå flygplats.

När Arbeidsliv i Norden kommer dit står en Audi upphissad några meter upp i luften och vid ett badrum håller Moa Ekblom på att montera en böj till ett handfat.

- Arbetet är mycket roligare än vad jag trodde det skulle vara och inte alls särskilt skitigt. Och så är det givande att bygga och att jobba med konstruktioner som kräver montering, svetsning och lödning, säger hon.

Utmaningen är noggrannheten som krävs för att alla delarna ska fungera, men samtidigt värd att kämpa med, tycker hon.

- Jag arbetade innan på en flyttfirma, men det blev för tungt. I framtiden vill jag jobba som rörmokare i Luleå där jag bor. Det saknas sådana så jag vet att jag kommer få jobb inom det som jag utbildar mig till, säger Moa Ekblom.

Satsar på de som redan finns

I Luleå och Boden finns en kompetensreserv på cirka 3 000 personer säger Viktor Kåreborn, och fortsätter:

- De är viktiga, vi behöver så många som möjligt av dem i arbetslivet. Och så har vi många studenter på LTU, som vi vill stannar kvar när de är klara med sin utbildning, säger Viktor Kåreborn.

Foto: Cata Portin

Dennis  Larsson utbildar sig inom rättsvetenskap, vilket kvalificerar honom för ett jobb som handläggare inom offentlig förvaltning.

En student som redan bestämt sig för att stanna i Luleå är Dennis Larsson, som sitter på stadsbiblioteket och pluggar.

- Jag läser rättsvetenskap på LTU och har bott här i Luleå i åtta år, säger han.

Utbildningen kvalificerar honom för ett jobb som handläggare inom offentlig förvaltning.

Kulturutbudet

Ursprungligen kommer Dennis Larsson från Stockholm. En stad med kaféer som är specialiserade på olika typer av rostat kaffe och har stadsdelar med bagerier i varje gatuhörn.

 - Vad jag däremot saknar är det breda kulturutbudet som finns i Stockholm även om de stora artisterna också kommer hit till Luleå, säger han.

Foto: Cata Portin

Norrbottensteatern hör till det lokala kulturutbudet i Luleå.

Dennis trivs i staden han studerar i. Det har därför inte varit svårt att fatta beslutet att fortsatt ha Luleå som bostadsort. Dessutom räknar han med att få jobb här.

- Luleå är en stad med innovationslust. Den är öppen för nya idéer. Dessutom växer hela bygden, säger Dennis?

Hans bild stämmer inte alls med den han ibland får höra, den av ”trötta Norrland”, poängterar han.

Bostadsfrågan löst till vidare

Dennis Larssons första bostad i Luleå var ett studentrum som han flyttade in i samtidigt som han började studera på LTU.

Efter att ha träffat sin partner blev de efter en tid sambos i hennes lägenhet. Där bor de fortfarande, nu tillsammans med det gemensamma barnet.

- För en barnfamilj är Luleå en trygg stad att bo i. Den försöker vara den lilla storstaden och lyckas ganska väl med det, säger han.

Dennis och hans familj vill flytta till en större bostad, men avvaktar för att se hur läget är när Dennis om två terminer är färdig med sin kandidatexamen, om de då ska hyra eller köpa.

Plats för nya invånare

I Luleå, grannkommun till Boden, känner sig Anna Lindh Wikblad som kommundirektör väl förberedd på nya invånare. Planen för Luleås bostadsbyggande fungerar, menar hon. Anledningen är att kommunen upptäckte tillväxthämmande faktorer kring byggandet av bostäder i samband med flyktingströmmen 2015 och blev tvungen att göra stora insatser.

- De lever vi gott på nu. Vi har ett bra läge för bostadsplanering med stor potential och kan växla upp tre gånger snabbare för att bli tre gånger större, säger hon.

Bostadsbyggandet i Luleå ska vara hållbart på bredden med cirkulära system och hög energieffektivitet och också fokusera på trygghetsfrågorna för att även skapa social hållbarhet, säger Anna Lindh Wikblad, och fortsätter:

- Vi ska visa att vi ligger i framkant i hur vi bygger hållbara samhällen i den här arktiska miljön, dela våra värderingar och göra vårt jobb.

Stigande bostadspriser

Arbeidsliv i Norden går på en lägenhetsvisning och får träffa Daniel Larsson, franchisetagare och fastighetsmäklare hos Svensk fastighetsförmedling i Luleå och Gällivare. Han har arbetat som fastighetsmäklare sedan 2007 och infödd norrbottning.

Foto: Cata Portin

Daniel Larsson, fastighetsmäklare hos Svensk fastighetsförmedling i Luleå och Gällivare.

Lägenheten ligger i stadsdelen Varvet, ett område i centrala Luleå med många trevåningshus från 1950-talet. Första frågan handlar om prisläget.

- Priset på bostadsrätter i Luleå började öka i mitten av 1990-talet efter att ha legat på en relativt låg nivå. Efter några dippar som vid finanskrisen 2008 ser vi nu ser vi en stadig ökning av priserna, säger han.

Från att det tidigare mest varit norrbottningar som Daniel Larsson haft visningar för möter han nu alltfler presumtiva kunder från övriga Sverige och från andra länder, främst Norge, Finland och Danmark. 

- De ska till exempel arbeta på Facebooks serverhall som ligger här i staden, på olika byggen eller inom sjukvården. Eller så ska de börja studera på universitetet och behöver en bostad, säger Daniel Larsson.

Han berättar om stadsdelen Kronandalen, kallad Kronan, tidigare Luleås luftvärnskårs kasernområde. Här byggs det nya bostäder, främst hyresrätter och villor. Antalet invånare i området kommer därför att stiga från omkring 2 000 till mellan 6 000 och 7 000.

Foto: Cata Portin

Nya bostadsområden utvecklas nu på flera platser i Luleå.

- Kommunen har en bra plan för sitt bostadsbyggande i alla fall när det kommer till lägenheter. För villor saknas det mark och det är villapriserna som sedan en tid tillbaka ökar mer än priserna för bostadsrätterna, säger Daniel Larsson.

Daniel Larsson ser ljust på framtiden. Ökar efterfrågan på bostadsrätter och villor ser han inga problem med att växla upp. Luleå tekniska universitet har en tvåårig fastighetsmäklarutbildning, så att utöka personalstyrkan skulle inte vara något problem, säger han.

Här ska stålverket ligga

En av Bodens största industrisatsningar genom tiderna är än så länge bara ett kalhygge, som visas fram av Erik Bohman, affärsområdeschef på företaget H2 Green Steel .

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment