Teslastrejken – en kamp för den svenska modellen

Efter en lång tids försök att få Tesla att teckna kollektivavtal med IF Metall, valde IF Metall att den 27 oktober ta till strejkvapnet. Motivet var att ”säkerställa att våra medlemmar har schyssta och trygga arbetsförhållanden”, enligt IF Metalls hemsida.

130 Teslaanställda togs ut i strejk vid Teslas serviceverkstäder i Sverige. Sedan dess har strejken utvidgats och omfattar idag cirka 500 bilmekaniker vid sjutton svenska verkstäder. Därtill kommer ett ökande antal sympatiåtgärder. I skrivande stund städas eller repareras inte Teslas lokaler. Material sänds inte till verkstäderna och bilar lossas inte i hamnarna. Även elektrikerfacket visar sitt stöd genom att inte serva Teslas laddstationer och verkstäder.

IF Metalls förbundsordförande Marie Nilsson och avtalssekreterare Veli-Pekka Säikkälä. Foto: Daniel Roos

När LO-förbundet Seko och TCO-förbundet ST införde blockad av post och paket till Tesla innebär det att nya registreringsskyltar blir kvar på posten. Det fick Elon Musks svenska bolag TM Sweden att stämma svenska staten genom Transportstyrelsen och PostNord. Elon Musk och Tesla har varit påfallande tyst under den pågående konflikten förutom att han på X, tidigare Twitter som han nu äger, kommenterat utvecklingen som ”Vansinne!”

Hållbara villkor i hållbara företag

De som arbetar på Teslas verkstäder i Sverige är till antalet relativt få, men IF Metalls förklaring till de kraftfulla stridsåtgärderna är att detta ytterst är en kamp för den svenska arbetsmarknadsmodellen.

- Det är en mycket viktig konflikt. Företag inom digital och grön omställning blir allt viktigare på framtidens arbetsmarknad och om de inte tecknar kollektivavtal kommer andelen anställda som omfattas av kollektivavtal att sjunka och arbetstagarnas rättigheter att urholkas, säger professor Anders Kjellberg vid Lunds universitet, aktuell med den nyligen publicerade rapporten ”Kollektivavtalens täckningsgrad och vita fläckar” (Arena idé).

Anders Kjellberg ger en bakgrund till kollektivavtalets betydelse för den svenska arbetsmarknaden. Ett kollektivavtal förhandlas och sluts mellan parterna på arbetsmarknaden. Det omfattar löner, omställningsordningar, pensioner och andra villkor och rättigheter som rör förhållandet mellan arbetstagare och arbetsgivare. Den svenska arbetsmarknaden styrs i huvudsak av parterna med liten inblandning av staten, också jämfört med de andra nordiska länderna där staten tar större del i avtalsrörelserna.

Den svenska organisationsgraden är hög både hos arbetsgivare och arbetstagare. 87 procent av de anställda arbetar hos arbetsgivare anslutna till arbetsgivarorganisationer och tillsammans med Island har de svenska arbetstagarna världsrekord i facklig organisering. Sju av tio är med i facket, men organisationsgraden har sjunkit och främst bland arbetarna.

Ungefär 90 procent av den svenska arbetsmarknaden har kollektivavtal. I privata sektorn är det något lägre, ungefär 80 procent. I många andra länder där organisationsgraden är lägre använder man sig istället av allmängiltigförklaring av kollektivavtal, vilket innebär att de omfattar samtliga företag i en bransch och att staten får en starkare roll.

En 85-årig arbetsmarknadstradition

Det här sättet att styra relationerna mellan arbetstagare och arbetsgivare i Sverige har en lång tradition. 1938 slöts det så kallade Saltsjöbadsavtalet som reglerade hur parterna skulle samarbeta. Bakgrunden var decennier av oro på arbetsmarknaden med många och tidvis långa strejker och lockouter och fram till början av 30-talet hade Sverige flest strejkdagar i hela Europa. Det restes krav på politiska ingripanden mot stridsåtgärder, men genom Saltsjöbadsavtalet nåddes en uppgörelse mellan parterna utan att staten gick in med lagstiftning eller annan reglering.

Anders Kjellberg. Foto: Lund Universitet.

- Så växte kompromisslösningar fram och gav oss partsreglering av arbetsmarknaden, där staten inte ska lägga sig i. Men Tesla är antifackligt och vill inte passa in i den svenska modellen, säger Anders Kjellberg.

När avtal slutits mellan arbetstagares och arbetsgivares organisationer så råder fredsplikt, ett system som trots omfattande konflikträtt har gett Sverige få konflikter på arbetsmarknaden också i ett nordiskt perspektiv. Däremot finns en omfattande rätt till sympatiåtgärder från andra fackförbund även sedan dessa själva ingått kollektivavtal. I Sverige är denna rätt mer långtgående än i de flesta andra länder. I till exempel Storbritannien och USA är rätten till sympatiåtgärder helt förbjudna.

Inga fackliga avtal för Teslaanställda någonstans

Det är inte bara i Sverige som Tesla vägrar skriva avtal med facken. I USA har United Auto Workers, UAW, som organiserar bilarbetare, nyligen och efter en lång kamp, kunnat sluta nya avtal med de tre största bilföretagen. Nu riktas UAW:s uppmärksamhet mot Tesla, som hittills vägrat ingå avtal med facket. I Tyskland följer IG Metall den svenska strejken, eftersom inte heller de får till stånd något avtal på Teslas bilfabrik utanför Berlin, där 10 000 arbetare är anställda. Därifrån rapporteras om arbetsvillkor som lett till sjukskrivningstal på 30 procent på vissa avdelningar och ibland ännu högre siffror.

Tesla har ökat sin produktion av bilar snabbt, men har ännu inte kommit upp i 500 000 bilar per kvartal. Norge har tidvis varit den absolut största marknaden för Tesla. Foto Björn Lindahl. Grafik: Statista.

I Norge berättas om anställda som bedöms efter en femgradig skala, där det till exempel förväntas av dem som vill ha höga poäng att arbeta övertid utan betalning. I reportage i NRK har också berättats om höga sjukskrivningstal och att den som är sjukskriven riskerar att bli av med jobbet. ”Tesla är en fackföreningsfiende som försöker skapa amerikanska tillstånd i Europa. Det ska de inte komma undan med”, har Jørn Eggum, ledare för Fellesforbudet i Norge sagt till NRK.

- Det är ett hårt reglemente inom Tesla och arbetarna spelas ut mot varandra, säger Anders Kjellberg.

Efter sex veckors strejk i Sverige kom också besked från danska fackförbundet 3F att de varslar om sympatiåtgärder mot Tesla. Varslet innebär att de inte kommer lossa eller Teslabilar eller transportera Teslabilar som ska till Sverige. 

Fellesforbundet i Norge stödjer också den svenska strejken mot Tesla, bland annat genom att varsla för att de kommer att vägra lossa Teslabilar som ska vidare till Sverige. Förbundet har meddelat ytterligare bojkottåtgärder för att stoppa Teslabilar från att nå Sverige via Norge om ingen överenskommelse nås innan den 20 december.

En förklaring till Intresset för IF Metalls kamp mot Tesla utomlands är att om det sluts ett kollektivavtal i Sverige mellan IF Metall och Tesla, så kan det innebära en öppning också för facklig organisering och avtal på Teslas verksamheter i andra länder.

Strejken väcker internationellt intresse

Anders Kjellberg märker själv av det internationella intresset genom samtal från utländska journalister. Senast samma dag som vi talas vid har han blivit uppringd av Financial Times och en stor fransk tidning.  Att strejken mot Tesla sker just i Sverige är ingen slump, anser Anders Kjellberg.

- Om facken ska få ett genombrott i förhållande till Tesla så är det i Sverige med hög organisationsgrad, hög kollektivavtalstäckning och vidsträckt strejkrätt. IF Metall har också starka ekonomiska muskler med femton miljarder kronor i strejkkassan.

Generellt finns ett starkt stöd för kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden. Motiven är flera, bland andra att det mesta som rör förhållandet mellan parterna regleras i avtal och därmed inte behöver avtalas vid varje anställning. Kollektivavtalet förhindrar osund konkurrens mellan företag genom lönedumpning och öppnar också för dialog mellan arbetstagare och arbetsgivare. 

En av IF Metalls strejkvakter framför en av Teslas bilverkstäder. Foto: IF Metall.

Kritikerna menar att kollektivavtal är krångliga, att de tar tid till exempel genom MBL-förhandlingar. Företag som Tesla vill istället själva bestämma villkoren på arbetsplatsen. Tesla har i stort sett förhållit sig tysta sedan konfliktens start med undantag för Elon Musks utrop ”Vansinne” på X. Det är huvudkontoret i USA som säger nej och TM Sweden har inte rätt att teckna avtal. Däremot har man flyttat arbetare från verkstäder på andra orter till verkstäder som tagits ut i strejk, det vill säga strejkbryteri.

- Strejkbryteri har inte förekommit i Sverige sedan 1938, säger Anders Kjellberg.

Stöd men också kritik

Också en del Teslaanställda har varit kritiska till konflikten. Förklaringen är enligt Anders Kjellberg att många anställda kommer från andra länder. De kanske har fått hjälp med bostäder för att komma hit och har en familj att försörja i hemlandet. Teslaanställda lockas också av möjligheter till aktieoptioner och karriär inom Tesla.

- Det har också framkommit att arbetstagare pressats av Tesla att inte gå ut i strejk om de vill behålla sina optioner, säger Anders Kjellberg.

Många, både fackförbund och betydelsefulla opinionsbildare, stödjer strejken. Andra, till exempel arbetsgivarorganisationen Almega, anser att sympatiåtgärderna blir för omfattande i förhållande till antalet strejkande och att de stora möjligheter till sympatiåtgärder som finns i Sverige borde ses över.

Teslakoncernens svenska bolag TM Swedens stämning mot statliga Transportstyrelsen efter att fackförbunden Seko och ST har infört blockad mot PostNord har också väckt frågan om statens roll i konflikten. Två olika tingsrätter gör olika bedömningar i frågan om blockaden mot distribution av registreringsskyltar medför ett så kallat säkerhetsläge eller inte.

- En av grunderna i den svenska modellen är att parterna på arbetsmarknaden förhandlar och åstadkommer fredsplikt genom att teckna kollektivavtal. Tesla väljer istället att gå till domstol. Det visar att man inte accepterar de regler som råder här. Men lösningen för Tesla att få fredsplikt finns inte i domstolen, den finns i den förhandling som pågår med IF Metall för att teckna ett kollektivavtal, säger Åsa Erba Stenhammar, förhandlingschef på Fackförbundet ST i ett pressmeddelande.