Yrkesutbildningar: Ny skollag lägger större vikt på arbetsmarknadens behov

Sveriges riksdag beslutade i juni förra året om ändringar i skollagen. Det handlar om planeringen och dimensionering av vissa utbildningar inom gymnasieskolan och den kommunala vuxenutbildningen, Komvux.

Ett par veckor senare fick Skolverket i uppdrag att kontinuerligt ta fram regionala planeringsunderlag som ska bedöma ”hur väl utbildningsutbudet i varje län motsvarar ungdomars och vuxnas efterfrågan på utbildning och arbetsmarknadens behov av gymnasialt utbildade”. Så skriver Skolverket i sin rapport Utbud och efterfrågan på gymnasial utbildning. En nationell bild.

Evelina Fält tävlar i grenen servering under Yrkes-VM i Gdansk 2023. Foto: WorldSkills Sweden.

- I den tidigare lagtexten var det uttryckt så att när man planerar utbildning ska man ta hänsyn till elevernas önskemål så långt som möjligt. Det kravet kvarstår, men nu ska även arbetsmarknadens behov vägas in, säger Anders Håkansson, enhetschef för skolinformation på Skolverket, till Arbeidsliv i Norden.

Beslutet backas bland annat upp av undersökningar som konstaterat följande:

• Sju av tio företag upplever svårigheter med att rekrytera. 

Källa: Bransch- och arbetsgivarorganisationen Svenskt näringslivs rekryteringsenkät 

• Svensk välfärd står inför stora kompetensbehov.

Källa: Medlems- och arbetsgivarorganisation SKR – Sveriges kommuner och landsting

• Om inte den nuvarande utbildningsdimensioneringen förändras kommer komptensbristen förvärras.

Källa: SCB – Statistiska centralbyrån 2035 

Kommunerna ska samarbeta

De nya formuleringarna i skollagen innebär också en annan väsentlig förändring: kravet på kommunal samverkan. Var och en av Sveriges 290 kommuner ska genom avtal samverka med minst två andra kommuner i utbildningsplaneringen och genomförandet. 

- Många kommuner gjorde det redan innan lagändringen och mycket har hänt sedan lagen trädde i kraft 1 juli i år. I Skåne, till exempel, samverkar redan större delen av de 33 kommunerna, säger Anders Håkansson.

 Skolverket publicerade så sent som den sista oktober de första regionala planeringsunderlagen. De är första steget till bättre regional samverkan och ska också skapa underlag till de regionala modeller som Skolverket ska utarbeta, berättar Anders Håkansson.

- Med regionala planeringsunderlag kan vi bedöma hur väl utbildningsutbudet i varje län motsvarar ungdomars och vuxnas efterfrågan på utbildning och uppskatta arbetsmarknadens behov av gymnasialt utbildade, säger han.

Framöver kommer regionala planeringsunderlag att publiceras vart tredje år.

Liksom i den tidigare lagtexten finns det i den nya inga krav på nationell hänsyn av det samlade utbildningsbehovet på gymnasial nivå.

Brister i utbudet

I Sverige väljer flertalet elever högskoleförberedande gymnasieprogram. Samtidigt har yrkesprogrammen samlat sett dels för få platser och dels svårt att fylla platserna som finns på vissa av programmen. 

- Den största justeringen av utbildningsutbudet behöver göras inom de industritekniska utbildningarna på gymnasiet som svetsarutbildning, industriell tillverkning och den typen av yrken. Här finns väldigt stora behov parallellt med att det finns få utbildningar till dessa yrken nästan överallt i landet. Både på gymnasieskolorna och på Komvux., säger Anders Håkansson.

Men det är inte bara antalet utbildningsplatser som behöver öka. Det finns även ett stort behov av att öka intresset för dessa yrken.

Daniel Åhman tävlar i klassen personbilsteknik under Yrkes-VM i Gdansk. (Se faktarutan) Foto: WorldSkills Sweden. 

- När Skolverket är ute i regionerna och bjuder in till olika typer av nätverksmöten är det för att skapa dialog och samarbete kring hur vi tar oss an dessa utmaningar.  Här spelar studie- och yrkesvägledning och de som jobbar med APL, arbetsplatsförlagt lärande en särskild roll.

Ingen quick fix

Ander Håkansson har ett långt tidsperspektiv. Förändringar som dessa kräver stora beslut och långa processer.

- Det gäller till exempel att minska bristen på yrkeslärare och tillgången till APL på vissa ställen på APL. Det är flaskhalsar som är svåra att bygga ut i snabb takt. Så detta får bli startpunkten på något nytt, säger Anders Håkansson.

Samverkan även på myndighetsnivå

En av de myndigheter som Skolverket samverkar med  (utöver UKÄ, UHR och Arbetsförmedlingen) är Myndigheten för Yrkeshögskolan. Det är en central förvaltningsmyndighet som sorterar under Utbildningsdepartementet och vars huvuduppdrag är att ”ansvara för frågor som rör yrkeshögskolan i Sverige och verka för att utbildningarna tillgodoser arbetslivets behov av kompetens”.

Yrkeshögskoleutbildningar finns över hela Sverige och inom flera olika branscher. De är på eftergymnasial nivå och har oftast en längd på två år.

Analyser styr utbudet

Arbeidsliv i Norden har talat med Jenny Twana, enhetschef för analys och ansökan på Myndigheten för yrkeshögskolan. Vi frågade henne hur myndigheten får information om vilka utbildningar som kommer att efterfrågas. Så här svarar hon.

- Vi bevakar behovet på arbetsmarknaden på olika sätt. Det regionala utvecklingsansvaret som vi har och kallar RUA innebär att varje region har minst en RUA-funktion med ansvar för arbetsmarknadens behov inom respektive region. Från dem får vi bekräftat om det kan skilja sig mellan olika regioner vilket det ibland gör. 

Myndigheten har även kontakt med olika branschorganisationer och kan dessutom bedöma arbetsmarknadens behov utifrån ansökningar de tar emot från utbildningsanordnare.

 - Vi har också en bred omvärldsbevakning och gör egna områdesanalyser som blir offentligt publicerade. Numera är de på en mer detaljerad nivå än tidigare. Det är ett beslut vi själva tagit för att öka transparensen kring vårt arbete, säger Jenny Twana.

Hittills har myndigheten publicerat 35 områdesanalyser. Målet är 50 stycken.

Fördröjningar möjliga

Även hos Myndigheten för yrkeshögskolan kan en viss eftersläpning uppstå i utbudet av utbildningar om efterfrågan för vissa yrken plötsligt skulle öka eller minska.

- Tidshorisonten vi har är tre är till fem år. Våra bedömningar ska kunna hålla under den tiden. Skulle akuta behov uppstå får man ha med sig att det kan ske en viss eftersläpning. Vi måste ju granska och bedöma de ansökningar som kommer in från utbildningsanordnare, säger Jenny Twana.

Hon påpekar att det kan vara svårt att förutse vad som ska hända på arbetsmarknaden och göra analyser på längre sikt än fem år. 

- Under pandemin drabbades branscher som underhållning, film och TV hårt, men den marknaden har återhämtat sig. Det gäller att inte dra för stora växlar på sådana skeenden.

Just nu ser Jenny Twana inga akuta händelser som skulle innebära en tvärvändning i vilka utbildningar som godkäns av Myndigheten för yrkeshögskolan.

- Den utveckling som sker i norra Sverige inom den gröna industrin har vi under senare år tagit höjd för. Det kan vara svårt att ställa om snabbt. Men som myndighet är vi mer flexibla än vad flera andra utbildningsansvariga är, säger Jenny Twana.