Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2001 i Kunskapens vägar och växtplatser
Nyhet

Kunskapens vägar och växtplatser

| Text: Björn Lindahl

Förr var kunskapsproducenterna lättidentifierade. Scenen var i huvudsak skolor och universitet, och där fanns lärare och forskare som de viktigaste och väl synliga aktörerna. Idag är bilden en annan. Forskning kan lika väl ske på ett socialkontor i en kommun och lärarna kan hålla kurser på ett företag. Arenan har förändrats och det påverkar bilden av vad kunskap är.

Den norske författaren Bjørnstjerne Bjørnson brukade under sin tid som lärare uppsökas av elever som var oroliga för om de klarat av sin slutexamen. Han beskriver en stackars student som hade missuppfattat uppgiften. Istället för "Kunskap är makt" hade studenten trott att uppgiften var "Kunskap är mat".

Bjørnson brölade av skratt, men tröstade eleven med att uppsatsen i alla fall var välskriven. Hundra år senare är studentens feltolkning kanske inte så fel trots allt. Kunskap är mat för allt fler i ett samhälle där företagen lever av att producera kunskap lika mycket som mer handfasta produkter.

Allt fler livnär sig också som lärare och forskare, men de befinner sig inte som förr i tiden bara på skolor, universitet eller de största företagen. Idag kan forskning lika gärna ske inom socialvården på en kommun och lärarna hålla kurser på ett industriföretag.

- När kunskapsproduktionen flyttas till andra arenor sker det också något med uppfattningen av vad kunskap egentligen är. Det är inte alltid de som forskar i kommunen upplever sig som forskare, och resultaten sprids inte på samma sätt som inom universitetsmiljön. Olika forskningstraditioner bryter mot varandra, säger Olav Eikeland på det norska Arbeidsforskningsinstituttet.

Nordisk konferens

Han förbereder en nordisk konferens i slutet av september som hålls på Voksenåsen i Oslo, med rubriken "Nytt arbetsliv - nya former av kunskapsproduktion?". Det är den tredje konferensen som hålls på temat och ett 30-tals papers kommer att presenteras.

- Problemet är inte så mycket att det finns olika uppfattningar mellan forskarna i de olika länderna, utan att olika miljöer i de respektive länderna har olika synsätt, säger Olav Eikeland

Konferensen tar upp några teman speciellt. Dit hör aktionsforskningen. Det är en form av forskning där kunskapsutvecklingen sker genom en utveckling i praktiken, mer än genom att observera från avstånd. Ett annat tema är hur kunskapen förmedlas och förnyas. Det är inte bara företag som strävar efter att vara en lärande organisation.
Gunnar Gelin och Karl W Sandberg är två regionforskare som sett på vad som utmärker framgångsrika regioner och hur informationen sprids genom olika nätverk. Bengt Molander ställer frågan om flata beslutsstrukturer alltid är positivt ur en kunskapsmässig synvinkel - eller finns det utmaningar inom hierarkier som inte flata strukturer kan erbjuda?

I det nya informationssamhället kan det verka som om alla skulle har en obegränsad tillgång till information.

- Möjligheten för lärande och utveckling kan verka som om de är nästan oändliga. Men det finns skäl att tro att de mekanismer som dyrkar fram eliter och som utesluter andra fortfarande existerar, eller till och med har förstärkts i det nya arbetslivet, påpekar Sigtona Halrynjo.

Vem avancerar?

Hon har gjort en studie av ett stort norskt företag där hon bett 1100 ledare på olika nivåer beskriva vilka kunskaper och andra egenskaper som behövs för att avancera inom företaget. När de moderna slagorden om att företaget vill ha anställda som är kreativa, utvecklingsorienterade, och tillsammans utgöra ett kompetent mångfald, började synas i sömmarna, visade det sig att det var helt andra faktorer som gav avancemang och spännande uppgifter.

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment