Kulramen - ett sätt att mäta vad investeringar i personal ger?

- Kulramens syfte är att visa konsekvenserna av investeringar i kompetensutveckling och psykosocial arbetsmiljö i ekonomiska termer, berättar Camilla Sundström, hälsoekonom på Alecta Hälsa och Välfärd.

Beräkningsinstrumentet är ännu rykande färskt på Alectas hemsida, där en testversion nyligen lagts ut. Alecta, som fram till den förste februari hette SPP, hanterar tjänstepensionsförsäkringar som är grundade på kollektivavtal mellan Svenska Arbetsgivareföreningen, SAF, och Privattjänstmannakartellen, PTK, och försäkrar 1, 4 miljoner tjänstemän i Sverige. En långtidssjukskriven tjänsteman får ofta en del av sin sjukersättning från Alecta, som 1999 betalade ut över en miljard kronor till långtidssjukskrivna eller förtidspensionerade privattjänstemän.

Alecta bedriver rehabilitering, stödjer forskning och arbetar med förebyggande arbetsmiljöarbete under affärsområdet Hälsa och Välfärd i syfte att minska antalet långtidssjukskrivna och försäkringskostnaderna.

Tjänstemännen på Hälsa och Välfärd möter ofta företag som efterlyser konkreta, ekonomiska argument för förebyggande arbete och kompetensutveckling.

Men är det verkligen rätt att mäta människor i pengar?

- Företagen är väldigt intresserade av att kunna räkna på det här. Samtidigt finns en hög tröskel.

Kanske tycker man det är oetiskt att värdera människor i pengar eller så tycker man att det är för ”flummigt” eftersom det trots allt bygger på antaganden. Men vi hoppas att man ska våga börja räkna på en åtgärds resultat. Företagen gör ju ofta mycket för sin personal, men frågan är om de gör rätt saker. Jag tycker det är oetiskt att inte räkna på vad investeringar i personal ger, då det kan leda till att det istället blir en ”underinvestering” i personalen. Det handlar om att se vad investeringar i personal ger, i stället för att betrakta dem som en kostnad, säger Camilla Sundström.

Hon demonstrerar. Varje företag kan lägga in sina egna uppgifter. Utgångspunkten är en anställd med en månadslön på cirka 25 000 kronor. Till det kommer de sociala avgifterna på totalt cirka 44 procent, plus overheadkostnader som till exempel lokaler och ledning. Blir personen sjuk ger det ett beräknat lägsta ekonomiskt bortfall på nära 3000 kronor om dagen. Om arbetsgivaren vill satsa på en rehabiliteringsåtgärd, kan man med hjälp av kulramen räkna på vinsten av åtgärden i form av antalet minskade sjukdagar, ökad produktivitet och kvalitetshöjning.

- Vi ser att investeringar i personal betalar sig väldigt snabbt. Många gånger kan de satsade pengarna betala sig genom att man lyckas minska sjukskrivningarna med ett fåtal dagar, säger Camilla Sundström.

På samma sätt kan man med hjälp av kulramen räkna ut effekten av till exempel kompetenshöjning.

- Vi tror att man behöver ta upp de här frågorna i hårda fakta. Det är ett sätt att förankra både rehabilitering och kompetensutveckling hos högsta ledningen, säger Camilla Sundström.

Kulramen kommer att utvärderas och kompletteras med så många faktorer som möjligt.