Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2002 i Med rätt att kalla sig inkluderande
Nyhet

Med rätt att kalla sig inkluderande

| Text: Gunhild Wallin

Nu finns möjlighet för de norska företagen och verksamheterna att få benämna sig ”inkluderende arbeidslivsbedrifter”. För det krävs bland annat att de aktivt arbetar för att förebygga ohälsa och i gengäld ger myndigheterna dem stöd och extra förmåner.

Sedan januari i år pågår en intensiv verksamhet inom norska Trygdeetaten. En helt ny organisation, som bland annat innefattar ett ”arbeidslivssenter” i varje län, har just sjösatts och nu rekryteras det för fullt till de nya centren. I ett första steg söker man 220 nya medarbetare och på sikt rör det sig om totalt cirka 600 nya medarbetare. 83 personer kommer också från Aetat.

- Vi eftersträvar bred kompetens och vill bygga tvärfackliga grupper av till exempel lärare, psykologer, sociologer och terapeuter. Vi lägger också vikt vid att de har kunskap om att

samarbeta med företag mera generellt. De ska också kunna bygga team och nätverk och kunna klara att vara ute i företagen och ge stöd, berättar projektdirektör Tone Mørk, vid Rikstrygdeverket i Oslo.

Samarbetsavtal

Det är med det lokala arbetslivscentret som företagen i länet sluter de samarbetsavtal, som innebär att de förbinder sig att aktivt arbeta för tre mål. Det ena handlar om att reducera sjukskrivningarna, det andra om att höja den reella pensionsåldern och det tredje om att anpassa arbetsplatsen så att den också passar de som har någon form av funktionsnedsättning.

Det var i oktober i fjol som den norska regeringen och arbetsmarknadens parter slöt ett intentionsavtal som har till syfte att skapa ett inkluderande arbetsliv. Avtalet löper under fyra år och bygger på tanken att det är arbetsplatserna som ska vara den viktigaste arenan för att skapa ett inkluderande arbetsliv.

Fokus på arbetsplatsen

- Detta är något nytt. Aldrig tidigare har man fokuserat så mycket på det ansvar som ligger ute på den enskilda arbetsplatsen. Tidigare har det funnits en tendens att lyfta ut problemen till myndigheterna. Nu kommer istället myndigheten till arbetsplatsen och ger vägledning och råd, säger Tone Mørk.

När ett företag ansöker om att få bli ett inkluderande företag bygger det på en gemensam önskan hos både arbetsgivare och arbetstagare. Därefter får företaget tolv veckor på sig att, i samarbete och diskussion med ”sitt” arbetslivscenter formulera delmål för de tre områdena. Först när detta är gjort kan det kalla sig en ”inkluderende bedrift”. Då har det också fått en egen kontaktman som både är stödperson men också länken ut till olika myndigheter, oavsett kommun eller länsgränser.

Sedan starten den förste januari har 70 företag anmält sig.

- Men det ger inte en rättvis bild eftersom vi vet att det pågår mycket mer aktivitet. Många företag håller på och förbereder sig för att ansöka om att bli ett inkluderande företag, säger Tone Mørk.

Extra förmåner

 Som ett företag med tillnamnet ”inkluderande” får man ett antal rättigheter som andra företag saknar. Till exempel blir det, till skillnad från idag, möjligt för medarbetarna att sjukskriva sig åtta dagar utan läkarintyg. Företaget får en egen kontaktperson hos myndigheten och får också möjlighet att sjukskriva och påbörja rehabilitering ute på arbetsplatsen utan att invänta myndigheternas godkännande.

Detta kan vara attraktivt för företagen, tror Tone Mørk 

- Alla vill reducera sjukfrånvaron. Det är också positivt att få en kontakt som kan arbeta på tvärs över kommuner och fylken. Vi hoppas också att det i sig själv ska vara attraktivt att vara en ”inkluderende bedrift”, säger hon.

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment