Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2003 i Nästan för bra för att vara sant
Nyhet

Nästan för bra för att vara sant

| Text: Gunhild Wallin

Från och med i år har alla isländska pappor rätt till tre månaders pappaledighet. Använder de inte sina månader torkar tiden inne. Reformen, som gradvis införts sedan 2001, har starkt stöd både hos pappor och också hos mammor, visar en färsk undersökning. Cirka 85 procent av de isländska männen tar numera ut föräldraledighet.

- Jag vet allt om min lilla dotters behov, säger Þorvaldur Daníelsson.

Under sammanlagt två månader har han varit hemma med lilla Jana Björg, tretton månader gammal och just nu sovandes i sin vagn utanför huset i Kópavogur, en förort till Reykjavik. Sonen Bjarni Daníel leker med en kamrat i grannhuset och det är för stunden stilla i vardagsrummet, som har en vidunderlig utsikt över havet i fjärran.

Här bor Þorvaldur Daníelsson och Gudbjörg Bjarnadottír med sina två barn. Hon arbetar som advokat på en bank och han är marknadsförare på ett bussbolag. Båda är mycket glada över den utökade möjligheten för fäder att vara föräldralediga.

Foto: Gunhild Wallin

Visserligen var Þorvaldur Daníelsson också hemma med sonen, men då byggde ledigheten mer på semester och kompledighet. Dessutom tog han ofta ledigt när Gudbjörg Bjarnadottír var hemma och det innebar att han inte på samma sätt tog det totala ansvaret.

Det är en skillnad att vara pappa och vara ensam hemma med barnen, menar han.

- Det här är absolut fantastiskt. Det är bra för familjen och bra för barnet och pappan att de få lära känna varandra, säger Gudbjörg Bjarnadottír.

95 procent män

Þorvaldur Daníelsson arbetar på en arbetsplats med 95 procent män. Männen på hans jobb, oavsett om de kör buss, är mekaniker eller likt honom själv jobbar administrativt, är entusiastiska över den nya möjligheten att vara hemma och tillbringa mer tid med sina barn. Det finns inte en skymt av tvivel hos dem, berättar han. Arbetsgivaren var kanske inte lika glada till en början men har numera accepterat reformen.

- Det är också bra för mamman att gå kunna gå tillbaka till sitt arbete. Män och kvinnor får samma rättigheter och det är inte längre större risk för arbetsgivaren att anställa en kvinna än en man. Det märks redan att den här reformen har inneburit en mental förändring, säger Þorvaldur Daníelsson.

Reformen en succé

Ingólfur V Gíslason, som arbetar på Jafnnréttistofa, det statliga centret för jämställdhet, bekräftar att reformen blivit en succé. Innan den nya lagen kom var kanske 10-15 män föräldralediga per år på hela Island. Idag tar cirka 85 procent ut ledighet, till exempel tog männen i genomsnitt ut 64 dagar förra året. Den nya föräldraledighetslagen infördes 2001 och har genomförts i tre etapper där männen år ett fick en månad, år två kunde de ta ut två månader och från och med januari i år träder lagen i full kraft och de kan ta ut tre månader. Detta är tid som är förbehållen pappan. Lika lång tid har mamman och föräldrarna har därutöver tre månader att dela på.

Föräldraledigheten kan tas ut tills barnet är arton månader och flexibiliteten är stor, till exempel att använda tiden som deltidsledighet. Föräldrarna får 80 procent av lönen, oavsett dess storlek, och många fackförbund har avtalat ännu bättre villkor. Till exempel får Gudbjörg Bjarnadottír 80 procent också av de 20 procenten som återstår till full lön.

- Attityderna är oerhört positiva. Alla verkar jättenöjda, utom kanske några nyliberala kritiker som tycker familjen ska få bestämma själv. Men varken arbetstagare eller arbetsgivare vittnar om några problem. Jag försöker vara kritiskt eftersom jag varit så involverad, men ibland tror jag nästan att det är för bra för att vara sant, säger Ingólfur V Gíslason.

Total enighet

Den nya lagen röstades fram i total politisk enighet. Endast en person i alltinget avstod från att rösta, resten var för. Att det har gått så smärtfritt med införandet, tror Ingólfur V Gíslason har flera orsaker. Hela reformen innebar en förbättring.

Tidigare var föräldraledigheten sex månader och all tid var delbar mellan föräldrarna, utom den första månaden som var förbehållen mamman. Nu utökades alltså totala tiden med ytterligare tre månader.

Samtidigt höjdes ersättningarna rejält och kopplades till lönerna. Innan låg den på mellan 3- 3500 svenska kronor per månad, vilket innebar att männen av ekonomiska skäl tvingades jobba extra mycket, berättar Ingólfur V Gíslason. Den gamla lagen var också orättvis med olika villkor för privat- och offentliganställda.

Till exempel fick offentliganställda kvinnor hela lönen under föräldraledigheten, men om deras män ville vara hemma med barnet fick de inte ett öre. Visst tog män ledigt förr, berättar han, men då skedde det helt informellt och vid sidan av de offentliga strukturerna.

Beslutet om den nya lagen fick också draghjälp av en dom i Högsta Domstolen som slog fast att den gamla lagen inte behandlade människor lika.

Ingólfur V Gíslason- Kraven på en förändring kom från olika håll och handlade inte minst om jämställdhet. Man ville involvera männen mer i familjelivet, säger Ingólfur V Gíslason.

Bryta gränser

Han har arbetat på byrån för jämställdhet sedan 1995 och reser ofta ut på Island och deltar i pappakurser. Att sälja in de nya reglerna är inga problem.
- Jag anser att den största uppgiften vad rör jämställdhet handlar om att bryta gränsen mellan omsorg och försörjning och den här reformen är förmodligen det snabbaste sättet. Kvinnor har ansetts ostabila i arbetslivet på grund av att de har tagit ett större omsorgsansvar. Logiskt borde detta ändra förutsättningarna, säger Ingólfur V Gíslason.

De män han möter bekräftar att det sällan är svårt att få barnledigt. De har fått en rättighet de tidigare saknade. Och de gillar det, oavsett yrke, status och inkomst. Att ta hand om barn ger mersmak, säger Ingólfur V Gíslason, som själv har varit hemma med sina barn, huvudsakligen när han bodde i Sverige.

Þorvaldur Daníelsson och Gudbjörg Bjarnadottír är förvånade över att lagen inneburit en så snabb mentalitetsförändring och att så många män använder sig av möjligheten. De tror det spelar roll att man som man slipper diskutera med sin arbetsgivare.
Nu är det en rättighet och man kan helt enkelt bara säga på jobbet att man vill och ska vara hemma.
I diskussioner med vännerna är alla positiva och detsamma ser de på sina arbeten, oavsett vilka utbildningar eller positioner folk har. Till exempel är Gudbjörg Bjarnadottírs chef ofta hemma för vård av sjukt barn, också en rättighet som delas lika. Pappan har tio dagar per år för vård av sjukt barn och mamman likaså. Þorvaldur Daníelsson beskriver sitt företag som familjevänligt.

- Hur ska man kunna göra ett bra jobb om man mår dåligt? frågar Þorvaldur Daníelsson.

Förr väckte en man med barnvagn associationer till skilsmässa. Nu är det kanske till och med mode för papporna att ta barnet med sig ”downtown” och gå på café, skojar paret.

Förändrade attityder

De återkommer till den förändrade attityden. Till skillnaden mellan att lära känna barnets behov och inte vara den som lämnar över barnet så fort han eller hon börjar skrika. Till dagens lösning när de båda planerar sina jobb så att barnen aldrig får för långa dagar hos dagmamman.

Nu vaknar lilla Jana Björg ur sin middagsslummer. Nyvaken finner hon sig tillrätta ömsom hos mamma och ömsom hos pappa. Sedan är det okej att låta sig fotograferas.

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment