Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2003 i Arbete efter förmåga även för den sjuke
Nyhet

Arbete efter förmåga även för den sjuke

| Text: Gunhild Wallin

Arbetslinjen ska gälla i Sverige även vid sjukskrivning. Det är en del av innehållet i det förslag i kampen mot ohälsan som i januari presenterades av den svenske arbetslivsministern Hans Karlsson. Förslaget har väckt protester, inte så mycket för sitt innehåll, som att det kritiseras av arbetsmarknadens parter för att föregripa de diskussioner som parterna och regeringen fört kring den alarmerande svenska ohälsan.

- Regeringen hoppar av sina egna trepartssamtal och väljer att på egen hand lägga förslag i de frågor där arbetsmarknadens parter just nu arbetar med sitt slutgiltiga svar till regeringens samtalsledare, säger akademikerorganisationen Sacos ordförande Anna Ekström i en kritisk reaktion på regeringens förslag. 

Trepartssamtal 

Det har snart gått ett år sedan trepartssamtalen inleddes mellan arbetstagarnas huvudorganisationer, svenskt näringsliv och regeringen. Stora förhoppningar knöts till dessa samtal. Detta kunde bli ett sätt att på frivillig väg få till stånd åtgärder som skulle kunna vända den dystra utvecklingen av svenskarnas sjukfrånvaro, ett så stort problem att det ofta nämns som den absolut viktigaste frågan att lösa. Men ganska snart märktes oenigheten.

Arbetsgivarna tyckte att diskussionerna blev alltför ensidigt fokuserade på arbetsmiljön och att det lades alltför liten vikt vid den enskildes eget ansvar vid sjukskrivningarna. Redan vid avhoppet kritiserade svenskt näringsliv regeringen för att ”köra med dubbla spår”, det vill säga att de parallellt med trepartssamtalen jobbade fram egna förslag. 

När nu regeringen kommit med sitt förslag är, förutom Saco, också Landsorganisationen, LO, och Tjänstemännens Centralorganisation, TCO, kritiska till just detta. 

Arbetslinjen stärks

 Förslaget innebär bland annat att arbetslinjen vid sjukskrivning stärks. Sjukskrivningsprocessen ska bli effektivare och de ekonomiska drivkrafterna för arbetsgivarna att minska sjukfrånvaron ska förstärkas. 

- Jag vill undvika den passivisering som långtidssjukskrivning ofta innebär och visa att det är arbetslinjen som gäller. Fokus ligger i första hand på den arbetsförmåga, inte oförmåga, som individen har och hur den bäst kan tas tillvara. Heltidssjukskrivning är inte alltid den bästa åtgärden. Deltidssjukskrivning kan ofta vara ett bättre alternativ, säger arbetslivsminister Hans Karlsson.

 Det föreslås också att arbetsgivarna ska få stå för större del av sjukfrånvarons kostnader. I ett första steg är det de offentliga arbetsgivarna som, enligt förslaget, ska ta ansvar för 15 till 20 procent av kostnaderna för sjukpenningen. I gengäld sänks deras arbetsgivaravgifter med mellan 0,75 och 2,5 procentenheter. Detta skulle innebära att de arbetsgivare som är duktiga på att skapa ett bra arbetsklimat och som lyckas få ner sjukskrivningarna också får ekonomiska vinningar av detta. 

Tanken är också att rehabiliteringarna ska bli effektivare än idag och att den enskilde ska få bättre stöd för att kunna komma tillbaka till arbete. Denna fråga lämnar regeringen över till Riksförsäkringsverket och AMS att utreda.

Kritik

 Förutom den kritik som riktas mot regeringen för att ha nonchalerat eller föregripit trepartssamtalens förslag riktas också kritik mot delar av innehållet. Sacos Anna Ekström tycker till exempel att de ekonomiska incitamenten för arbetsgivarna har tunnats ut och att det är fel att göra skillnad mellan offentliga och privata arbetsgivare. TCO efterlyser en tydligare beskrivning av grundorsaken till den arbetsrelaterade ohälsan, som de anser vara mängden av slimmade och underbemannade arbetsplatser. LO anser att åtgärderna har fel fokus och att det saknas åtgärder för att förbättra arbetsmiljön.

Förslaget ska nu ut på remiss och föreslås träda i kraft den 1 juli 2003.

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment