Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2013 i ILO kritiserar Sverige för hanteringen av Laval-målet
Nyhet

ILO kritiserar Sverige för hanteringen av Laval-målet

| Text: Kerstin Ahlberg, redaktör EU & Arbetsrätt

Den svenska Arbetsdomstolen och ”lex Laval” får allvarlig kritik från FN:s fackorgan för arbetslivsfrågor, ILO, i ett yttrande som ger regeringen åtskilligt att tänka på.

Samtidigt måste den bestämma sig för om den ska rätta sig efter Europeiska kommissionens kritik mot de svenska reglerna om tidsbegränsade anställningar, eller om den ska ta risken att dras inför EU-domstolen. 

Varje år granskar ILO:s så kallade expertkommitté medlemsländernas rapporter om hur de lever upp till ILO:s konventioner, i det här fallet konvention nr 87 om föreningsfriheten och organisationsrätten. Kritiken mot Sverige rör dels de ändringar som gjordes i utstationeringslagen sedan EU-domstolen hade kommit fram till att Byggnadsarbetareförbundets och Elektrikerförbundets blockad mot det lettiska företaget Laval stred mot EU-rätten, dels den slutliga domen från Arbetsdomstolen i Laval-målet. 

Stora böter

Arbetsdomstolen dömde de två förbunden att betala 550 000 kronor i skadestånd plus ränta och rättegångskostnader till Lavals konkursbo. Det innebar en allvarlig kränkning av föreningsfriheten menar expertkommittén, och rekommenderar regeringen att kompensera Byggnads och Elektrikerförbundet för det som de tvingats betala. Stridsåtgärderna var ju fullt lagliga enligt svensk rätt när de vidtogs, och i början av tvisten gav till och med AD själv grönt ljus för att fortsätta blockaden.

Kommittén utrycker också oro över lex Laval, det vill säga de begränsningar av strejkrätten som infördes i utstationeringslagen med anledning av EU-domstolens dom Laval-målet. De innebär bland annat att utländska företag kan skicka arbetstagare till Sverige utan att ha något bindande avtal om löner och andra anställningsvillkor över huvud taget. Det räcker att de ”visar” att de ger sina anställda i stort sett samma villkor som minimivillkoren i svenska kollektivavtal. Inte ens om de utstationerade arbetstagarna är medlemmar i ett svenskt fackförbund, vilket blir allt vanligare, kan förbundet kräva att arbetsgivaren tecknar kollektivavtal för dem. Men, skriver expertkommittén, utländska arbetstagare ska ha rätt att representeras av den fackförening som de själva väljer för att ta tillvara sina intressen, och den fackförening de väljer ska ha möjlighet att försvara sina medlemmars intressen, ytterst med hjälp av stridsåtgärder. Den uppmanar därför Sveriges regering att se över ändringarna i utstationeringslagen så att fackföreningar som företräder utländska arbetstagare inte begränsas i sina rättigheter enbart på grund av företagets nationalitet.

Olika tolkningar

Frågan är vad som händer nu. Expertkommitténs rekommendationer är inte bindande i sig, men de brukar uppfattas som vägledande. Detta har också länge godtagits av regeringar, fackföreningar och arbetsgivarorganisationer. Men i mitten av 1990-talet visade sig de första tecknen på en konflikt om vad expertkommittén får och inte får göra, som exploderade sommaren 2012. Arbetsgivarna hävdar nu att den inte har i uppdrag att uttala sig om strejkrätten över huvud taget, eftersom någon rätt att vidta stridsåtgärder inte ingår i ILO:s regelverk. Den tolkar följaktligen in saker som inte finns där. Årets rapport från expertkommittén hade inte mer än publicerats förrän arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv publicerade en artikel med det innehållet på sin webbplats. Arbetsgivarnas slutsats är att man inte behöver bry sig om vad kommittén säger om strejkrätten.

Oavsett hur det är med det, råder det inget tvivel om att det är besvärande att få kritik från expertkommittén för en regering som vill slå vakt om den fackliga friheten.

Samtidigt som regeringen har fått detta att fundera på har den också fått en sista varning från Europeiska kommissionen om att ändra reglarna om tidsbegränsade anställningar i lagen om anställningsskydd. Kommissionen menar att en arbetsgivare i Sverige kan stapla den ena tidsbegränsade anställningen på den andra i en oändlig följd utan att arbetstagaren någonsin blir fast anställd, vilket strider mot EU:s visstidsdirektiv. 

Regeringen oklar

Regeringens inställning har varit minst sagt vacklande. I sina svar till kommissionen har regeringen hävdat att kommissionen har fel, men 2011 presenterade Arbetsmarknadsdepartementet ändå ett förslag till lagändring. Det mötte stark kritik och drogs tillbaka. Sommaren 2012 lade departementet fram ett nytt förslag. I den promemorian medgav man att det finns en risk för missbruk, men inte heller den har lett till något. I januari i år sade så arbetsmarknadsminister Hillevi Engström i en intervju att regeringen beslutat att inte föreslå några ändringar, eftersom det skulle riskera att försämra läget på arbetsmarknaden.

Nu har Europeiska kommissionen  tröttnat på att vänta och gett regeringen tid fram till den 22 april att svara: tänker den ändra lagen om anställningsskydd eller inte? Om inte, kan nästa steg bli att Sverige stäms inför EU-domstolen. 

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment