Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2013 i ILO: Ungdomarna får inte fler jobb trots att de äldre slutar
ILO: Ungdomarna får inte fler jobb trots att de äldre slutar
Nyhet

ILO: Ungdomarna får inte fler jobb trots att de äldre slutar

| Text och foto: Björn Lindahl

Europa måste tackla den ökande ungdomsarbetslösheten samtidigt som befolkning blir allt äldre. Det kan verka paradoxalt att de unga inte tar över de jobb som blir lediga – men det är det som sker enligt arbetslivsorganisationen ILO, som den 8-11 april håller en stor konferens i Oslo.

Jämför man de unga arbetstagarna (15-24 år), med de äldre (55-64 år) har arbetslösheten ökat i bägge grupperna, men det är ungdomen som tagit den största belastningen. Ungdomsarbetslösheten har ökat från 15,8 procent till 21,3 procent från 2008 till 2011. 

För de äldsta arbetstagarna är har arbetslösheten ökat från 5,1 procent till 6,8 procent. I procentenheter räknat har arbetslösheten för de unga ökat tre gånger så mycket som för de äldsta arbetstagarna. Talen gäller för de 27 medlemsländerna i EU.

Ser man på sysselsättningen hade 37,4 procent av ungdomarna ett jobb 2008, mot 33,6 procent 2011. Det är en minskning med 3,8 procentenheter.

För 55-64-åringarna är det tvärtom: Sysselsättningen har ökat från 45,6 procent till 47,4 procent under samma tidsperiod. De äldre har med andra ord tagit jobb från ungdomarna – eller från den åldersgrupp där sysselsättningen är högst – 25-54-åringarna. (Se diagrammet nedan.)

Diagram över arbetslöshet i olika åldersgrupper

Diagrammet visar sysselsättningen och arbetslösheten i tre olika åldersgrupper inom EU 2008 och 2011.

 -  Ungdomen kommer att bli en förlorad generation om de inte i ung ålder kan utveckla relevant kompetens, och få jobb där de kan utnyttja den kompetensen och få en lön som gör att de kan leva självständiga liv, skriver ILO:s ekonomer i rapporten "Jobs, growth and social justice", som kommer presenteras på den regionala konferensen i Oslo.

Även om rapporten har statistik från 2011 har inte situationen förbättrat sig sedan dess. Den 2 april i år släppte Eurostat nya tal som visar att arbetslösheten inom eurozonen för första gången har ökat till 12 procent. Genomsnittstalet för alla de 27 medlemmarna är 10,9 procent.

Det är stora skillnader från land. Krisländerna Grekland och Spanien har högst arbetslöshet, men det finns också skillnader i hur hög grad ungdomarna drabbas.

Ungdomar på kanten

De mest negativa konsekvenserna kommer ofta i den gruppen som kallas för NEET  (not in employment, education or training), det vill säga arbetslösa ungdomar som inte utbildar sig eller deltar i någon form av arbetsträning. I åldersgruppen 25-29 år är det 19,8 procent som befinner sig i den gruppen i EU.

För de ungdomar som har jobb handlar det ofta om atypiska anställningsförhållanden – 42,5 procent av ungdomarna i EU har tillfälliga jobb, vilket är tre gånger så mycket som genomsnittet för alla i arbetsför ålder. 

29,7 procent av ungdomarna hade deltidsjobb. I vissa fall kan det vara ett sätt att kombinera studier eller familjeliv med jobb. Men andelen som säger att deltiden är ofrivillig har ökat med fem procentenheter under krisen.

Det finns lediga jobb

Att den ekonomiska krisen gjort att jobb försvinner är ett av skälen till den höga ungdomsarbetslösheten, men inte det enda. Det finns trots allt fyra miljoner jobb inom EU som är obesatta. Det beror på att den utbildning ungdomarna fått inte passar till de jobb som finns. Bäst möjligheter att få jobb finns i vardera änden av arbetsmarknaden, antingen högt kvalificerade som kräver lång utbildning eller låglönejobb inom handel och service.

De råd som ILO:s ekonomer kommer med för att bekämpa ungdomsarbetslösheten och de negativa konsekvenserna av den är inte nya:

  • Försök minska antalet ungdomar som avbryter studierna för tidigt.
  • Kombinera studier med praktisk arbetsträning på företag.

Det finns också mer kontroversiella sätt att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Dit hör att införa egna ungdomslöner, som är lägre än de vanliga lönerna. Målet är att det ska göra ungdomarna mer attraktiva på arbetsmarknaden.

- Sådan arbetsmarknadspolitik måste emellertid leva upp till internationella regler och standarder. När Grekland minskade minimimslönen för ungdomar under 25 år med 32 procent, innebar det att de hamnade under fattigdomsgränsen, skriver ILO.

Ungdomsgarantier får beröm

Ungdomsgarantierna som har införts i Finland och Sverige får däremot beröm av ILO.

Enligt ILO:s bedömning är ungdomsgarantierna mest effektiva om de grupper som omfattas av dem är klart definierade och om det finns resurser på arbetsförmedlingarna eller kommunerna för att följa upp den gruppen. Garantierna är inte lika effektiva för ungdomsgrupper som befinner sig på kanten av samhället.

ILO-rapporten

ILO-rapport

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Läs hela rapporten här:

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment