Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2014 i OECD: Sänkta löner ger inte högre sysselsättning
OECD: Sänkta löner ger inte högre sysselsättning
Nyhet

OECD: Sänkta löner ger inte högre sysselsättning

| Text: Björn Lindahl, foto:OECD

Gränsen har nåtts för hur mycket lönerna kan sjunka i de industrialiserade länderna. Sedan den ekonomiska krisen har hälften av alla anställda inom OECD fått lägre reallöner. Sänks lönerna mer blir effekten den motsatta – det går ut över tillväxten.

Det var budskapet som OECD:s generalsekreterare Angel Gurría  hade när han presenterade OECD Employment Outlook 2014.

- Även om lägre löner har hjälpt länder som haft stora underskott i statsbudgeten att återfå sin konkurrenskraft och begränsa hur många jobb som förloras, kan ytterligare lönefall vara kontraproduktivt, eftersom det varken skapar nya jobb eller ökar efterfrågan, sa Angel Gurría, på en presskonferens den 3 september i Paris.

Enligt OECD kommer arbetslösheten i medlemsländerna att minska svagt de kommande 18 månaderna, från 7,4 procent i mitten av 2014, till 7,1 procent i slutet av 2015. Nästan 45 miljoner människor är arbetslösa inom OECD. Det är 12,1 miljoner fler än innan finanskrisen slog till 2008.

Reallönerna står stilla 

Enligt Employment Outlook har den reella lönenivån nästan stått stilla sedan 2009 och den har i många länder som Grekland, Portugal, Irland och Spanien fallit med 2-5 procent per år.

- Regeringarna runt om i världen, inklusive de framväxande ekonomierna, måste fokusera på att stärka den ekonomiska tillväxten. Det mest effektiva sättet är genom strukturreformer som ökar konkurrensen för varor och tjänster. Det kommer att öka investeringarna, produktiviteten, antalet jobb, inkomsterna och välståndet, sa Angel Gurría.

Det är delvis nya toner från organisationen som representerar de 34 mest industrialiserade länderna i världen. Gurría betonade att det inte var fel av de länder som hade störst budgetunderskott innan krisen att skära ned utgifterna och bromsa lönerna.

- Det har gjort att de återvunnit konkurrenskraft. Men det är inte säkert att det är den medicinen som fungera i framtiden.

Även om situationen förstås är svårast för de som blivit arbetslösa, har den ekonomiska krisen drabbat även dem som fick behålla sina jobb.

- Det finns ett stort motstånd mot att skära i de nominella lönerna. I stället har det skurits i bonusar och i övertidsersättningar. Men pengar är pengar och köpkraften familjerna har blivit lidande, sa Angel Gurría.

26 länder har minimilöner

 

Eftersom priserna inte sjunkit i takt med lönerna har de flesta fått det sämre. Att öka minimumslönerna, som USA och Tyskland, hjälper i alla fall de som befinner sig längst ner i lönepyramiden. I årets rapport om sysselsättningen finns också statistik över kvaliteten på jobben. Ökade flexibilitet är inte heller någon patentlösning.

- Mindre än hälften av dem som fått ett tillfälligt jobb hade fått ett fast jobb tre år senare, påpekade Angel Gurría.

26 av de 34 medlemsländerna har nu infört minimilöner – något som de nordiska fackförbunden motsätter sig eftersom de själva vill påverka lönebildningen. Men OECD tar också till orda för att minimilönerna utformas så att de får störst effekt. Hänsyn bör tas till regionala skillnader, såväl som till skillnader i ålder och kompetens.

På väg ned

OECD:s generalsekreterare Angel Gurría varnar mot att lönerna sjunker ännu mer (bilden ovan)

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment