Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2014 i Forskarkritik: Sysselsättningen har blivit viktigare än arbetets innehåll
Nyhet

Forskarkritik: Sysselsättningen har blivit viktigare än arbetets innehåll

| Text: Gunhild Wallin

När arbetslivet hamnar på dagordningen i den svenska valrörelsen så är det framförallt arbetslösheten som är i fokus - jobben måste bli fler. Däremot tycks visioner kring arbetets innehåll stå tillbaka från den politiska agendan – en perspektivförskjutning som ett tiotal forskare nyligen belyste under ett möte i Stockholm nyligen.

- Arbetets maktstrukturer och organisation, är inte längre i fokus hos dem som beviljar forskningsmedel. Eller som en grupp arbetslivsforskare konstaterade när vi träffades häromdagen ”alla vet att om att vill man ha pengar bör man inte skriva in ordet makt och knappt arbetsorganisation i sin ansökan”, sa Åke Sandberg, professor emeritus och redaktör för boken ”Nordic Light” när han inledde seminariet ”Makten och ledningen i arbetslivet”.

Seminariet arrangerades av tankesmedjan Arena Idé och Arbetarnas bildningsförbund, ABF och av att döma av trängseln i Olof Palmesalen i det hus som ABF har i centrala Stockholm, så finns ett intresse att diskutera arbetet i ett djupare perspektiv. Ett tiotal arbetslivsforskare belyste hur arbetet organiseras, arbetsmiljö, trender inom ledarskap, jämställdhet, styrformen ”New public management” som blivit allt mer dominerande inom välfärdssektorn, flexibilitet men också vilka utmaningar den nordiska modellen står inför.

Arbetslösheten har tagit över

Åke Sandberg gjorde en tillbakablick för att beskriva hur ambitionerna att utveckla arbetet har förändrats över decennierna. Han inledde med 60-talet då parterna gemensamt bedrev ett utvecklingsarbete och fokus låg på trivsel och produktivitet på lokal nivå. På 70-talet var facken starka och man talade om utveckling av goda arbeten, det vill säga trivsel på jobbet var inte nog, utan man ville ta reda på vad som utmärkte det goda arbetet vad gäller lön, möjligheter för kunskapsutveckling och arbetsorganisationens betydelse.

- Efter det har det skett en försvagning av den fackliga sidan och facket är inte så långt framme idag när det gäller att utveckla idéer. Arbetslösheten har tagit över som viktig fråga, sa Åke Sandberg. 

Också arbetslivsforskningen har följt en likartad utveckling. På 70-talet inleddes en era av en stark forskarmiljö kring arbete och organisation, som kraftigt försvagades i och med Arbetslivsinstitutets nedläggning 2007. Nu märker dock Åke Sandberg, både i Sverige men också internationellt, att det finns ett växande intresse kring arbetslivsforskning och att studera företag och arbete utifrån arbetets utformning. Han tar utvecklingen av Lissabonstrategin som ett exempel. I den första tioårsstrategin, som kom 2000 och skulle göra Europa mer konkurrenskraftigt och dynamiskt talades man om ”More and better jobs”, 2005 kom en revidering av strategin och där talades enbart om fler jobb. I EU- programmet 2020 talar man om fler jobb och bättre liv.

- Arbetsorganisation och frågor kring makt och inflytande i arbetslivet tycks nedprioriterat av de som finansierar arbetslivsforskning. Idag är det i stället mer fokus på sociala frågor och i någon mån medicin och hälsa. Arbetsgivarna och fack har svårt att enas om att man i tillämpad forskning ska studera makten och inflytandet. Arbetslösheten kanske är lättare att studera, sa Åke Sandberg.

Hyllad och utmanad nordisk modell

En av de stora frågorna under seminariet var hur kraftfull den nordiska modellen fortfarande är, trots försvagade fack, allt fler osäkra anställningar och sänkta trygghetsersättningar. Hur står det till med tilliten till det offentliga och möjligheten att känna sig trygg även under omvandlingstider i yrkeslivet? Visserligen hyllas den nordiska modellen ofta just för sin förmåga att erbjuda trygghet i livets olika skeden och att ge möjligheter till omställning, men hur mycket kan delarna i modellen försämras samtidigt som man talar om den som om den vore densamma? 

Åke Sandberg som tidigare i somras skrev en debattartikel i Dagens Nyheter med rubriken ”Den nordiska modellen kan stå emot omvärlden”, hävdar att vi inte ska glömma att de nordiska länderna toppar de flesta rankinglistor, till exempel inom jämställdhet, demokrati i arbetsliv, yttre miljö, företagsvänlighet, IT och en rad olika områden. Och det har funnits ett motstånd mot att följa de råd som finns i vissa internationella hyllningskörer om att allt skulle bli ännu bättre om de nordiska länderna sänkte skatterna och avreglerade lite mer.

- Men vi har inte gått på det och därför ska vi vara stolta över det som finns och föra det vidare. Utgångspunkten är att modellen lever, att den står emot omvärldens tryck, men är under viss förändring, sa Åke Sandberg.

Flexicurity handlar om balans

Ofta nämns det danska begreppet ”flexicurity” som ett uttryck för kombinationen trygghet och flexibilitet. Men hur står det till med tryggheten när antalet osäkra anställningar ökar i de flesta länder och där individen tenderar att bli mera i fokus än kollektivet? Annette Kamp, forskare vi Roskilde Universitet center, RUC, och en av författarna i ”The Nordic Light” ser faran med att ”flexicurity”, blir en modetrend som exporteras. Det är ett koncept som är beroende av sitt sammanhang, hävdade hon.

- Flexicurity handlar om balans mellan trygghet och flexibilitet, men den balansen har försämrats i Danmark genom att man har försvagat tryggheten. Samtidigt talar man om begreppet som om ingenting hänt. Men man måste se när obalansen blir så stor att det inte går att prata om flexicurity.  Det kräver att man talar om olikhet. Vill man inte det, så förlorar man måttet på om modellen fungerar, sa hon.

Så hur skarpt lyser det nordiska ljuset, är fortfarande den nordiska modellen en förebild och något att lära sig av? Når det till exempel till ”down under”, det vill säga till Australien. Ja, svarar den australiske forskaren Russell Lansbury, som var på gästspel i Sverige under seminariet.  

- Ljuset är fortfarande där, men lite svagare än tidigare. Jag blev ombedd i ett radioprogram att säga de tre bästa sakerna med Sverige. Jag svarade då kunskap, dialogen mellan arbetsmarknadens parter och – kanske lite förvånande – globalisering. Sverige har alltid tittat ut över sina gränser och satsat på export istället för att skydda en inhemsk marknad. Svagheten idag är dialogen mellan de sociala parterna. Det finns fortfarande, men verkar inte riktigt ha samma styrka eller djup som skapade det samhälle som finns idag, sa Rusell Lansbury.

Fakta

Northern Light

2013 utgavs boken Nordic Lights. Work, Management and Wefare in Scandinavia (SNS förlag). Boken är skriven av 25 arbetslivsforskare från Sverige, Danmark och Norge som skildrar hur arbetslivet förändrats och ställer frågan om de nordiska erfarenheterna fortfarande visar ett arbetsliv där välfärd, kunskap, dialog och jämställdhet är möjligt. Den belyser också makten, ledning och styrning av arbetslivet.  – hur ser trenderna , hoten men också möjligheterna ut?

Läs mer om boken här. 

Hela seminariet finns att lyssna till på ABF Play:

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment