Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2014 i Laval-målet: Svenska regeringen vill ge facket mer makt
Nyhet

Laval-målet: Svenska regeringen vill ge facket mer makt

| Text: Kerstin Ahlberg, redaktör EU & Arbetsrätt

EU-anpassningen gick för långt när de svenska lagarna ändrades efter EU-domstolens Laval-målet. Det menar den svenska regeringen som nu har gett en utredning i uppdrag att föreslå regler som ska ge fackförbunden bättre möjligheter att bevaka villkoren för utstationerade arbetstagare. Men arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv menar att regeringens ambitioner är oförenliga med EU-rätten.

Laval-målet rörde en blockad som två fackförbund genomförde för att få ett lettiskt företag att teckna ett vanligt svensk kollektivavtal. När EU-domstolen hade sagt sitt blev Sverige tvunget att begränsa rätten att vidta fackliga stridsåtgärder mot företag som utstationerar arbetstagare. Men de begränsningar som infördes med den så kallade lex Laval gick längre än nödvändigt, anser den nya, röd-gröna regeringen. 

Utgångspunkten i lex Laval är visserligen att de utländska arbetsgivarna ska ge sina anställda löner och andra anställningsvillkor i nivå med minimivillkoren i svenska kollektivavtal, men om företagen inte frivilligt skriver på ett avtal om detta med den fackliga organisationen, så kan den inte tvinga dem. Den förra regeringen menade nämligen att det skulle strida mot EU-rätten om fackförbunden kunde vidta stridsåtgärder mot arbetsgivare som på något sätt kan ”visa” att deras anställda redan har motsvarande villkor. Problemet är att utan avtal med arbetsgivaren, kan de fackliga organisationerna inte bevaka att arbetstagarna sedan verkligen får de löner och andra villkor som de ska ha.

Kollektivavtal ska värnas 

På detta ska det nu bli ändring. Regeringen konstaterar att lex Laval inte värnar kollektivavtalens ställning tillräckligt. Det riskerar att leda till snedvriden konkurrens genom dumpning av löner och andra villkor. Därför ska utstationeringslagen skärpas inom ramen för vad EU-rätten tillåter. Och till skillnad från den tidigare regeringen bedömer den nya att det går att kräva att utländska företag skriver på så kallade bekräftelseavtal, utan att man stöter sig med EU. Med ett sådant avtal får fackföreningen ett skriftligt bevis på vad arbetsgivaren har lovat, som den kan visa upp i domstol om det skulle behövas.

Regeringen har också beställt ett lagförslag om entreprenörsansvar i byggbranschen. Om det ska vara ett kedjeansvar av norsk modell eller om varje företag ska ansvara enbart för sina egna underentreprenörer får utredningen fundera över, likaså om det ska vara ett så kallat strikt ansvar eller om uppdragsgivare som vidtar rimliga kontrollåtgärder ska kunna slippa ansvar för underentreprenörens skulder. Utredningen ska också överväga om entreprenörsansvaret ska utsträckas till fler branschen än byggbranschen.

Strider mot EU-rätten?

De fackliga organisationerna är positiva till de nya tongångarna, även om utredningsdirektiven inte är lika radikala som de möjligen kunde ha väntat sig efter valrörelsens löften om att ”riva upp” lex Laval. Svenskt Näringsliv anser å andra sidan fortfarande att det skulle strida mot EU-rätten att kräva ”bekräftelseavtal”. 

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment