Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2017 i Bristen på positiva förväntningar ett hinder för ungdom med psykiska problem att få jobb
Bristen på positiva förväntningar ett hinder för ungdom med psykiska problem att få jobb
Nyhet

Bristen på positiva förväntningar ett hinder för ungdom med psykiska problem att få jobb

| Text och foto: Björn Lindahl

- Jag blev ursinnig för det sätt jag behandlades på i skolan när jag berättade för lärarna att jag var psykiskt sjuk. Det som skedde var att hela skolsystemet reagerade med att totalt släppa alla krav på mig. Förväntningarna på att jag skulle göra något alls, och i synnerhet att lyckas med något, försvann helt, säger Adrian Lorentsson.

- "OK, då behöver du inte göra något", var svaret jag fick. Det är en viktig orsak till att jag engagerade mig i arbetet för mental hälsa, säger han.

Idag är Adrian Lorentsson kommunikationschef på Mental Helse Ungdom i Norge.

Tillsammans med andra unga  från de nordiska länderna som engagerat sig i den sortens arbete deltog Adrian på konferensen om ungdom och psykisk hälsa den 27 - 28 februari i Oslo. Den är en del av de satsningar s0m görs av Norge under det år det har ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet.

Adrian Lorentsson satte fingern på en av många ömma punkter i arbetet med unga och psykisk hälsa. Allt för ofta förutsätts det att personer med psykiska problem är för sjuka för att vilja jobba. Men internationella studier visar att även bland de som har en allvarlig psykisk störning så önskar 65 procent att delta i arbetslivet. Samtidigt är de som har ett arbete i den gruppen bara 15 procent.

Ny metod ger bättre resultat

De senaste åren har det skett en genomgripande ändring i synen på hur man ska öka yrkesdeltagande för de med psykiska problem. Det som kallas för IPS har visat sig vara mycket mer effektivt än tidigare metoder.

IPS är en förkortning av Individual Placement and Support. Det är namnet på en metod som ursprungligen utvecklades i USA. (Se faktarutan)

På svenska används fortfarande det engelska namnet, medan den på norska kallas Individuell jobbstøtte. Där har den hittills största studien av effekten av IPS just blivit färdig. Drygt 400 personer med psykiska störningar delades upp i två slumpmässigt utvalda grupper. Den ena fick IPS och den andra fick traditionell, om än uppgraderad behandling av NAV, som välfärdsmyndigheten i Norge kallas.

- Vår studie visar att efter 18 månader så hade  37 procent av IPS-deltagarna fått jobb, jämfört med 27 procent i kontrollgruppen, säger Silje Endresen Reme, forskare på UNI Research Helse, som tillsammans med UNI Research Rokkansenteret genomförde studien.

Resultatet är något sämre än i 17 andra olika internationella studier. Där var genomsnittet att 58 procent av de som fick IPS fick arbete på den öppna arbetsmarknaden, mot 21 procent för de som fick traditionell hjälp.

- En förklaring kan vara att de bidrag som ges i Norge är högre än i andra länder. Dessutom deltog enbart personer med allvarliga psykiska störningar i de tidigare studierna, säger Silje Endresen Reme.

Behöver fler år för att vara lönsamt

Forskarna gjorde också beräkningar på hur hög lön de som deltog i IPS måste ha för att det ska vara samhällsekonomisk lönsamt att ge den gruppen denna form av stöd. Där var resultatet mindre positivt.

- Lönenivån var så hög att det inte är realistiskt att räkna med att åtgärden var samhällsekonomiskt lönsam under det tidsintervall som evalueringen gjordes. Lönen som behövdes halverades emellertid om man gör en prognos för vad som sker under fem år, från 395 000 norska kronor i årslön efter två år, till 141 800 kronor i årslön efter 5 år.

Även om det också fanns andra positiva hälsoeffekter av IPS finns det mycket att vinna på om problemen kan angripas på ett tidigare stadium.

Bland ungdom är det ofta psykiska problem som är orsaken till att ungdomar definieras som NEET (not in employmenteducation or training ), det vill säga att de varken utbildas eller har jobb.

- Men om vi vill förebygga psykisk ohälsa är NEET ett ganska oanvändbart begrepp, säger Iben Nørup, som talade om utmaningarna att identifiera psykisk vantrivsel.

Hon är en forskare på Institut for Sociologi og Socialt Arbejde på Aalborg Universitet i Danmark.

- Utbildningen är ofta det sista som faller bort. Om vi ska hitta de här ungdomarna tidigare måste vi se på vilka som vantrivs, de som har det dåligt, men som ännu inte är psykiskt sjuka.

Foto: Björn Lindahl

Iben Nørup

Konferensen har just fått höra Christopher Prinz, som arbetar med  psykisk hälsa i avdelningen för Sysselsättningsanalys och politiska åtgärder, säga att genomsnittsåldern för de som blir de som visar på symptom för att bli psykiskt sjuka är 14 år. 

- För de som har psykiska diagnoser som autism, aspberger, depressioner och så vidare, finns det diagnossätt för at upptäcka detta tidigt. Men för de flesta handlar det om mer diffusa signaler, de är lite mer stressade och ledsna än andra, de visar depressiva tendenser, men är inte deprimerade som vid en psykisk sjukdom, säger Iben Nørup.

- I den senaste stora ungdomsstudien i Danmark är det 25 procent som befinner sig i den gruppen. Risken för att hamna i NEET-gruppen är markant högre än för genomsnittet om man vantrivs psykiskt, säger hon.

Dilemmat är att om man vill angripa problemet måste man göra breda insatser mycket stora grupper av ungdomar och därmed också behandla ungdomar som bara vantrivs, men som får det fint senare.

- Hur ska vi kunna nå dem tidigare,m utan att stigmatisera dem? som Christopher Prinz sa i sitt föredrag.

- De nordiska länderna är föregångare på många sätt. Psykiska störningar är inte tabu på samma sätt som i många andra länder utan man kan diskutera dem mer öppet. Ni är mästare på att utforma politiska program för att handskas med problemen, men mycket sämre på att verkligen genomföra dem. Det finns begränsningar här som gör det svårt.

- För oss på OECD underlättar ni emellertid jobbet. Vi kan ta era program och sälja dem till andra länder där de är lättare att genomföra, skämtade han.

 

Foto: Björn Lindahl

 Christopher Prinz, OECD

Enligt Christopher Prince behövs det ett politiskt skifte på tre områden i hur de psykiska hälsoproblemen ska tacklas:

  • Ett skifte behövs för när man ska gripa in. Problemen måste upptäckas och angripas tidigare.
  • Ett skifte behövs för hur detta ska ske: Åtgärderna måste var koordinerade och de offentliga insatserna måste samordnas mellan olika nivåer.
  • Ett skifte behövs för vem som ska gripa in. De viktigaste personerna är de som befinner sig i frontlinjen av de sociala tjänsterna. Det är de som måste handla.

 

Ung panel

Adrian Lorentsson, Malin Bostedt och Svava Arnardóttir under paneldebatten.

Vad är IPS?

Till skillnad från andra modeller för arbetsrehabilitering bedömer man vid IPS (Individual Placement and Support) inte arbetsförmågan först eller arbetstränar i förväg. Den bakomliggande filosofin är att alla människor med allvarlig psykisk sjukdom har förmåga att arbeta på den reguljära arbetsmarknaden.
Villkoret är att man hittar rätt arbete och arbetsplats.

Filosofin är att människor med psykisk funktionsnedsättning kan lönearbeta utan tidigare arbetsträning, och att ingen ska utestängas från den möjligheten. Man väntar inte på att personerna först ska bli ”anställningsbara” innan det är dags att ge sig ut på öppna arbetsmarknaden. I stället anser man att de är ”redo” när de säger att de vill arbeta. Forskningen visar att symtom, missbruksproblem eller andra individuella särdrag inte utgör något starkt eller entydigt hinder för att arbeta när brukarna får hjälp av IPS. 

Källa: stockholm.se/alfa

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment