Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2017 i Lex Laval revideras i Sverige - men vad blir effekten?
Nyhet

Lex Laval revideras i Sverige - men vad blir effekten?

| Text: Kerstin Ahlberg redaktör EU & Arbetsrätt

Nu ska svenska fackliga organisationer åter kunna vidta stridsåtgärder för att få utländska företag att teckna kollektivavtal för sina utstationerade arbetstagare. Det föreslår den svenska regeringen som menar att de begränsningar som infördes med den så kallade lex Laval går för långt. I praktiken lär skillnaden inte bli fullt så dramatisk som det kan låta.

Efter EU-domstolens dom i det omtalade Lavalmålet infördes en regel i utstationeringslagen som innebär att det inte är tillåtet att vidta fackliga stridsåtgärder för att få kollektivavtal med ett utländskt företag, om företaget visar att arbetstagarna redan har de minimivillkor som avtalet innehåller. Problemet med det är att facket inte har några möjligheter att ingripa mot en arbetsgivare som inte har tecknat kollektivavtal, om det skulle visa sig att denne i själva verket ger arbetstagarna sämre villkor. De fackliga organisationerna har därför krävt rätt att vidta stridsåtgärder för att tvinga utstationerande företag att skriva på avtal som bekräftar att de tillämpar kollektivavtalets minimivillkor. Annars kan de bluffa utan att riskera något, och det sker också, menar facken.

Bekräftelseavtal - annars stridsåtgärder

Det är detta som regeringen nu vill ändra på. Från den 1 juli ska det bli tillåtet att tvinga utstationerande företag att skriva under sådana bekräftelseavtal, ytterst med hjälp av stridsåtgärder. På så sätt får den fackliga organisationen ett papper att visa upp i domstol om det skulle behövas.

Frågan är hur stor skillnaden kommer att bli i praktiken. Den övervägande delen av de utstationerade arbetstagarna finns I byggbranschen, och deras arbetsgivare tecknar i de allra flesta fall svenska kollektivavtal redan idag. Och det är de vanliga kollektivavtalen, inte några ”utstationeringsavtal” med minimivillkor. Förklaringen är att huvudentreprenören, som oftast är ett svenskt företag, kräver att alla underentreprenörer är bundna av något av kollektivavtalen i branschen. Därför innebär den nya möjlighet som regeringen vill införa knappast någon större omvälvning, i varje fall inte omedelbart.

Det är inte heller säkert att Riksdagen antar förslaget. För tillfället ser det visserligen ut som om det skulle kunna få stöd av Sverigedemokraterna som har en vågmästarroll, men partiet har ändrat sig tidigare och de övriga oppositionspartierna är emot. Argumenten varierar från att ändringen skulle strida mot EU-rätten, till att utländska företag i fortsättningen skulle avskräckas från att utföra tjänster i Sverige.

Mer än bara lex Laval

Men regeringens proposition handlar inte enbart om att backa från lex Laval, även om det är den reträtten som uppmärksammas mest i Sverige. Propositionen syftar också till att genomföra EU:s så kallade tillämpningsdirektiv från 2014. Det skulle ha varit gjort redan i juni i fjol, och bara någon dag innan propositionen antogs fick regeringen en åthutning från Europeiska kommissionen på grund av förseningen.

Direktivet går ut på att strama upp tillämpningen av det ursprungliga utstationeringsdirektivet, och hindra att reglerna missbrukas av oseriösa företag. Det ska i stor utsträckning ske genom förbättrat administrativt samarbete mellan medlemsländernas myndigheter. De utstationerade arbetstagarnas möjligheter att försvara sina rättigheter i det land de sänds ut till ska också stärkas.

Det vill regeringen göra genom att ge dem rätt att inför domstol utkräva de villkor som deras arbetsgivare har åtagit sig att tillämpa, även om de inte är medlemmar i den svenska fackliga organisationen. Det är ett undantag från den vanliga regeln på svensk arbetsmarknad, som innebär att man måste vara medlem i den fackliga organisation som har slutit kollektivavtalet om man ska kunna åberopa detta. Tongivande arbetsgivarorganisationer motsätter sig även detta förslag. I huvudsak tycks dock de delar av propositionen som handlar om hur tillämpningsdirektivet ska genomföras inte vara kontroversiella.

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment