Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2018 i Hur ska fler jobb skapas genom att startup-företag får bättre villkor i Norden?
Hur ska fler jobb skapas genom att startup-företag får bättre villkor i Norden?
Nyhet

Hur ska fler jobb skapas genom att startup-företag får bättre villkor i Norden?

| Text och foto: Björn Lindahl

- I den politiska debatten i de nordiska länderna har det inte använts särskilt mycket tid på att förstå hur nya jobb faktiskt skapas. Det är väldigt många andra frågor man använt tid på. Men jobbskapandet är helt avgörande för hur våra nordiska välfärdsmodeller utvecklas, säger Idar Kreutzer, som har utrett hur nystartade nordiska företag ska säkras riskkapital.

Idar Kreutzer var tidigare chef för det norska försäkringsbolaget Storebrand. Han leder nu Finans Norge, som är de norska finansbolagens intresseorganisation. Rapporten om startup-företagen ingår i en serie av strategiska rapporter som Nordiska ministerrådet beställt, där Jorma Ollila tidigare sett på det nordiska energisamarbetet och Tine Sundtoft har sett på miljö- och klimatsamarbetet.

Kommentaren – som Kreutzer själv underströk – kan uppfattas som kontroversiell. Den kom strax efter att han lämnat över sin rapport till samarbetsministrarna, när det Nordiska rådet inledde sin 70:e session i Oslo.

Ingen ny Nordisk Investeringsfond

Rapporten togs emellertid emot väl av samarbetsministrarna, enligt Kreutzer. Kanske för att den inte innebär några stora nya utgifter? Ett av de 16 förslagen från Kreutzer är att det inte bör etableras en ny Nordisk Investeringsfond. Den europeiska investeringsfonden EIF är tillräcklig, anser han.

Istället bör resurserna satsas på att nya verksamheter samarbetar så att de kan lägga in gemensamma nordiska ansökningar till EIF. De nationella fonder som stöder nystartade företag i de enskilda nordiska länderna bör också få ändrade mandat så att de kan finansiera projekt i hela Norden.

De goda nyheterna i Idar Kreutzers rapport är att finansmarknaderna i Norden stort sett fungerar bra.

- Norden är en attraktiv region för utländska investerare. Det finns mycket kompetens här och regionen hör till de mest digitaliserade i världen. Från utlandet uppfattas Norden som en enda  marknad med likartade villkor, men det finns fortfarande skillnader mellan länderna. Om en investerare i Silicon Valley, till exempel, måste sätta sig in i fem olika skatteregler innebär det ett merarbete och en tröskel, säger Idar Kreutzer.

Den vanliga tech-sektorn, som handlar om olika innovativa och digitala lösningar som kan nå ut på marknaden inom relativt kort tid, har inte svårt att hitta riskkapital. Men det finns svårigheter inom andra sektorer.

- Startup-företag inom clean-, bio- och healthtech kan ha svårt att hitta finansiering i startfasen. Det beror på att de produkter som utvecklas är väldigt komplexa och har en lång tidshorisont.

Kritisk fas

En annan kritisk fas är när ett nystartat företag ska ge sig ut på marknaden.

Skillnaden mellan ett startup-företag och ett scale-up-företag är att det senare har bevisat att det har kommersiella produkter.

- Vi föreslår att det satsas på målinriktad forskning om hur de nyetablerade företagen i det stadiet bäst ska få politiskt stöd och tillgång till riskkapital i den fasen, säger Idar Kreutzer.

Skillnad mellan mål och medel

Svårigheterna att få tillgång till kapital  är störst inom cleantech, som handlar om all teknik som kan bidra till att utsläppen av klimatgaser blir lägre eller att energikonsumtionen blir mindre.

- Om du ser på Cleantech så hade det en topp i investeringarna 2010. Men efter det har den sektorn haft svårt att locka till sig kapital.

- Jämför man det med det politiska målet i hela Norden om en grönare ekonomi, så är det  något till eftertanke att just det områden där vi måste ha en tillväxt är det, kanske inte en ”market failure”, men i alla fall problem med tillgången till kapital, säger Idar Kreutzer.

Hur många gröna jobb är det vi inte får på grund av den kapitalbristen?

- Det vågar jag inte säga. Vi har inte gjort en forskningsrapport. Men i Norge talar vi om att vi måste skapa 25 000 nya jobb varje år i 40 år. Det är en miljon jobb innan 2060. En del av dessa jobb kommer i existerande verksamheter. Men en stor del måste komma genom nyetableringar Det är därför att det här är en så central fråga.

Fakta
  • Som mest, 2007, satsades det drygt sju miljarder euro i startupföretag i Norden. Så kom finanskrisen 2008, vilket fick investeringarna att mer än halveras till tre miljarder euro. 2017 hade nivån nästan kommit upp på samma höjd som innan krisen.
  • Ungefär hälften av investeringarna skedde i Sverige, där det investerades 3 miljarder euro 2017. Det föll till en miljard euro 2019. 
  • Det finns ett gap i finansieringen i alla de nordiska länderna när nyetablerade företag ska ge sig ut på marknaden. I Danmark visar utredningar att efterfrågan i det stadiet är 1-5 miljoner kronor, i Norge talas det om 20 miljoner kronor, medan svenska utredningar opererar med 5 - 50 miljoner kronor.
  • Det finns fortfarande skillnader i lagstiftningen i Norden. För startup-företag är en viktig fråga beskattningen av optioner. I Norge finns till exempel fortfarande förmögenhetsskatt. Det gör det svårt för mindre nystartade företag, där grundarnas belöning till en början är aktieoptioner. När företaget blir mer värt riskerar grundarna att behöva sälja en så stor andel av sina optioner för att betala förmögenhetsskatten, att de förlorar kontrollen över företaget.
Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment