Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2019 i Unik studie jämför hur Danmark, Norge och Sverige integrerar sina flyktingar
Unik studie jämför hur Danmark, Norge och Sverige integrerar sina flyktingar
Nyhet

Unik studie jämför hur Danmark, Norge och Sverige integrerar sina flyktingar

| Text och foto: Björn Lindahl

Vilket av de tre länderna Danmark, Norge och Sverige integrerar sina flyktingar bäst på arbetsmarknaden? Svaret varierar beroende hur många år efter att flyktingarna kom som man mäter. I Danmark kommer flyktingarna snabbast ut i jobb, men på längre sikt får fler jobb i Sverige än i Danmark. Norge är klart bäst på att integrera kvinnliga flyktingar.

De fyra forskarna bakom rapporten om hur de nordiska länderna integrerar sina flyktingar har gjort något som både är svårt och tämligen unikt – att jämföra hur tre länder lyckas med sin flyktingintegration och hur det hänger ihop med den politik som förts.

- När jag skrev min doktorsavhandling om flyktingar såg jag hur få studier som gjorts där man jämför flyktingpolitiken på tvärs mellan olika länder, säger Vilde Hernes på Institutt for Statsvitenskap i Norge.

Skälet är att det är så mycket som kan vara annorlunda. Tillsammans med Jacob Arendt, från Rockwool Fondens forskningsenhet, Pernilla Anderson Joona, Stockholms universitet och Kristian Tronstad från OsloMet, har de koncentrerat sig på tre av skillnaderna.

Tre hypoteser

Beror de olika resultaten på:

  • Att flyktinggrupperna som kommer till de olika länderna är olika på grund av ålder, utbildning eller kön?
  • Vilka åtgärder sätter myndigheterna in för att integrera flyktingarna?
  • Hur ser politiken för bosättning ut? 

Men först något om skillnaderna mellan länderna:

Som framgår av diagrammen nedanför är det skillnader i hur länderna lyckas integrera sina flyktingar. Alla tre länderna lyckas sämre med kvinnliga flyktingar än män. Men Norge är klart bäst, både på kortare och längre sikt att integrera kvinnliga invandrare. De är också bättre på manliga invandrare, men där är skillnaderna mindre mellan länderna. Sverige passerar Danmark mot slutet av den åtta år långa perioden 2008 – 2016.

 Grafik: NORDIC INTEGRATION PROGRAMMES FOR REFUGEES – A COMPARATIVE ANALYSIS OF LABOUR MARKET INTEGRATION OUTCOMES

Grafiken visar hur flest flyktingar får jobb i Norge bortsett från de första två åren för män, då Danmark har de bästa resultaten. Sverige ligger lågt, men planar inte ut, utan fortsätter att öka längre än de andra länderna.

Hur påverkas resultatet av att flyktinggrupperna som kommit till de tre länderna är olika?

- Sverige har fler flyktingar över 35 år, i Norge är det färre flyktingar som gift sig än i de två andra länderna. Norge har också flest konventionsflyktingar och en större andel av flyktingarna kommer från Eritrea. Men vilka länder flyktingarna kommer fårn varierar över tid, sammanfattar Jacob Arendt.

Trots skillnaderna förklarar det förvånansvärt lite av hur vällyckade ländernas integrationspolitik varit.

- Skillnaderna i flyktinggruperna förklarar nästan sju procentenheter i sysselsätningsgapet mellan kvinnliga flyktingar i Norge och Sverige. I andra parvisa kombinationer var skillnaderna bara 1-3 procentenheter, säger Jacob Arendt. 

Hur är det då med åtgärderna? 92 – 96 procent av flyktingarna deltar i språkutbildning, så där är inte skillnaden så stor. En stor skillnad är emellertid hur stor andel av flyktingarna som deltar i praktik på en arbetsplats. Hela 73 procent gör det i Danmark, mot 23 procent i Norge.

- Talet för Sverige är svårare att beräkna. Där deltar 87 procent i arbetsmarknadsutbildning. Praktik är en del av den utbildningen, men hur stor den delen är varierar, säger Pernilla Anderson Joona.

Sverige är det landet som satsat mest på subventionerade anställningar. Det ökar också chansen att få ett vanligt jobb. Men trots att Sverige satsar mest på den åtgärden är resultatet inte så bra som de som uppnås i de andra länderna.

Olika regler för bosättning

Störst skillnad mellan Danmark, Norge och Sverige är det i bosättningsreglerna.

- För att förenkla det hela: I Danmark bestämmer staten var flyktingarna ska bo de första tre åren, i Norge är det kommunerna som får sista ordet och i Sverige bestämmer flyktingarna själva var de vill bo, säger Kristian Tronstad.

Resultatet är att fler flyktingar bosätter sig i städerna i Sverige, 72 procent. I Danmark och Norge är den andelen 50 procent. Men efter att de tre åren har gått flyttar fler av de danska och norska flyktingarna.

Den lokala arbetslösheten påverkar beslutet att flytta in till städerna i liten grad.

Har forskarna lyckats förklara vad som leder till skillnaderna i integrationen i de tre länderna? Ja, delvis, men det finns fortfarande skillnader som inte låter sig förklaras. En faktor kan vara hur mycket pengar som används på flyktingarna.

- Vi har inte sett på hur det påverkar integrationen, säger Kristian Tronstad.

Vad kan länderna lära av varandra?

Avslutningsvis diskuterar forskarna vad länderna kan lära av varandra:

- Eftersom flyktinggrupperna och politiken är så olika finns det inte en enda åtgärd som skulle lyfta sysselsättningen i alla länderna. Det handlar om många olika åtgärder, riktade mot olika delar av flyktingbefolkningen, skriver de fyra forskarna.

Dyker man ned i statistiken visar det sig till exempel att Danmark lyckas bäst med män i åldersgruppen 20-25 år, Norge lyckas bäst med åldrarna 26-45 år, medan Sverige lyckas bäst med åldrarna 46 – 55 år.

Fyra forskare

från tre länder: Från vänster Kristian Tronstad, från NIBR vid OsloMet storbyuniversitet,  Vilde Hernes, Institutt for statsvitenskap på Oslo universitet, Pernilla Anderson Joona, Stockholms universitet och Jacob Arendt, från Rockwool Fondens forskningsenhet.

Rapporten har beställts av arbetsmarknadsutskottet vid Nordiska ministerrådet. Det fulla namnet är Nordic Integration Programmes for refugees - a Comparative Analysis of Labour Market Integration Outcomes.

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment