Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2019 i Mentala gränshinder mellan Danmark och Sverige nu kartlagda
Mentala gränshinder mellan Danmark och Sverige nu kartlagda
Nyhet

Mentala gränshinder mellan Danmark och Sverige nu kartlagda

| Text: Fayme Alm, foto: Björn Lindahl

Uppfattningar, upplevelser, vanor och känslor kan hindra verksamheter från att arbeta tvärs över nationsgränserna. Inte bara pengar utan också mycket känslor investeras i gränsarbetet, enligt etnologen Fredrik Nilsson.

Gränsarbete ses ofta som något som jurister och administratörer sysslar med, men aktörerna är fler än så. Liksom barriärerna mellan länder inte bara existerar innanför utan även utanför lagens ramar. Det är slutsatserna i två rapporter om mentala gränshinder som Øresundsinstituttet publicerat.

 - Gränsarbetet är inte längre något som enbart sköts av tullarna. Vi är alla involverade när vi arbetar eller talar med dem över gränsen. Eller när vi kring köksbordet talar om de Andra, säger Fredrik Nilsson, som är professor i etnologi vid Lunds universitet och har medverkat i bägge rapporterna.

Foto: Kennet Ruona

Fredrik Nilsson, professor i etnologi, Lunds universitet. Foto: Kennet Ruona.

Det handlar om känslor på ett relationellt plan, inte på det nationella planet där man är stolt över sin nation, påpekar Fredrik Nilsson, och fortsätter:

- Det pågår hela tiden ett narrativ producerande av gränsen där den emotionella sidan är betydelsefull. Inte bara pengar utan också mycket känslor investeras i gränsarbetet.

Fyra mentala gränshinder

I de djupintervjuer som gjordes inför rapporten om barriärer mellan Sverige och Danmark lyftes fyra exempel på mentala gränshinder fram:

  1. Den nationella gravitationskraften och känslan av ”vi och dom” i form av bland annat språkskillnader, nationell nyhetsvärdering och nationell kulturkonsumtion.
  2. Skillnader eller en upplevelse av skillnader i affärskultur.
  3. Att de sociala nätverk sällan når över Öresund.
  4. Upplevelsen av en hög tröskel och bristande kunskap om ”den andra marknaden”.

Gränslandskap med varierande funktioner

Känslor var också vad Fredrik Nilsson fann när han läste intervjuerna i öresundsrapporten. Han valde därför att ge sitt efterord rubriken In the mood for business:

- Företagarnas berättelser i rapporterna är integrerade med känslor. Känslor investeras, ger effekt och blir producent av relationer tvärs över nationsgränserna. Gränslandskapet blir också ett känslolandskap med flera aktörer och med emotionella investeringar, säger han. 

Fredrik Nilsson liknar gränsen vid en motor med en känslomässig funktion, en gräns som får oss att vilja möta något annat och längta till den andra sidan: 

- Gränsen kan vara en produktiv kraft, med en längtan som skapar rörelse och i bästa fall också ett möte med den andre som innebär att fördomar kan tas bort. I sämsta fall leder det till en besvikelse. Uppfylls inte förväntningarna, stärks gränsen igen, säger Fredrik Nilsson.

Monoliten som gränsvakt

Sådana besvikelser kan förstärka den stereotypa bilden av de Andra genom att bli till en monolit att förhålla sig till i stället för att titta på det som finns bortom stereotypen.

- Monoliten blir en tydlig gränsvakt och då orienterar man sig över huvud taget inte över till andra sidan, utan vänder sig inåt mot den nationella nivån, säger han.

Fredrik Nilsson anser att gränsarbetet blir ännu mer dynamiskt och komplext när den emotionella sidan också vägs in. Han avslutar intervjun med en förhoppning om att få fortsätta forska kring hur olika faktorer samverkar i gränsarbetet:

-Den emotionella sidan är betydelsefull. Därför behöver vi veta mer om hur känslor, kultur och ekonomi flödar samman.

Mentala barriärer också över Kölen

Hos Grensetjänsten Norge – Sverige har man fått positiva reaktioner på den norsk-svenska rapporten som publicerades förra året.

Foto: Öresundsinstituttet- Några har fått bekräftat det som de redan tänkt. Andra har fått ny kunskap om vilka mentala barriärer som existerar tvärs över riksgränsen, säger Trond Erik Grundt, chef vid Grensetjänsten.

Øresunddirekt Sverige säger verksamhetsansvariga Sandra Forsén att den nyligen publicerade öresundsrapporten ökar möjligheterna för den egna organisationen att facilitera kunskap om hur det är att verka som företagare i den dansk-svenska gränsregionen.

- Rapporten visar på de mjuka gränshinder som inte är av ren juridisk eller administrativ karaktär, utan istället är knutna till människors upplevelser och fördomar. Det finns ett behov av att diskutera dessa föreställningar som vi bär med oss i det dagliga. Dels för att slå hål på myterna. Dels för att förstå vilket mind-set man kan ha på andra sidan sundet. Gör man det, finns det fördelar att dra i sitt företagande.

Två rapporter om mentala gränshinder

Mentala gränshinder är temat för två rapporter som Øresundsinstituttet producerat. Den ena rapporten handlar om hur norska och svenska företagare erfar och uppfattar arbetet över gränsen och är initierad av Interregprojektet Gränsmöjligheter. Den andra rapporten handlar om danska och svenska företagares syn på hinder och möjligheter vid arbete över gränsen och är genomförd på uppdrag av informationstjänsten Øresunddirekt Sverige.

Rapporterna i sin helhet finns att läsa här:

Mentala gränshinder. En studie av hur norska och svenska företagare erfar och uppfattar arbete över gränsen:

Mentala gränshinder Öresund – danska och svenska företagares syn på hinder och möjligheter vid arbete över gränsen

Vad är mentala gränshinder?

Fredrik Nilsson, professor i etnologi vid Lunds universitet har tillsammans med Øresundsinstituttet formulerat denna definition av mentala gränshinder:

”Gränser som skapas, vidmakthålls och reproduceras i vardagen och som – medvetet eller omedvetet – hejdar människor eller företag från att röra sig mellan länder eller regioner. Dessa gränser kan, men behöver inte, vara relaterade till fysiska hinder (såsom en mur), geografiska hinder (breda floder, berg, ogenomträngliga skogar eller långa avstånd), juridiska hinder eller politiska hinder (såsom tull- och skattepolitik). De är däremot alltid relaterade till tidigare gjorda erfarenheter (egna eller andras), de är ofta kollektiva och de förs vidare genom berättelser om det förflutna och stereotypa bilder av de Andra. Mentala gränshinder är därmed kulturella (de är delade och de är något man lär sig) och performativa (de görs).”

Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment