Nyhetsbrev

Motta siste nytt fra Arbeidsliv i Norden med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
Du er her: Forside i Nyheter i Nyheter 2019 i Transnationella - inte nöjda med bara ett land
Transnationella - inte nöjda med bara ett land
Nyhet

Transnationella - inte nöjda med bara ett land

| Text och foto: Björn Lindahl

- Allt fler väljer att bli transnationella. De vill inte bo enbart i det ena eller andra landet, utan bägge länderna. Det kanske inte handlar om så många människor, men de utgör en utmaning för de nationella välfärdssystemen, säger Jørgen Carling som lett ett flerårigt forskningsprojekt på fenomenet på Prio.

Transnationalitet är svårt att definiera, eftersom det handlar om grupper som kan förändra sig över tid. Det här är några av dem som vill bo i mer än ett land:

  • Migranter som vill upprätthålla kontakten med sitt ursprungsland.
  • Invånare i ett land som vill bo utomlands under en tid av året.
  • Par som kommer från två olika länder.
  • Gränspendlare eller sådana som driver/är anställda i företag med verksamhet i flera länder.

Forskningsprojektet har drivits av sju forskare från fredsforskningsinstitutet Prio, Universitetet i Oslo och Erasumus Universitet i Rotterdam, inklusive en stipendiat. En egen studie har tidigare gjorts bland fyra olika invandrargrupper samt deras barn. Samma frågor ställdes också i den stora undersökningen om levnadsvillkoren för invandrare som den statistiska centralbyrån, SSB, gjorde 2016.

Resultatet var att det var stora skillnader mellan olika invandrargrupper i förhållande till om de ville leva transnationellt eller inte. De fyra grupperna var pakistanier, turkar, vietnameser och lankeser.

-Turkarna var den grupp där flest önskade att bo i bägge länderna. Nästan hälften av turkarna i Norge önskade det och andelen var också förhållandevis stor bland barnen, som fötts i Norge, säger Jørgen Carling.

Källa: Prio

Diagrammen visar hur stor andel i fyra invandrargrupper som enbart vill bo i Norge (mörkt orange), som vill bo i bägge länderna (ljust orange), som vill flytta tillbaka till ursprungslandet gul) samt de som vill flytta till ett tredje land (grått). De översta diagrammen är för föräldrarna och det undre är barnen.

Bland norska invånare som vill bo delar av året i utlandet var det hälsan som var den viktigaste orsaken.

Forskarna intervjuade 101 personer som levde transnationellt samt 39 byråkrater på den norska välfärdsmyndigheten, NAV.

- Den norska välfärdsmodellen skapades för att säkra välbefinnandet hos invånarna som stort sett bodde innanför landets gränser. Att några tar med sig förmåner som arbetslöshetsersättningar, barnbidrag och pensioner, utmanar en del av värdegrundlaget som modelle bygger på, säger Cathrine Talleraas, som forskat på hur byråkraterna upplever mötet med transnationella personer.

 Foto: Björn Lindahl

Enligt henne delar välfärdsbyråkraterna en gemensam syn på att transnationalitet är en ny norm som utvecklats i alla delar av befolkningen. De som lever i mer än ett land upplever det emellertid som svårt att få korrekt information från myndigheten, eftersom reglerna är komplicerade och olika från land till land.

NAV feltolkade EES-reglerna

Samtidigt som forskarna presenterade sina resultat kom nyheten att NAV under flera år har feltolkat reglerna som gäller inom EES. Enligt dessa kan en person från Norge ta med sig sina sociala förmåner till ett annat EES-land om de annars uppfyller villkoren att få dessa. 2 400 personer har fått krav om att betala tillbaka stora belopp. I 36 fall har personer också fått fängelsestraff, som längst åtta månader.

- Det här är en mycket allvarlig fråga där människor orättmässigt har blivit anmälda och i vissa fall har fått krav om stora återbetalningar till NAV. Flera personer har dömts till fängelse eller fått andra straff. Jag beklagar till de som är berörda och deras familjer, säger arbets- och socialminister Anniken Hauglie.

Hon lovar en extern granskning av det som skett och att Stortinget ska få en redogörelse. Än så länge har hon emellertid förtroende för NAV:s direktör, Sigrun Vågeng.

Svårt veta hur många

Trots att den norska forskargruppen arbetat i flera år med transnationalism har de svårt för att sätta ett tal på hur många personer det handlar om.

-  Ser man enbart på hur många personer i utlandet som får utbetalningar från det norska välfärdssystemet handlar det om knappt 100 000 personer. Men det är troligen bara en del av alla som lever transnationalitet.

Foto: Björn Lindahl

- Samtidigt definieras begreppet som att man verkligen vill leva i två länder. Det finns grupper som tar emot norskt stöd som inte har någon avsikt att återvända till Norge, säger Jørgen Carling.

Han ser värdet i studierna att kunskaperna om migration vidgas.

- När man studera vad folk gör, istället för vad de är, blir det lättare att se likheterna. Och fenomenet ökar, säger han.

Gränserna blir suddiga

Ett skäl är att Internet, Facebook, Skype och andra sätt att kommunicera gör det lättare att upprätthålla boendet i två land. Räkningar kan betalas digitalt, vänner och familj kan hålla kontakten och lågprisflyget gör att kostnaderna blir mindre.

- Samtidigt blir gränserna för vem som ska inkluderas och vilka som ska exkluderas ur välfärdsstaten suddiga. Medborgarskapet blir mindre viktigt, säger Grete Brochman, professor på Oslo universitet, som lett två stora utredningar om migration i Norge.

En ytterligare faktor som kommer att påverka hur många som kommer leva transnationellt är at Norge, som det sista landet i Norden öppnar för dubbla medborgarskap från och med 1 januari 2020.

Turkarna vill helst bo i bägge länderna

De som flyttat från Turkiet till Norge är den grupp bland invandrarna där flest säger att de helst skulle bo i bägge länderna enligt Prios undersökning. Nästan hälften av turkarna svar det. Bilden ovanför från Istanbul.

Nyhetsbrev

Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.

(Påkrevd)
h
This is themeComment