Dödsstöten för den sociala dialogen som konstitutionell mekanism inom EU?
Den europeiska fackliga organisationen EPSU förlorade på samtliga punkter, medan Europeiska kommissionen fick rätt när den hävdade att den inte har några skyldigheter att genomföra eller föra vidare avtal som tillkommit inom den sociala dialogen för beslut i ministerrådet, skriver EU & Arbetsrätt i sitt senaste nummer.
Arbetsrättsexperten Niklas Bruun går i en artikel igenom konsekvenserna av domen i det så kallade EPSU-målet i EU-domstolen.
EPSU är en paraplyorganisation för mer än 200 fackliga organisationer som representerar drygt åtta miljoner anställda inom den offentliga tjänstesektorn. På svenska kallas den för Europeiska federationen för offentliga tjänster. Det är den största federationen inom Europafacket, ETUC.
EPSU slöt inom ramen för den Europeiska sociala dialogen 2015 ett avtal med sin motpart, arbetsgivarorganisationen EUPAE. Avtalet handlade om de anställdas och de fackliga organisationernas rätt till information vid nedskärningar och omstruktureringar av verksamheter.
Den sociala pelaren
De förväntade att det avtal som de hade ingått skulle få EU-kommissionen att lägga fram ett förslag till direktiv, som det framgår av princip 8 i den Europeiska pelaren för sociala rättigheter, som klubbades igenom på EU-mötet i Göteborg 2017.
Deklarationen är visserligen inte att betrakta som en europeisk lag, utan det handlar om icke-bindande politiska förklaringar där medlemsstaterna och unionens institutioner beskriver vilka åtgärder de står politiskt bakom. Men förutsättningen är att en del av dessa förklaringar i ett senare skede genomförs som direktiv från EU-kommissionen.
EU-kommissionen har emellertid vägrat att behandla avtalet mellan EPSU och EUPAE. EPSU väckte därför talan mot kommissionen och yrkade att den skulle dömas för fördragsbrott.
- Den lägre instansen, Tribunalen, hade ännu en viss sympati för EPSU då målet behandlades där. Den tyckte inte att kommissionens förfarande varit helt oklanderligt och lät kommissionen stå för sina egna rättegångskostnader, skriver Niklas Bruun.
EPSU:s argument avfärdades
Men i den slutliga domen i EU-domstolen avfärdas alla EPSU:s argument. Frågor som kunde ha varit kritiska för kommissionen berörs överhuvudtaget inte, påpekar Niklas Bruun.
- Domen förefaller avspegla den nya judiciella aktivism som jag tycker mig spåra i EU-domstolens praxis. Här tycks den på allehanda sätt sträva till att stärka kommissionens och domstolens maktställning inom EU-systemet och utvidga deras befogenheter.
- Detta har kommit till synes i ett flertal domar, och när det gäller domstolen inte minst i hur den förhåller sig till samarbetet med Europadomstolen för mänskliga rättigheter i Strasbourg, skriver han och avslutar artikeln med en kommentar:
- Det finns all orsak att fråga sig hur väl dessa linjedragningar på sikt tjänar Europaprojektet.
- "En skadlig dom"
-
Den fackliga organisationen EPSU demonstrerar för rätten att bli informerade vid omstrukturering av verksamheter (bilden ovanför).
I ett uttalande om domen säger EPSU:s General Secretary Jan Willem Goudriaan:
“This is a very damaging ruling. It is now for the Commission to undo the harm it has caused, restore trust and work with the social partners on a transparent processing of EU sectoral and intersectoral social partner agreements.”
“In December 2020 in a joint statement with (EUPAE) the employer organisation signatory to the agreement, we stated our expectation that the Commission should come forward with a legislative initiative to extend workers’ rights to information and consultation to public administrations in line with the EU Pillar of Social Rights (Principle 8), which applies to all workers. We stand ready to discuss with the Commission on its approach to social partner agreements. It is not acceptable for one to say it supports social dialogue but then do the opposite.” Mr Goudriaan concluded.
- EU & Arbetsrätt
-
ges ut av Institutet för social civilrätt vid Stockholms universitets juridiska institution i samarbete med tio andra nordiska universitet och forskningsinstitutioner.
Niklas Bruun is currently professor in private law at the University of Helsinki.
- Nyhetsbrev
-
Motta Arbeidsliv i Norden gratis med e-post. Nyhetsbrevet utkommer 9 ganger i året.
Følg oss på Facebook
Arbeidsforskningsinstituttet
OsloMet – storbyuniversitetet
Postboks 4 St. Olavs plass, 0130 Oslo
Nordisk ministerråd er ikke ansvarlig for innholdet i artiklene